Jag ville slå på stort, äta en maffig födelsedagslunch. Jag kollade med Klas, men han kunde inte, satt i möte. Jag kollade med Calle, men han hade lunch uppe vid norrport. Jag kollade med fredrik, men han var hemma med sjukt barn. Så jag gav upp, gick ner på hörnan och köpte mig en sushi.

Den tog jag med upp till butiken, och så stängde jag för persiennerna och satte i mig. Jag åt snabbt och slafsigt, maniskt och med vild blick, sådär som i filmerna när utsvulten man äntligen får en brödbit och lite soppa.

Sen var jag färdig. Då satt jag kvar en stund. Tittade på resterna. Tittade ut över butiken. Sen sa jag ”jaha” för mig själv, drog upp persiennerna och fortsatte jobba.