Amanda har varit sjuk. Det märker man på en rad saker, men ett säkert tecken är kaffet. När Amanda är sjuk vill hon inget kaffe ha. Jag festar henne med en kopp efter middagen, men hon säger sig inte vara sugen. Det är inte så roligt att dricka kaffe själv. Man vill ha sällskap i detta!

Idag var Amanda tillbaka. Hon tog sin kopp och stjälpte i sig det på det sätt som kännetecknar henne. Och som alltid vände hon den tomma koppen mot mig och konstaterade, belåtet och lite skrytsamt:

”Jag svepte.”