Kissie är Sveriges största bloggare. Jag läser inte henne dagligen, men någon gång varannan vecka händer det att jag kikar in. Jag skulle inte säga att innehållet tilltalar mig, så skriver hon heller inte för mig. Men jag är mycket imponerad av hennes sätt att kommunicera. Hon är påhittig och ambitiös, provocerande och modig. Och ibland är hon också drastisk och mycket rolig i sitt sätt att meddela sig.

Jag vet att hon har över en miljon besök i veckan. Ändå har jag ingenstans, i varken bloggar eller gammelmedier, sett någon ta upp det som för mig är alldeles uppenbart. Att hon väger väldigt lite. Jag är varken läkare eller expert, men för mig är det tydligt att en person som ser ut på det här sättet har problem, kanske till och med allvarliga problem, med sin vikt:

Jag är kluven till detta. Det gör ont att se bilder av det här slaget. Men samtidigt: har jag verkligen med hennes vikt att göra? Ska jag lägga mig i, fälla omdömen om hennes kropp i min blogg? Kanske inte. Eller, å andra sidan: Har jag, eller andra som upptäcker en människa med problem, ett ansvar här? Vi är inte en del av hennes familj, vi känner henne inte – men vi ser ju en medmänniska i nöd.

Låt oss nu ponera att vi har ett ansvar. Vi borde göra något. Vad ska vi då göra? Några försöker påverka henne genom att i kommentarsfälten uppmana henne att söka hjälp. De försöker att agera det sociala skyddsnät som hon uppenbarligen saknar. Men Kissie slår ifrån sig, säger att hon mår bättre än någonsin. Hon trivs med sin vikt.

Jag vet verkligen inte. Men en sak är jag säker på. Kissie har alldeles i dagarna gått till en klinik för att fettsuga sina lår. Den ansvariga för den kliniken, personen som accepterade att behandla bort Kissies fett på låren, borde man ta itu med.

Att gå med på att utföra en sådan behandlig på en person som ser ut som Kissie är utomordentligt skevt. Man borde laga så att vederbörande aldrig mer får stå inför ett sådant beslut.