Jag går i svaromål
av
Läste en kommentar imorse, som jag inte lyckades släppa taget om. De flesta av de där dumihuvet-kommentarerna brukar jag bara skaka på huvudet åt och sen gå vidare i livet. Men den här. Den påverkade mig. Den rotade sig i mig. Den gjorde sig bekväm i min själ. Jag tycker inte alls om det. Därför går jag nu i svaromål för att få ut all svärta som den förmörkat mig med.
Veden ligger för det första mot en stenvägg. Skulle en stenvägg ruttna? Hur ser ruttnad sten ut? För det andra: veden är redan torkad. Den höggs för fem år sedan. Det går inte att få den mer torr. För det tredje: jag ska ju använda veden i sommar. Det här är ingen ved som jag ämnar spara i årtionden. Den ska på brasan. Den ska in i kaminen. Förstår du nu hur jävla dum du är? Fattar du nu vilken obeskrivligt korkad kommentar du gjort dig skyldig till. Jag lider med dig som begåvats med så svagt intellekt. Lider!