Får ett mejl från Johan på Furillen, hotellet på Gotland där vi gifte oss förra året. Han visar upp årets första jordgubbar. Jag kan knappt tro att det är sant – jordgubbarna är rekordtidiga i år.Jag blir alldeles pavlovsk när jag ser bilden. Den får mig att längta så in i helvete till Gotland. Den 14 juni åker jag ensam dit och skriver i tre dagar. Den 17 juni kommer Amanda och Charlie. Sen ska vi vara där hela juni och hela juli.

Låt dagarna gå.

Jag sitter på Scandic Park Hotell. På gatan utanför släpar sig studentflak fram, tunga av öl och fylla. Studenterna hoppar fortfarande, men det tar emot, de gör det inte med den självklara elegans som jag bevittnade imorse. De har hoppat länge nu, kanske hört samma låtar, kanske tröttnat lite. Det är kroknade studenter, vissna som björklöven på flaknockarna. De borde kanske åka hem nu, lämna tillbaka lastbilen, den kan nog komma till användning någon annan stans.

Jag har just beställt in en Ramlösa. Vet ni vad jag fick? Något som heter ”Scandic Sparkling”. Vet ni vad det är? Det är Scandic Hotels sätt att ta 25 kronor för kolsyrat kranvatten.

Idag klippte sig Charlie för första gången hos en frisör. Vi lät Steve på YOU ta hand om henne. Han mumlade ”oh my God” hela tiden, jag förstod inte varför, men det gjorde han, om och om igen, hela tiden detta: ”Oh my God.” Till slut frågade jag honom vad som stod på. Steve svarade att han aldrig sett ett hår som blivit så illa klippt av frisören innan. Han frågade vem som stod bakom detta lustmördande och då gjorde jag det enda rätta: Jag pekade på Amanda. ”DET VAR HON” skrek jag.

Och det var det ju. Amanda var väldigt nöjd när hon var färdig med Charlie. Hon såg inte att det skevade. ”Vad sa du nu då”, sa hon till mig och pekade på Charlies hår. Jag sa ingenting alls. Men jag led ju.

Steve sa att det inte var mycket han kunde göra annat än att ”jämna till det lite” och sen får Charlie komma tillbaka när det vuxit lite mer.

Jag ska aldrig mer låta Amanda klippa Charlie.