Jag gör min första dag i butiken efter semestern. Jag trodde jag skulle bli sorgsen, hålla på och älta och oja mig och gunga fram och tillbaka i en stol och titta ut och se att solen står lägre och gråta över det och tänka på döden och kura ihop mig i ett hörn och mumla floskler om hösten för mig själv. Men det hände inte! Jag blev rätt glad när jag såg mitt fina skyltfönster. Dags att öppna upp butiken!

 

Jag ska skylta om. De där exen har legat i flera månader. Konstigt att ingen köpt ”Theo i Cosby Shows” memoirer. Eller den där boken om orientering. Kanske ska locka kunderna med lite Sydney Sheldon!

 

Jag började med att höststäda. Nu måste jag bara köpa en ny skrivbordsstol, för min gamla ramlade igenom jorden dagarna innan semestern.

 

Det är inte rättvist att säga att min bokhandel SKRÄPLITTERATUR varit någin succé. Det har inte strömmat in folk i butiken. Men det är också som jag vill ha det – jag vill inte ha något jävla spring här inne, det är sen gammalt.