Jag kom till jobbet, skulle just gå på tjotta när jag upptäckte att jag var kort på toalettpapper, så jag fick vända ner mot Seven Eleven och det var en lika besvärlig stund som det alltid är. Jag hatar att köpa toalettpapper, för det blir så transparent vad man sysslar med eller vad man står i begrepp att göra. Jag inbillar mig alltid att kassörskan knappar in toarullen och tittar äcklat under lugg och tänker: ”Om fem minuter sitter han där och bajjar.”

Och jag vill inte vara i den situationen, jag vill inte stå öga mot öga med kassörska som ser rakt igenom mig och min smutsiga plan. Men idag kom jag på en mycket fiffig idé. Istället för att köpa ett paket toarullar, så köpte jag två! Det innebär att kvinnan aldrig kan tänka att jag står i omedelbart behov av toarulle. Jag bunkrar mest upp för att ”det kan vara bra att ha” eller så. Ni ser min knipsluga uppsyn! Det beror på att jag just kommit till inskten att jag är ett geni!