Nätterna med Schulmans
avLigger i sängen, min älskling har just somnat bredvid mig och jag tittar på klockan, snart tolv, då vet jag att min andra älskling snart är på ingång. Om tio minuter, en kvart börjar Charlie sin ostadiga färd mot mammas och pappas sovrum och sen lägger hon sig mellan oss och kurar ihop sig med sin snuttis och sin napp och när hon bufflat färdigt viskar hon ut i mörkret: ”Klia.” Och om hon inte får någon respons så säger hon högre: ”Klia.” Och till sist jämrar hon sig: ”KLIA!”
Och då är det bara att klia, långa och försiktiga drag med naglarna från nacken och över ryggen. Och hon ligger där och njuter tills man slutar då hon plötsligt blir stel och på sin vakt. Hela hennes kropp skriker: ”Vad pågår nu?” Och så ropar hon sig igen: ”KLIA!”
Och då jobbar vi lite i skift, jag och Amanda. Amanda kliar Charlie en stund och sen tar jag över.
Nå, detta om detta, hej med er på ett tag.