Tidig morgon, jag hör ljud i lägenheten. Sömndrucken stapplar jag ut i hallen, kontrollerar köket och vardagsrummet. Hör någon typ av suck från badrummet, tar mig dit och där står han på knä, Hannu, med ficklampa och kontrollerar golvet. Vi hälsar och utbyter vänlighetsfraser. Jag frågar honom varför han inte tänder lampan och han svarar: ”Jag ville se plattorna i gryningssken.”