Drömmen om björk
avJag bastar i stort sett varje dag numera. 75 grader, kanske 80, mer än så behövs inte. Jag läser kvällstidningen så att bladen blir heta och räfflade. Sen tar jag en dusch som är så kall att jag beter mig som om jag fått en elchock när jag stiger in i den, jag blir spasmisk och försöker skrika men det kommer inget ljud, rasar ihop i fosterställning och hulkar på golvet. Ligger där med ögon som hos en fisk och andas mot golvbrunnen.
Sen går jag in igen och häller på vatten på stenarna och sitter där och blir dimmig och så ut igen efter ett par minuter i samma kalla dusch. När jag sedan sätter mig och immar i fåtöljen där så känner jag en njutning som, jag vet inte, den går fan i helvete inte att beskriva! Det är otroligt!
Det enda som fattas mig är björkris. Dels för att lägga på stenarna när man häller vatten på dem, för doftens skull. Men också för att kunna piska sin kropp och få igång blodcirkulationen.
Pappa brukade förr om åren binda björkruskor vid midsommar och så torkade han dem så att han hade året om. Det gjorde inte jag i somras och nu står jag här utan björkris. Så fick jag veta att det kanske finns butiker som säljer antingen trokade eller frysta björkris. Men jag hittar det ingenstans på nätet. Någon av mina läsare som vet?