Vi svenskar är världsmästare på att måla upp all form av motstånd i VM- och EM-kvalmatcher som svårt. San Marino? Kan bli klurigt. Liechtenstein? Har gått framåt de senaste åren. Vatikanstaten? En outsider. Färöarna? Svår bortaresa… bla, bla, bla. Sverige ska vinna mot Moldavien med minst tre mål, annars är det dåligt. Punkt slut.

Oddset på att Sverige vinner matchen är 1,20 gånger pengarna just nu, känns som säkra pengar. Ska man dock krydda oddset lite och göra spelet svårare tycker jag att följande trio spel ser intressanta ut:

Sverige håller nollan?
Ja: 1,55
Nej: 2,68

Kommentar: Säg en moldavisk anfallare.

Slutresultat i matchen?
2-0: 6,00
3-0: 7,60
”Övriga”: 4,20 (hos Betfair innebär det samtliga resultat där ett lag gör mer än fyra mål)

Kommentar: Närmare en helgardering än så här kommer man inte.

Över 4,5 mål i matchen?
Ja: 5,50
Nej: 1,19

Kommentar: Kan vara värt en liten peng om ”vi” får hål på dem tidigt.

Pontus Wernbloom grisar in ett mål, Zlatan sätter en straff, Andreas Granqvist nickar in en hörna från Sebastian Larsson och Johan Elmander kontrar in det sista målet. 4-0 om jag får komma med ett oerhört detaljerat tips.

Samtliga odds kommer från Betfair.com.

EM-kvalet kör vidare under fredagkvällen, och det är lite så här ”mitt i” kvalet som de stora länderna lägger sig i slagläge för att ta sig vidare medan de mindre länderna få se sig ifrånsprungna igen.

Om någon stornation har slarvat bort poäng tidigt i kvalet så vräker de på med allt de har nu för att fylla igen luckan som blivit efter det tidigare tappet, och de som klarat sig utan oväntade poängförluster kör vidare för full styrka för att skaffa sig bredare felmarginaler mot slutet av kvalet.

Jag tror alltså inte på särskilt många överraskande resultat nu under fredagen.

I kvalgrupp C har Serbien gett sig själva en uppförsbacke, som om kaoset på läktarna och i förbundsstyrelsen inte var nog. På planen har de lyckats med konststycket att förlora hemma mot Estland, bland annat.

Som tur är ser deras grupp väldigt jämn ut bakom Italien, så det finns fortfarande ett ytterst realistiskt hopp om att nå andraplatsen för serberna. Idag möter de Nordirland, som förvisso ligger före Serbien i gruppen trots att de spelat en match mindre, men som jag ser det så ska Serbien vara stora favoriter på hemmaplan.

Dels tycker jag att de rätt och slätt har mycket bättre spelare, dels är Nordirland inget vidare bortalag. Dessutom har Serbien större rutin av att ta sig vidare från mästerskapskval. De vet vad som krävs, och idag krävs det seger. Det bör de klara av också.

Serbien – Nordirland
1: 1,61
X: 4,00
2: 7,60

Grupp I så. Spanien har världens bästa landslag. Matchen spelas i Granada, där Spanien har spelat fem landskamper genom tiderna och vunnir samtliga utan att ens släppa in ett mål. Spanien vräker in mål i gruppen, och ångar förstås vidare mot möjligheten att försvara sitt EM-guld från 2008. Tjeckien är inte lika bra som i slutet av 1990-talet, och ska helt enkelt inte innebära några problem för Spanien. Hade matchen spelats i Prag hade 1,26 i odds på seger för Spanien varit normalt. Nu tycker jag att det är en gåva. 26% i ränta över ett par timmar, liksom…

Det känns som att man kanske ska spela på att Spanien vinner OCH håller nollan (odds: 1,86) för att det ska bli lite spänning i det hela.

Spanien – Tjeckien
1: 1,26
X: 6,20
2: 17,50

När Österrike och Belgien möttes i den förra omgången i Grupp A blev det 4-4. Inget vanligt resultat i en EM-kvalmatch mellan två hyfsat jämna länder, direkt. Österrike har nu hemmaplan och det bästa utgångsläget i gruppen av de två. Det gäller bara att hålla Turkiet bakom sig också, seriesuveränerna Tyskland kommer det inte gå att göra något åt.

Belgien har länge haft en spännande generation spelare på gång, men här ser det alltså kört ut redan efter fyra matcher. Eller…? Njae, de två förlusterna har kommit hemma mot Tyskland (inget konstigt i det) och borta mot Turkiet (inte heller upprörande). Sedan har vi krysset mot Österrike senast (en liten missräkning, kanske) och en vinst borta mot Kazakstan (enligt planerna). Belgarna har alltså haft ett svårt spelschema, och fyra poäng på de här fyra matcherna är rätt så okej, trots allt.

Österrike har sju poäng på bara tre matcher, och det låter förstås bra – men de två vinsterna har kommit hemma mot Kazakstan och hemma mot Azerbajdzjan. Dessutom fixade de krysset mot Belgien i den 93:e matchminuten… Klart mycket enklare motstånd för Österrike än vad Belgien har haft hittills, hur som helst. Jag tror att saker och ting ordnar upp sig lite för belgarna ikväll. De ska vara bättre.

Österrike – Belgien
1: 2,48
X: 3,55
2: 3,15

Samtliga odds kommer från Betfair.com.

Det finns absolut inget svårare uppdrag i Fotbollseuropa än att tippa den Allsvenska sluttabellen. Det är så ohyggligt jämnt, och en eller två spelarförsäljningar under sommaren kan påverka ett lag enormt mycket. Jag blev tillfrågad av hemsidan ”Allt om HIF” att göra ett tips, och varför inte? Hur det än är känner jag att jag vill försöka iallafall (hade ju MFF som svenska mästare ifjol!), Så här blev det.

MJÄLLBY

Förra säsongen var Mjällby riktigt imponerande, jag var förtjust i Osiako och Grahn på mittfältet och så El Kabir och Ekenberg framåt. Av någon anledning som jag inte riktigt själv listat ut tror jag dock att Mjällby kommer att drabbas av det berömda ”andra säsongen-syndromet”, som alltså drabbar nykomlingar som hängt kvar. I sina huvuden kommer de att sikta högre, börja ta större risker för att nå dit, och då kommer det en massa oavgjorda matcher istället för segrar och en massa förluster istället för oavgjorda matcher. El Kabir är ännu en sån där spelare som nog försvinner i sommar, och då tror jag att Mjällbys alla extrapoäng från ifjol försvinner med honom.

Plats: 13-16

GEFLE

Favorit i repris på kvalplatsen, för det var ju där Gefle hamnade även förra säsongen. Jakob Orlov kommer att göra 10-15 mål om han är lika bra som förra säsongen, men han är för ensam. Pelle Olssons lag lever på att vara ett kollektiv, och det har de gjort sensationellt bra de senaste fem-sex åren, men jag har jättesvårt att se att det bär längre än till en bottenstrid/kvalstrid. Allsvenskans mest oglamourösa lag måste man ändå gilla just för att de är så oglamourösa och skiter fullständigt i vad folk tycker om dem. De får kvala, men jag hoppas att de hänger kvar.

Plats: 13-16

HALMSTAD

Jag ska säga direkt att det kan bli succé också, för Josep Clotet Ruiz är en visionär med god utbildning och intressanta planer. Frågan är väl bara om HBK är redo för det? Jag tror inte det. Man kan göra sig lustig över tanken att Tomas Zvirgsdauskas plötsligt ska spela ”tici taca”-fotboll á la Barcelona, men det som jag tror blir problemet är att omställningen från det gamla HBK är för stor till det nya HBK som ”Pep” verkar vilja skapa. När det kommer ett gäng förluster (och det kommer det att göra) så börjar publiken, media och till slut även spelarna att tvivla. Lite som för Roberto Martinez i Wigan, där intentionen är god – men verkligheten en annan. Marcus Olsson och Joe Sise är spännande, alla nya spanjorerna också, men min känsla kring det här är att det går som när Trelleborg skulle börja spela underhållande under Ole Mörk 2001. Då kom de toksist. Men jag har gärna fel.

Plats: 13-16

IFK NORRKÖPING

Först säger alla runt IFK Norrköping att de har lärt läxan sedan den förra sejouren i Allsvenskan (upp och ner med expressfart) då det talades för mycket om topplaceringar, tillbaka till den gamla tidens fotboll, o.s.v. Sedan läser man att IFK Norrköping vill spela ”possession football” på ett offensivt och frejdigt sätt. Det går inte ihop för mig. Astrit Ajdarevic är ett spännande nyförvärv, men han var ganska så dyr med tanke på hur få A-lagsmatcher han fajktiskt har spelat i sin karriär, jag vet inte om jag tror att han kommer att vara så dominant som Peking hoppas. Tungvrickarnamnet Russel Mwafulirwa är en bra anfallare, men lär inte vara helt återställd från sin skada förrän framåt sommaren. Då kan det redan vara för sent. Som fotbollsnostalgiker tycker jag att IFK Norrköping ska vara ett bra Allsvenskt lag, men jag tror inte att de blir det den här gången heller.

Plats: 13-16

KALMAR FF
Egentligen tycker jag att Kalmar ser helt okej ut, men det är så jäkla jämnt och tufft strax bakom Elfsborg och Malmö att platserna 3-10 kan fördelas lite hur som helst. Men, men – nu måste man ju tippa något lag som en liten flopp, och då tar jag Kalmar där. Anledningen är att deras uppstickarattityd inte fungerar längre. Alla vet nu vad de kan och därmed behandlas de med den respekt de trånade efter innan SM-guldet kom. Spelmässigt litar de mycket på Daniel Sobralense, och försvinner han i sommar (eller blir skadad) så blir det ett stort tomrum att fylla.

Plats: 9-12

DJURGÅRDEN

Mitt eget favoritlag som hade tre spelare som stack ut förra säsongen – Sharbel Touma, Lucho och Kasper Hämäläinen. Av dessa tre är bara Hämäläinen kvar. Carlos Banda och Lennart Wass bygger fortfarande en sorts plattform att ställa sig på, och det är en bra bit kvar innan det här Djurgårdslaget är en färdig produkt. Rent allmänt ser de lite jämngrå ut, med undantag för nyss nämnde Hämäläinen, Philip Hellqvist och Kennedy Igboananike. De kommer inte att åka ur, men de kommer inte att nosa på topplaceringarna heller.

Plats: 9-12

HÄCKEN

Peter Gerhardsson är en personlig favorit eftersom han är sympatisk, har ett stort musikintresse och gillar engelsk fotboll (Arsenal) så till den milda grad att han sitter och kollar på streamar med B-lagsmatcher. Sånt ska uppmuntras! Som tränare för Häcken gör han ett bra jobb, men den fina placeringen 2009 var nog en maxprestation av klubben. Deras 2010 känns mer som nivån de lär hamna på igen. Precis som i Djurgårdens fall åker de inte ur, men någon strid om Europaplatserna blir det inte heller.

Plats: 9-12

GAIS

Apropå tränare som är personliga favoriter så står Alexander Axén jäkligt högt upp på min lista. Om man önskar sig biljetter till en Southamptonmatch (numera i League One) i 40-årspresent av sin fru så är man en bra kille, helt enkelt. GAIS hade stora problem att göra mål förra säsongen, men var hyfsade bakåt. Nu har mittbacksklippan Björn Andersson försvunnit, medan man har värvat Alvaro Santos samtidigt som de försöker få fram Wanderson. Detta lär innebära fler insläppta mål, men också fler gjorda mål. GAIS lever på sin inställning och förmågan att vara ytterst obekväma för sina motståndare. Jag tror att de undviker kval, men inte med många poäng.

Plats: 9-12

HELSINGBORG

Låt mig inleda med att säga att jag var fruktansvärt imponerad av HIF under hela 2010. Conny ska ha beröm, men spelarna ska också ha rejält med klappar på sina respektive axlar för det jobb de lade ner. HIF var kul att följa hela förra säsongen, men… och nu kommer det – man kan inte tappa hur många nyckelspelare som helst på två år. Den befarade ”Henkeeffekten” uteblev fullständigt, men när den nu späs på med en befarad ”Lantzeffekt” och dessutom kryddas med en eventuell ”Ekstrandeffekt” så känns det som att det blir för mycket för att HIF ska kunna vara med och slåss om guldet på allvar. Alexander Gerndt kommer förmodligen att fortsätta leverera under våren, men det blir en pyrrhusseger i såna fall – om han levererar blir han givetvis köpt av en utländsk klubb, om han inte gör det så blir det måltorka för HIF. Jag tror som sagt att han kommer att fortsätta på den inslagna vägen och hinna med 8-9 mål fram till och med juni, sen är han borta.

Plats: 5-8

TRELLEBORG

Vad är det med Trelleborg som gör att man (läs: alla Stockholmsbaserade sportjournalister) underskattar TFF år efter år, trots att de under Tom Prahl bevisar motsatsen? Jag tror att det helt enkelt handlar om att Trelleborg är en rätt osexig stad och att truppen utstrålar någon sorts rakt diametral motsats till mediafenomenet AIK.Trelleborg blir inte intressanta vad de än gör, känns det som. På de två senaste årens Allsvenska hemmamatcher (30 till antalet) har TFF resultatraden 18-5-7, vilket är synnerligen bra. Sådan statistik gör att de hamnar någonstans strax över mitten.

Plats: 5-8

AIK

Ny tränare igen, hämtad från de egna leden igen, och känslan att det bara antingen kan gå jättebra eller katastrofalt igen. Så är det med AIK. Anfallsparet Bangura och Bangura blir med all säkerhet spektakulärt, men risken att AIK blir av med Mohammed Bangura i sommar är 101-procentig. I övrigt ser laget ut att sakna kreativitet, men å andra sidan har de ett gäng hyfsade gnuggare som – med rätt inspiration – kommer att vinna matcher med hjärtat, inte minst på hemmaplan. En sjunde- eller åttondeplats får ses som en framgång för AIK 2011, och det är det jag tror att de får.

Plats: 5-8

IFK GÖTEBORG

Jag är född 1976, och är man det så är man också uppvuxen med att IFK Göteborg dels är överlägsna i Allsvenskan, och dels så stjärnglänsande som ett Allsvenskt lag kan bli. Så är inte fallet längre. Jag tycker att Blåvitt är ett ganska så jämngrått kollektiv, trots att de i år bär världshistoriens fulaste bortaställ. Visst håller Tobias Hysén mycket hög klass när han är som bäst, och visst är Robin Söder spännande (om han får vara hel), men resten då? Njae, det blir spikrakt spel och en mittenplacering utan känningar varken uppåt eller nedåt i tabellen.

Plats: 5-8

ÖREBRO SK

Kanske det lag i Allsvenskan som är mest tydliga med sin spelidé. De verkar dessutom värva enligt vissa principer som känns genomtänkta, och när de spelar sin bästa fotboll så är de av absolut toppklass i Allsvenskan, vilket många HIF:are säkert minns från förra säsongens utklassning på Behrn Arena… En annan sak med ÖSK är att de har många matchvinnare lite i ”skymundan”, och av någon anledning känns det alltid farligt så fort de får en fast situation – och de extramål de kan hämta hem här är skillnaden mellan en mittenplacering och en topplacering. Ska vi säga en fjärdeplats?

Plats: 1-4

SYRIANSKA

En nykomling som jag tror enormt mycket på, framför allt för att de har värvat på ett mycket smart sätt. De har hur mycket Allsvensk rutin som helst numera, och dessutom så har de den här ”landslagsstoltheten” som Syrianska har som adelsmärke. Tittar man på namnen (Arneng, Touma, Barsom, Ijeh, Sleyman) känns detta som ett lag som ska kunna ligga med i toppen av ligan. Hemmaspelet lär lyftas av en stark publik, och bortaspelet kommer att fungera tack vare den digra rutinen. Jag ser faktiskt Syrianska som ett av Allsvenskans fyra bästa lag när säsongen är över. SM-guld? Njae, kanske inte. En tredjeplats? Tja, det låter inte omöjligt.

Plats: 1-4

MALMÖ FF

Har fått behålla alla spelare som hade betydande roller under förra säsongen, så fram till transferfönstret i sommar kommer de att hålla hög klass. De blir definitivt ett topplag, men med det sagt tror jag ändå att de får lika svårt att försvara guldet som alla andra lag har haft i Allsvenskan de senaste 15 åren. Champions League-spelet kommer att spöka, eventuell spelarflykt i sommar kommer att ställa till det, och skulle MFF förlora två-tre matcher så kommer fans och media att börja hävda att Roland Nilsson saknar Pep Clotet Ruiz som andretränare. Om Rolle är kvar själv, vill säga.

Plats: 1-4

IF ELFSBORG

Alltså, tittar man på spelarmaterialet så tycker jag att Elfsborg är det lag som ska vinna Allsvenskan 2011. Punkt slut. De har frekvent hållit till uppe i toppen de senaste åren, utan att riktigt få till det. Deras hemmaspel är väldigt bra, men så är det ju det där med bortaspelet. Magnus Haglund har faktiskt en hel del att bevisa här, för om Elfsborg inte är med och slåss om guldet på allvar så måste han lastas en hel del för det misslyckandet. Jag sätter ett litet frågetecken för målvaktsposten, och möjligen även för mittbacksparet. I övrigt ska de bara vara en guldkandidat.

Plats: 1-4

Jag vet inte om det beror på att vi av tradition har följt Serie A mer än Bundesliga här i Sverige, men på något sätt rankar jag de fyra-fem bästa italienska lagen som bättre än alla Bundesligalag. Nu ser inte verkligheten ut så år 2011, och det måste sjunka in till ikväll.

När Bayern München kliver in på Allianz Arena så gör de det med en 1-0-seger på San Siro i ryggen. Det där målet kommer nog att visa sig vara helt avgörande, för det hade varit en helt annan femma om matchen i Milano slutat 0-0. Då hade Inter kunnat knixa sig vidare på 1-1, 2-2 o.s.v, på det där sättet som italienska lag är så skickliga på.

Nu måste Inter vinna matchen för att fortfarande vara vid liv, och det är sannerligen lättare sagt än gjort. Kolla här bara:

* Bayern har vunnit sina sju senaste CL-matcher på Allianz Arena.
* Inter har inte vunnit på sina fyra senaste besök i Tyskland i Europaspelet.
* Sedan Champions League bildades (1992-93) har 16 lag haft med sig en 1-0-seger från bortamötet i utslagsfasen av turneringen – 15 av dem har gått vidare.
* Leonardo har bara vunnit två av sina nio matcher som tränare i Champions League.
* Bayern har inte gått mållösa av planen i någon av sina sju CL-matcher den här säsongen.

Statistiken talar alltså emot Inter på alla möjliga sätt, och det mesta tyder förstås på att de inte klarar av det här. Det luriga är ju att Bayern går vidare vid både kryss och seger, så det känns halvsvårt att plita ner ett bergsäkert tecken. Jag utgår från oavgjort, med det lilla tillägget att tyskarna kontrar in ett segermål när Inter jagar vinst i slutet av matchen. 1-1 eller 2-1 låter bra.

Bayern München – Inter
1: 1,82
X: 4,20
2: 4,50

Slutresultat (i urval)
0-0: 15,50
1-0: 9,80
1-1: 9,40
2-1: 9,80

När det gäller Manchester Utd – Marseille kan jag bara se två saker inträffa. Det blir målsnålt, och Man Utd vinner.

Marseille har hållit nollan i 512 raka CL-minuter när matchen startar, vilket är det bästa facit något av åttondelsfinallagen kan stoltsera med. Man Utd har bara gjort sju mål på sina sju CL-matcher den här säsongen, det minsta antalet mål som något av de kvarvarande lagen producerat. Å andra sidan har Man Utd bara släppt in ett enda mål bakåt på de där sju matcherna, så det är igenbommat å det grövsta hos Edwin van der Sar.

Det avgörande blir nog att matchen spelas på Old Trafford, som är ett i det närmaste ointagligt fort i Champions League-spelet. De har vunnit tio av de elva senaste slutspelsmatcherna på Old Trafford. Den elfte blev det oavgjort i. Dessutom är de obesegrade i Champions League den här säsongen. Lägg därtill att inget franskt lag någonsin har vunnit på Old Trafford i Europaspelet på toltalt tolv försök, ja – då förstår ni att Man Utd är stora favoriter, även om jag alltså inte tror på några stora siffror. Det blir väl 1-0 efter mål av Rooney, och sen kontrar United in 2-0 på slutet när Marseille jagar kvittering.

Manchester Utd – Olympique Marseille
1: 1,54
X: 4,20
2: 8,40

Slutresultat (i urval)
0-0: 11,50
1-0: 6,60
1-1: 9,40
2-0: 7,80

Under 2,5 mål i matchen
Ja: 1,90
Nej: 2,10

Samtliga odds kommer från Betfair.com.

Det som såg så lovande ut håller på att förvandlas till ett gigantiskt coitus interruptus för Arsenal. Finalförlust i Ligacupen, utslagna ur Champions League, och i helgen kan även FA-cupdrömmen dö.

Allt detta dessutom inom loppet av bara ett par veckor. Därför känns matchen på Old Trafford mot Man Utd om möjligt ännu viktigare och mer prestigefull än vanligt. Intressant nog så är det två riktiga topplag som möts, och som gör det med klart stukat självförtroende. Man Utd har ju inte heller rosat marknaden de senaste veckorna, både förlusten mot Liverpool och förlusten mot Chelsea har lämnat ett frågetecken över hur bra United egentligen är. Spelade de över sin förmåga i höstas eller spelar de under sin förmåga nu? Svaret ligger förmodligen någonstans mittemellan.

Tittar man på lagen får jag känslan att Arsenal har en väldigt hög högstanivå, men också att de har lite svårt att plocka fram den när det verkligen gäller. De senaste årens pokaltorka verkar ha gjort att vinster i avgörande matcher inte känns som en självklarhet längre, snarare som en omöjlighet. Där har Man Utd inte samma problem. För även om formen sviktar, spelet hackar en aning och storstjärnorna letar efter flytet, så vinner Man Utd såna här matcher.

Jag tycker att oddset (2,04) på hemmaseger är väldigt spelbart med tanke på att matchen spelas på Old Trafford. Det blir inte många bortasegrar där, och knappt ens kryss heller.

Arsenal kommer förmodligen att göra en bra match, rent spelmässigt, ha väl så många chanser som Man Utd, men när slutsignalen går så har ännu en chans till att lyfta en trofé runnit Wenger ur händerna. Förmodligen kommer domaren att hamna i skottgluggen också. That’s just the way things are, nowadays.

Man Utd – Arsenal
1: 2,04
X: 3,65
2: 4,10

Utvisning i matchen
Ja: 4,00
Nej: 1,25

Om Man Utd – Arsenal egentligen känns som en lämplig final är det mycket mera ”vardagsmöte” över Stoke – West Ham, men jag tycker att den också inbjuder till ett fint spel. West Ham har ryckt upp sig rejält den senaste tiden, inte minst tack vare bra vintervärvningar i Ba och Hitzlsperger, men deras fokus måste ju ligga på ligaspelet. Visst är det trevligt med ett lyckat cupäventyr och ett eventuellt besök på Wembley, men ställs detta mot risken att åka ur Premier League så väljer nog alla runt West Ham att avstå cupen.

Stoke har däremot en säsong som andas ”Stoke” rakt igenom. Stabilt, tryggt, fysiskt och lite ”ingenmansland” rent tabellmässigt. Med tanke på truppen och de allmäna resurserna är detta ett mycket gott resultat. Stoke kan gå in i den här matchen med en trygghet i ligaspelet i ryggen, och bara en massa möjligheter framför sig. Jag tror även att de mindre klubbarna har inspirerats av Birminghams Ligacuptriumf, så ett lag som Stoke känner nog att de kan gå hela vägen här.

Stabiliteten, tabellplaceringen och hemmaplan talar för Stoke, som ändå har ett hyfsat högt odds. Jag tror på dem.

Stoke – West Ham
1: 2,20
X: 3,45
2: 3,75

I de övriga kvartsfinalerna känns det självklart att Man City puttar undan Reading utan några större problem, och oddset (1,40) känns rätt så OK med tanke på att det rör sig om 3:an i Premier League mot 8:an i The Championship. Det skiljer alltså 25 placeringar mellan lagen om man tittar på tabellerna.

Birmingham – Bolton är en helt oviss och jämn historia, där jag utgår från kryss (odds: 3,30) eftersom Bolton är bra under Owen Coyle, men Birmingham är bra hemma på råtthålet St Andrews.

Samtliga odds kommer från Betfair.com.

Är det något jag gillar så är det när ens förberedelser inför en match plötsligt pekar åt ett enda håll. Så är fallet med Blackpool-Chelsea ikväll.

Jag är ju lagd åt det hållet att jag inte kan låta bli att gilla en klubb som Blackpool, med sitt fullständigt oberäkneliga spel, sin galne manager (Ian Holloway), sin gamla och underdimensionerade arena, och så staden med sin kvartsförfallna stadskärna som vittnar om svunna bättre dagar. Det är så jäkla mycket England och så jäkla mycket karaktär att det nästan blir för bra.

Så, vad talar för Blackpool idag? Inget.

Vad talar för Chelsea? Resten.

Man kan ju börja med den uppenbara kvalitetsskillnaden mellan trupperna. Ingen Blackpoolspelare platsar i Chelsea, möjligen skulle Charlie Adam kunna få en undanskymd plats på bänken, men det är så långt han kommer.

Sen har Blackpool en dålig trend i ligaspelet, hela åtta förluster på de elva senaste är inte direkt några siffror som skrämmer.

En lustig detalj är att inget lag hittills har hållit nollan på Bloomfield Road den här säsongen. Blackpool har alltså gjort mål i samtliga sina hemmamatcher, men också släppt in mål i samtliga. Alltså kan man strunta i alla resultat som innehåller en nolla.

Lägg därtill att Chelsea är det lag (tillsammans med Man Utd) som har gjort flest mål under de sista 15 minuterna i ligamatcherna så här långt, kombinerat med att Blackpool är det lag som släppt in flest mål under samma slutkvart.

Chelsea har förvisso bara vunnit två av sina nio senaste bortamatcher i PL, men å andra sidan har de tre raka bortamatcher utan förlust. Den statistiken kan man göra lite vad man vill med.

Stalltipset är alltså en tvåa, högst troligen 1-2 eller 2-3 som slutresultat, och så kommer det avgörande målet under slutkvarten. Ska vi säga att Lampard gör det? Grymt frestande med livespel på den här matchen, hur som helst.

Blackpool – Chelsea
1: 11,50
X: 5,90
2: 1,33

Resultat i matchen (i urval)
1-1: 13,50
1-2: 11,00
2-2: 26,00
2-3: 28,00

Samtliga odds kommer från Betfair.com.