Aftonbladet Poker och flera  svenska bloggare har skrivit om det sjuåriga amerikanska underbarnet Alexa Fisher som tydligen är något i hästväg på poker. Det är tydligen hennes största intresse. Fokus i det alla skriver är hur duktig och intresserad hon är, hennes potential och allmänt puttinutt.

Det är en söt och slipad tjej, ingen tvekan om det. Jag träffade henne i Las Vegas i somras under WSOP. Varje, jag säger varje, kväll stod hon där och höll sin far i handen, iklädd en stor t-shirt med stjärnornas autografer på.  Det gav onekligen uppmärksamhet, och vi svenskar var inte sena att haka på.

Jag tycker att det är konstigt att ingen av de som skrev om flickan funderade över hur mycket av det här som är pappa Kevins största intresse, och hur mycket som är hennes eget. Jag tycker det luktar barngymnaster a la åttiotalsk öststat.

Pappa har också tryckt upp glättiga kort med flickans namn och skills, och en programförklaring att hon gärna spelar olika välgörenhetsturneringar. Allt är väldigt hollywoodskt regisserat.

Jag vet inte hur det är med er, men hos mig lämnar det en fadd smak i munnen.