Om ni har hängt med i mina tankar så här långt så har ni säkert förstått att jag inte anser att staten både kan vara tillståndsgivare och samtidigt monopolaktören (via statligt ägda Svenska Spel), det blir så uppenbart att något är fel när monopolet inte är bäst på den punkt som är själva existensberättigandet för monopolet. Nåja, ska inte tjata mer om det…

Vi måste vara pragmatiska nog att inse att den egentilga orsaken till monopolet stavas p-e-n-g-a-r. 

Finansminister Anders Borg gick från Monopolmotståndare till monopolkramare samma sekund som han öppnade Svenska Spels årsredovisning. Vi kan lätt inse att det kommer inte vara möjligt med en helt avreglerad spelmarknad, staten vill garanterat ha sin del av kakan.

En framtida reglerad spelmarknad borde därför innebära att alla bolag som är lika bra, eller bättre, på spelansvarsfrågor än Svenska Spel har rätt att ansöka om licens. I kraven till licensen ingår också att man skeppar in ett antal pengar till staten varje år, beroende på hur stor andel svenska kunder man har. Hur ska denna licensavgift tas ut då?

Det första man tänker på är att låta bolagen (obs bolagen, inte spelarna) betala en avgift på spelarnas uttag från sajten. Detta är dock inte en rättvis avgift, av flera skäl – det mest tydliga är att en spelare kanske sätter in 100 kronor på en sajt och vinner en stor tävling, och plockar ut massor med pengar. Spelarens vinst är stor, men omsättningen på sajten är marginell, det är inte rimligt att sajten ska betala en massa avgiftspengar till Sverige i detta fall (det skulle snabbt och effektivt döda alla stora flerbordstävlingar hos mindre aktörer).

En rimligare uttag av avgiften är då baserat på spelarens omsättning på sajten (helt enkelt en andel på rejken i ett pokerfall) men det kan bli väldigt krångligt att administrera och följa upp ett sådant system, speciellt om flera länder än Sverige är inblandade. Dessutom tenderar ett sådant system att främst drabba spelaren i form av försämrade bunusar eller andra förmåner.

Inte efter spelet och inte under spelet, hur ska vi då sätta avgiften? Före spelet kanske? Japp, det är det bästa förslaget – en licensavgift på 1-3% på alla pengar som en spelare från ett visst land sätter in på en spelsajt går till respektive lands kassakista. Relativt enkelt att administrera, och rättvist. Dessutom är det enkelt att lagstifta att denna avgift inte får drabba spelaren (en spelare från land x ska ha samma behandling som en spelare från land y, oavsett vilken avgiftssats land x och y har.

Jag är ingen förespråkare av skatter i allmänhet, men en reglerad marknad med skatter eller avgifter i rimliga mängder är bättre än ett kommande totalförbud.

Fördelen med mitt förslag är att man inte behöver göra som Italien och Frankrike och lite andra länder gör, att låsa spelet till pokerrum öppna bara för det egna landets invånare. En sådan lösning fungerar i casinomiljö, men i pokerfallet (och exempelvis bingo och sportbörser) är likviditeten i pokerrummet av största betydelse, det måste finnas många motståndare att spela mot. Dessutom är en sådan lösning som Italien och Frankrike kör en väldigt dyr och resurskrävande byråkratisk modell, som gör att bolagen inte tjänar tillräckligt med pengar.

Med pokerrummen licensierade i Sverige så skulle sajterna kunna verka i Sverige, och skapa arbetstillfällen (och därmed ytterligare skatteunderlag) i Norrlands inland i stället för på Malta, Gibraltar och Cypern.

Jag har en del kvar i min spelmonopolsbloggserie, om ingen kommer med någon intressant vinkling jag inte tänkt på att ta upp, men denna del kommer dröja ett litet tag, jag har nämligen inte fått svar på de frågor från ATG som jag ställt än. Kommentera gärna om det är något mer ni vill ha min syn på!