Tallinn, denna underbart dekadenta stad. Där är jag nu.På plats i ett ännu mer dekadent kasino där Finnkampen spelas. Jag, Mattias och Andy anlände igår. Det första som hände var att vi blev grundlurade av taxichauffören. Tre små gullgossar från Sverige är väl antagligen en våt dröm för en rutinerad taxidriver att lura upp på läktaren. Vi hade inte ens chans. Och nummer två var att bankomaten sög mitt VISA-kort när jag tog ut cash. Perfekt start. De använder dock  leksakspengar i det här landet så nu ritar jag mina egna stålar.  Tyvärr hade jag knappt G i teckning så det är inte alltid det funkar…

Inne på kasinot hittade vi en skäggig Nordicbetare i form av Jens Jadbäck. Han satt sin vana trogen och spelade turspel. ”Russian-poker” är något hittepå som jag bara sett i just Tallinn. Jag fattar inte så mycket av reglerna, men när Jens brölade på sin grötskånska:

– Man kan inte backa på det här spelet! Jag har ALDRIG backat på det här spelet!

…så var det svårt att stå emot. Ja, jag har ju alltid varit lättlurad så det blev till att slänga in ett par nyproducerade leksakspengar. Efter en timma var Jens gul som snö och jag minus. Jädrigt bra spel de där då man inte kan förlora…

Egentligen skulle vi haft myskväll första kvällen och skippa Finnkampen Warm-up. Men när Jens talade om att han redan hade anmält mig till turren, och Mattias hade sitt inköp betalt då han vann ett paket, så kände vi oss tvingade att köpa in oss ändå. Men då var det armen-under-huvudet-spel som gällde. Finalbord eller tidig sorti var taktiken. Tyvärr lyckades vi lite för bra. Efter en halvtimma hade jag tripplat stacken utan en enda showdown. Jag förstår inte. Med knappt 20 kvar av 120 låg jag i topp. Jag förstår inte. Det måste varit den mörka romen. En halvtimma senare var jag dock ute efter två förlorade coins. Att man alltid ska in och leta efter coins? Slutade tolva. Mattias höll dock fanan högt och kom trea, vilket resulterade i en liten peng.

Warm-upen var inte slut förrän tre på natten, så eftersom Main Event skulle börja redan 12.00 nästa dag var det bara att stoppa om sig och sova. I alla fall var det tänkt så. Men när jag hittade ett cashgamebord med det bästa värdet jag någonsin varit med om, blev det inte sova förrän solen gick upp ändå. Jag var hela tiden tvungen att stanna en hand till. Bara en hand till. Men när ryska tomtegubbar betar in 3000 in i en pott på 150 känns det värt att stanna. Särkilt när den ryska tomtegubben får syn av bottenpar. Och bottenparet leder…

Fortsättning följer med bilder och text från när Team Fagbet debuterade på den internationella scenen…