”Det var på den tiden då julen fortfarande firades till minne av kristi födelse.”

 De där orden av Tage Danielsson i ”Karl Bertil-Jonssons jul” har jag växt upp med. I dag är det inte många som tänker på Jesus när de firar jul. Men jag gör det fortfarande ibland. Jens får väl garva läppen av sig, och håna om han vill. 

Jag borde egentligen ha blivit pastor. Inte pokerspelare. Min farfars far var pastor, min farfar var pastor och min far är pastor. Man kan säga att det var min lott i livet att bli en guds man. Men det blev inte så. Jag blev, vad vissa skulle kalla för raka motsatsen, en gambler. 

 ”Det finns dom som tror på Gud, och dom som ägnar sig åt spel, alla drömmer vi om lyckan som om livet blivit fel.”

Han ger mig en riktig känga Lasse W. Jag som är både pastorsson och spelare. Det är det inte många som tror när jag sitter och raljerar, tipsy på mojito (ja, jag uttalar det moSKITo), halv fyra på morgonen vid något pokerbord i Tallinn. Tänka sig, är grabben uppväxt i kyrkan? 

Som ung skämdes jag för att berätta att pappa jobbade i kyrkan. En del trodde ju att man var koko i kolan. Tror du på Gud då? Bor han på ett moln eller? Kan din pappa göra vatten till vin? I dag känner jag ibland samma känslor när någon får veta att jag livnär mig på poker. Folk kan ju tycka att man är koko.

Det snackas mycket skit om religion. Personligen bryr jag mig inte om någon är kristen, muslim, jude eller ateist. Det är upp till var och en hur man vill leva sitt liv och vad man vill tro på. Det finns idioter och fantastiska människor i alla led. För mig är inte det viktigaste vad man tror/inte tror på utan ”hur” man tror/inte tror på det. Hur det påverkar ditt och i sin tur andras liv. Det vill säga hur du är som medmänniska. 

Jens är av den åsikten att om man är kristen så har man ett ansvar för allt ont kristendomen gjort/gör i världen. Som om alla AIK:are ska behöva ta ansvar för puckon som slåss med järnrör i Black Army. 

Om någon mår bra av att tro på något. Något större. Varför ska han/hon inte få göra det då utan att hånas? Om Gud finns eller inte har för mig ingen som helst relevans i sammanhanget. 

I julhelgen ska jag spela en 500kr-turre på den lokala klubben hemma i Eksjö. Det ska bli väldigt trevligt. En av deltagarna kommer heta Tomas Lindell, och är pastor. Men inte ens farsan tror att högre makter kan hjälpa honom när han umgås med det gudsförgätna släktet som kallas pokerspelare. Så han går nog på chans, som han brukar. 

Någon gång i bland sitter en-outarn. Någon gång i bland finns kanske en Gud. Någon gång ibland kan det vara värt att chansa. Så länge man mår bra på vägen, så gör det inte så mycket om man spelar fel. Eller tror ”fel”.