Jag knuffade precis Robert i poolen. Otur för honom att han hade mobilen i fickan. Han får skylla sig själv. Vem har mobilen i badbyxorna!? Han räddade i alla fall ciggen. Otur för honom att han röker…

Sitter just nu på ett 28-gradigt pooltak och blickar ut över Barcelona. Om några timmar ska jag spela EMOP (European Masters of Poker), dag 1a. I sista stund valde jag att byta speldag till i dag. Jag kan helt enkelt inte hålla mig. Längtar för mycket. Till att få sätta på mig matchtröjan. Till att få kliva in på kasinot och känna pulsen av turneringsdag. Till en första blick av motståndarna. Till att få kalla dem åsnor i tanken. Till att få leka med markerna. Bygga pyramider. Till att stoppa en hörlur i vänsterörat och falla in i pokertrans. Till första vunna potten. Till första bluffen som går hem. Till den där readen som är så briljant att bordet häpnar när jag tar synen. Till känslan av att allt är under kontroll. Till att få floata med en hålpipa och sätta draget. Och få betalt. 

Det är egentligen lika kul att ”spela kort” i Mikes lilla lada utanför Kumla. Tjusningen med poker är dock att man får uppleva så många olika mijlöer. Ombyte förnöjer. Men ombyte förnöjer extra i städer som Barcelona. På ett soligt pooltak, med den där pirrande längtan i bröstet. 

Nu gäller det bara att hålla sig borta från oturen. Framför allt se till att minska på situationerna där man riskerar otur. Jag börjar med att ta upp mobilen ur badbyxorna…