När någon vill att  jag ska städa, diska eller laga något brukar jag med bestämdhet dra till med ett gammal fint talesätt: ” Det är bättre att inte göra det alls, än att göra det dåligt”. Eller jag vet inte om det är ett talesätt, men jag tycker ändå att det ligger en del i det.

Ska man spendera tid på något så ska man göra det bra. Annars kan det kvitta.

Min kompis Mattias ”Pokerstar” Andersson har mailbombat mig i månader nu. Han hotar med att avslöja mina mörkaste hemligheter och plantera bajs i min brevlåda om jag inte tar upp ett problem som han våndats över en tid. Personligen gillar jag inte att sparka på något som ligger. Men det kanske kan få i gång en debatt, och det är ju bra.

I begynnelsens tid, typ jättelängesen, alltså många, många månader, snart ett år sedan, gav Mattias några polare ett medlemskap i Svenska Pokerförbundet i present. Han mailade in alla uppgifter och betalade 100 spänn per skalle, bland annat min skalle. Ännu, efter många, många månader, väntar han fortfarande på en bekträftelse av medlemskapen. Kanske ett medlemskort. Något slags kvitto. Ett porträtt av Turken. En nagelfil. Tubsockar. Ja, vad farao som helst hade varit nog. Mattias är inte så knusslig.

Men hittills. Ingenting. Inte ett ljud. Vart pengarna tagit vägen vet bara gudarna. Tror inte förbundsledamöterna själva vet var stålarna är faktiskt. Allt känns som ett stort svart hål.

Ett förbund vill ha medlemmar. Det är ju grunden till allt. Ett förbund utan medlemmar kan inte påverka någonting. Det är bara ett tomt skal. Och ett förbund som inte ens kan hantera grunderna i föreningslivet, ta in en medlemsavgift och skicka ut ett medlemskort, har stora problem. (Nu har de i för sig tagit in medlemsavgiften, men inte lyckats med bekräftelsen, vilket är ännu värre.) Och det är ju inte så att förbundet får tusentals medlemsavgifter inbetalda i veckan, så att grabbarna inte hinner med i det fasansfulla, gulag-liknande, arbetstempot. Fast här får ni gärna rätta mig om jag har fel…

Jag vet att förbundsledamöterna arbetar med detta på sin fritid. För vår skull. För oss som älskar poker. Men det är inget försvar. Om man inte kan göra det bra, så ska man inte göra det alls. Snälla förbundsarbetare, tacka nej om ni inte orkar. Det är mer än ok. Mycket mer ok än att göra Svenska Pokerförbundet till en cirkus. Ett dåligt skämt som inte ens klarar av att svara på mail.

I veckan drar jag till Riga med 24hPoker för att spela årsfinalen av EMOP. Mucho kul ska det bli. Bara några dagar senare arrangeras Poker SM i samma stad. Poker SM är också mucho kul. Förhoppningsvis kan förbundet få en grande revansch och arrangera en turnering i världsklass. Personligen tror jag att det kommer att bli bra, då jag vet vilka personer som kommer att arbeta runt turneringen på plats. Bra folk.

Vi får hoppas att det dyker upp deltagare så det räcker och blir över. Om inte, kan svaret finnas ovan. För vem kan tro att ett förbund som inte ens kan hantera sex medlemsavgifter ska kunna arrangera något så stort och fint som ett SM?

Snälla Förbundet, Mattias är så ömtålig. Ge honom bara ett litet mailsvar. Ett kvitto. Ett signerat foto av er ledare. Så kommer allt att bli bra.

Tack på förhand.