Jag har inte spelat fotboll på flera månader vilket gjort att mina stortånaglar inte är blå för första gången på år och dar. På något sätt vill jag uppmuntra dem lite – säga till dem att de är vackra.

Tog flyget upp i landet. De här norrländska skogarna, djupa som ögon, är skrämmande vackra. Snön börjar smälta även här nu. Dripp dropp. Som i vackert.

Landskapet får mig att tänka på Sigur Ros. Ett isländskt band jag lyssnade mycket på under mina studier i Chicago. Brukade med slutna ögon ligga med hörlurar om natten i mitt karga studentrum och nynna med i låten nedan. Ingen bra idé. Musiken fick mig att längta hem och känna mig ensam. Mest för att det var så utommänskligt vackert en natt på andra sidan havet.

Det finns mycket vackert i världen. Och det vackra gör olika saker med oss. Men ingenting slår väl ändå en straight flush i ett live-cashgame? Fick denna handen när jag lirade på CC förra veckan. Till råga på allt klonkade motståndaren in nötfärg på river och skickade i eufori in hela stapeln mot mitten. Lättare pengar är svåra att tjäna.

Finns det någon skönare situation i poker än när man på river har bästa tänkbara hand och motståndaren är på väg att slänga i väg en stor bet? För mig är det en känsla av ren njutning, en pokerns nirvana, när slumpen behagar älska mig som sitt nyfödda barn.

Flopp från vänster. Min hand 54 i klöver, motståndaren hade AJ med A i klöver. Vackert som mina stortånaglar, de norrländska skogarna och Sigur Ros på samma gång, kan jag i min enfaldhet tycka…