Det är inte bara Öbergs som har tillverkat spelkort här i Sverige – även om de klassiska Öbergskorten sedan 1999 numera trycks i Belgien av ekonomiska skäl. Faktum är att vi under årens lopp har haft över 200 spelkortstillverkare i landet; av alla dessa finns nu bara en enda kvar, Offason i Skåne.

Tillverkning av spelkort i Paris omkring 1680

Länge, från och med att spelkorten kom till Sverige på 1400-talet, importerade vi alla de lekar som användes här. I början av 1700-talet var siffran cirka 20 000 lekar om året, främst från Rouen och Amsterdam. Den förste inhemske kortmakaren vi hade i landet var en Leonhard Klinckowström, som kom igång 1731. Han menade sig kunna ”utestänga införslen af Utrikes kort” – ännu en gång ser vi alltså dessa hemska utländska spelinriktade bolag i skurkrollen – vilket högeligen tilltalade makten i form av dåvarande kungen Fredrik I. Hans kunglig majestät gav därför ”allernådigast” i oktober 1727 Klinckowström ett ”uteslutande privilegium” (dvs ett monopol) på spelkortstillverkning i Sverige.

Den första kända avbildningen av ett spelkort (en ruterfemma?) i Sverige, till höger i bilden på ett träsnitt i verket ”Historia om de nordiska folken” av Olaus Magnus, tryckt 1555

Det dröjde dock av praktiska skäl fyra år innan tillverkningen kom igång, i det av Klinckowström ägda huset på Drottninggatan 11 i Stockholm. Den fabriken hann – vilket vi vet av bevarad bokföring och skatteredovisning – trycka sammanlagt ungefär en kvarts miljon kortlekar från 1731 och fram till att tillverkningen fick upphöra 1748, efter att en ny skatt (den s.k. konsumtionsaccisen) införts och därmed gjort tillverkningen olönsam så att fabriken tvingades bomma igen.

Men här kommer det intressanta: veterligen finns trots en kvarts miljon producerade ingen enda kortlek från Klinckowströms fabrik bevarad i dag! Åtskilliga museer runtom i landet väntar förhoppningsfullt på att en sådan speciell raritet ska dyka upp någon gång: den första svenska kortleken.

Kanske lönar det sig att hålla ögonen öppna, om du letar i antikvariat och på loppmarknader och bonnaauktioner runtom i Sverige i sommar? Det du i så fall främst ska vara uppmärksam på (om du nu inte rentav har sådan tur så att det tryckta omslagspapperet också är bevarat!) är den avslöjande skattestämpeln på något av de röda korten i leken, i enlighet med lagens utformning då:

Ett stämplat hjärteress på en lek från 1840-talet, tryckt på Carlshamns kortfabrik som då var den ledande i landet

Lagen om att såväl inhemska som importerade lekar skulle vara försedda med en stämpel som utvisade att rätt skatt betalts, gällde – i olika utformningar – från 1717 och fram till 1960. Så står du där i en dammig lada på landet, eller rotar runt i gammelfasters arvegods, och ur en gammal trälår fiskar upp en bleknad kortlek som legat dold bakom några böcker och urskiljer något om ”Klinckowström” i skattestämpeln kan det vara dags att famla efter hjärtmedicinen; den är värd säkert ett sjusiffrigt belopp. Lycka till på skattjakten!