Det är coolt att betala skatt, sa Mona Sahlin.

Huruvida det stämmer låter jag er själva bestämma i era hjärtan. Att se staten dra in sin del av kakan innebär väl för de flesta en blandning av ”röven vad mycket de tar!” och stoltheten av att vara med och bidra. En del hittar kryphål för att komma undan sina skatteplikter medan andra rakryggade betalar allt de förväntas betala. Alla har sina egna moraliska värderingar när det gäller skatt. Och jag sätter ingen värdering i det. Inte i denna texten i alla fall.

Jag kom att tänka på dessa skatter efter ett av mäster Dans senaste inlägg. Där skrev han om efterdyningarna av Grebbestadsmålet och vad som skulle kunna hända om poker:

”…delvis tack vare det skicklighetsinslag som redan påvisats i HD-domen, jämställs med schack och bridge i den kommande hovrättsdomen?”

Bland flera faktorer kom han fram till denna:

”En annan faktor är att inkomster från turneringspoker då – vilket redan sagts av Skatteverkets rikssamordnare Dag Hardysson – kommer att klassas som inkomst av tjänst, varför rimliga avdrag för resor och hotell med mera får börja göras.”

Jag ska erkänna att jag tidigare välkomnat en skatteplikt. Pokerspelandet skulle få en helt annan status om man betalade skatt på inkomster och kunde göra avdrag på hotell, resor, datorer och allt vad man nu kan tänkas dra av som pokerspelare. Plötsligt sitter man hemma och rår om sitt arbete. Inte leker kort framför datorn. Plötsligt drar man till Barcelona på affärsresa. Inte pokerslask-resa.

Men vid närmare eftertanke: vad skulle detta innebära? Vilka skulle EGENTLIGEN få ta den stora smällen om vinster på poker klassas som inkomst av tjänst?

Pokerbloggarn Rosjon har snuddat vid det:

”Det skulle i värsta fall betyda riktigt höga skattesatser när pokervinsterna läggs ovan på ett vanligt jobb.”

Det är alltså hobbyspelare med vanliga jobb som kommer att drabbas värst. Om pokervinsterna läggs ovanpå en annan lön kan skatten skjuta i höjden. Vissa kanske tjänar så bra på sitt vanliga jobb att skattesatsen på pokervinster hamnar uppåt 50 procent.

Jag kan i dessa lägen ha viss förståelse för att man inte håller med Mona Sahlin. Allt värde försvinner givetvis om man ska behöva skatta så mycket på pokervinsterna. Antalet hobbyspelare, som lever på annan inkomst, skulle antagligen minska drastiskt. 

Eller så startas operation smitning. Att man på alla sätt försöker hitta de där kryphålen för att komma undan skatten. Men vem vill/orkar lägga energi på sånt när man bara vill spela lite kort och ha det skoj?

Och hur skulle en rättvis skattesats se ut? Drar man av förlusterna från vinsterna? Om det skulle bli fallet: hur ska skatteverket då hålla koll på ditt egentliga resultat? Om man kan dra av förlusterna är det ju bara att chipdumpa så mycket man har lust med i en stor cashgamepott till en polare någonstans i världen. Så slipper man skatta på något plusresultat. 

Man skulle i teorin kunna göra så att det ser ut som man går plusminusnoll och betala nada i skatt. Men ändå spara in en del klöver på att göra avdrag. 

Det skulle vara intressant att ta del av det bästa sättet att beskatta pokerspel på? Hur skulle Skatterverket göra det så rättvist som möjligt? Är det ens möjligt att närma sig någon rättvisa? 

Någon med mer kunskap än jag själv gällande Sveriges skattesystem får gärna bistå mig med kunskap i denna fråga. För jag finner den mycket intressant. 

För mig låter det dock som att en skatteplikt med utgång från ”inkomst av tjänst” skulle kunna ställa till en hel del oreda. Med säkerhet skulle mängder av pokerspelare hamna i långdragna, krångliga tvister med Skatterverket.

Inte coolt. Det tycker inte ens Mona…