Får jag bjuda på ett stycke udda gamblinghistoria?

Inte många vet om detta, men ordet ”decimera” – att något reduceras i antal – har sin bakgrund i en grym form av lotteri.

Hade du tjänstgjort inom armén i antikens Rom för över två årtusenden sedan, hade du varit medveten om att man där tillämpade ett mycket brutalt och rättframt straff för meniga soldater som uppvisat feghet i strid: efter slaget avrättades de inför de övriga soldaterna, som straff samt en varning.

Men om en stor grupp soldater som till exempel en hel kohort fegt vikt undan för fienden, ansågs det vara slöseri med manskap att avrätta samtliga. Man tog då till straffet decimatio, som fanns i två huvudvarianter: i den vanligaste fick de syndande soldaterna ställa sig på ett långt led och sedan en och en kliva fram och sticka ned handen i ett höghalsat lerkärl, och i blindo dra upp ett litet trästycke. Var tionde trästycke var försett med en speciell symbol, och en soldat som drog ett sådant fördes åt sidan och avrättades inför de övriga.

I den andra varianten delades soldaterna in i grupper om tio (eller så nära det gick att komma siffermässigt), varpå soldaterna inom varje grupp på samma sätt drog lott (sortition) och förloraren helt enkelt slogs ihjäl av de andra. (Tala om en tidig form av ”omvänd shootout-turnering”…) I bägge fallen var det alltså omkring var tionde soldat som sålunda miste livet – varav uttrycket ”decimera” efter latinska verbet decimare, med betydelsen ”att ta bort en tiondel”, om en procedur som på den tiden ansågs stärka stridsmoralen. Inte heller officerare undkom detta straff; i vissa fall avrättades alla dessa, men fortfarande bara var tionde soldat genom denna lottning.

Det äldsta kända fallet av decimatio inträffade år 471 f.Kr. under fälttågen mot volskerna, och beskrivs av Titus Livius i hans historiska verk Ab Urbe Condita. Under det första århundradet e.Kr. dog dock denna grymma praxis gradvis ut inom den romerska armén. I andra arméer och länder togs straffet periodvis om än bara sporadiskt i bruk; det sista europeiska landet att ha det kvar och tillämpa det inom sin krigsmakt, ända in på 1600-talet, var Nederländerna [bilden ovan].

Dock är ett enstaka antal icke-sanktionerade fall kända ända in i modern tid. Ett av de mera omtalade är ”lotteriet vid Huruslahti” (Huruslahden arpajaiset) i Finland, som ägde rum 1918 under inbördeskriget mellan de vita och de röda. Efter slaget vid Varkaus den 3 februari, där den vita sidan segrade, beordrades de överlevande röda att ställa sig på en lång rad på den istäckta sjön Huruslahti varpå först alla officerarna sköts och sedan med lottens hjälp var femte man. (Enligt vissa källor var dock döden inte fullt så slumpmässig vid Huruslahti, utan de vita koncentrerade sig på att inledningsvis identifiera och sedan avrätta de personer bland de tillfångatagna röda som tidigare deltagit i de brutala morden på ett antal fabriksanställda.) Totalt avrättades vid Huruslahti omkring 200 man.

Något att tänka på nästa gång du pratar om spel med ”höga insatser”…