Det var i höstas som det inträffade: jag sitter i bilen och navigerar mig fram genom gatorna i den lilla belgiska staden Turnhout, på väg till spelkortsmuseet där för att besöka deras pokerutställning. Då ringer det i mobilen, och det är en ung journalissa från Expressen. Hon vill få tag på mig för att höra mina kommentarer till att Svenska Spel nyligen aviserat en prishöjning på Trisslotterna från 25 till 30 kronor, och samtidigt ska justera vinstutbetalningarna. Håller spelarna på att bli lurade?

Efter alla mina år i spelbranschen, och viss vana vid att bli uppringd av nyhetsredaktioner när det bränner till i någon spelrelaterad fråga, känner jag igen journalissans ton: flåsig och pådrivande, snarare än nyfiken och faktasamlande. Det hörs lång väg att hon ”jagar scoopet”, så mina mentala varningslampor tänds. Minsta felformulering från min sida i det här läget, och hon kommer blixtsnabbt att ha nästa dags löpsedel klar: KÄND SPELPROFIL VARNAR FÖR NYA TRISS, kanske, eller HÄR ÄR BEVISET – STATEN BEDRAR SPELARNA. Jag rullar in på en parkeringsficka och stänger av bilen för att tålmodigt och med full koncentration kunna ge henne en övertänkt lektion i gamblingmatematik.

Det brukar ironiskt sägas att just lotterier utgör ”en skatt på människor som är dåliga i matematik”, och det är inte utan att det ligger något i denna citatklassiker. Det visar sig mycket riktigt att journalissan inte kan mycket om ämnet, om jag får formulera mig så. Men det gör inte, om sanningen ska fram, större delen av svenska allmänheten heller. Eller de flesta världen över, för den delen: en minnesvärd kväll, eller inte, som jag haft i Las Vegas för några år sedan tillbringades med att inför två kvinnor försöka reda ut begreppen vad beträffar skillnaden mellan europeisk roulette, med en enkelnolla, och amerikansk roulette som har både enkelnolla och dubbelnolla. Deras (amerikanska) misstänksamhet mot den europeiska formen av roulette var avgrundsdjup: självklart försöker väl kasinot lura spelaren när man förnekar denne en extra satsningsmöjlighet, alltså dubbelnollan? Är det inte svårare att vinna när det blir färre alternativ att välja mellan? Som sagt, en minnesvärd kväll – om än av fel skäl. Och mot dumheten, som ordspråket lyder, kämpar till och med gudarna förgäves. Ibland går det troll i gamblingmatematiken.

En sak som kritikerna – typ rasande pensionärer och andra ur folkets djupa led – av den nya Trisslotten redan skjutit in sig på, får jag höra av Expressenjournalissan, är tydligen att det nu blir ”färre vinstchanser per krona”, för att inte tala om att ”staten ska få in mera pengar” varför dessa okunniga kritiker med automatik drar slutsatsen att spelarna därför givetvis får in mindre.

Här en artikel, dock ur Aftonbladet 11 september 2012, i vilken den ”nya” Trisslotten kritiseras för att ge färre vinstchanser.

”Ah – wise philosopher Confucius say: Man with faulty parachute often jump to conclusion”, som den gamla ordvitsen lyder. Det är lätt att dra fel slutsatser när man inte kan tillräckligt om ämnet. I både Pokerhandboken och Kasinoboken predikar jag upprepade gånger vikten av att ha insikt i gamblingmatematik. Och i min pokerspalt i den tryckta upplagan av Aftonbladet gjorde jag en gång ett experiment, efter överenskommelse med dåvarande redaktören Jörgen S.: berättade den fullt sanningsenliga historien om taxichauffören i Las Vegas som ville singla slant med mig om taxinotan, kvitt eller dubbelt, och citerade därefter hans motivering till det. Att taxichaufförens resonemang var felaktigt höll jag inne med till nästa veckas avsnitt, och väntade spänt på vad som nu skulle hända. Ett fåtal nätskribenter, däribland vännen Ola Brandborn, var tillräckligt alerta och slog ned på det felaktiga resonemanget; det var faktiskt kul att testa läsarna den gången.

Men för Expressenjournalissan understryker jag i mobilen flera gånger om vad som måste vara den grundläggande frågan för varje seriös spelare: Hur stor är återbetalningsprocenten, ”the payback”? Om jag till exempel satsar 100 kronor i ett visst spel, hur mycket kan jag matematiskt vänta mig att få tillbaka?

Att olika spel ger olika återbetalningsprocent – runt 97% i europeisk roulette, runt 90% på Jack Vegas, runt 65% på V75, runt 40% i Postkodlotteriet osv – har säkert mina läsare här en uppfattning om. Lite mindre bekant är dock vad som utgör skillnaden mellan högfrekvens- och lågfrekvensspel. Jag brukar, taget ur verkligheten, i detta fall påvisa hur enarmade banditer kan fås att fungera: vissa betalar ut ofta men bara i form av småvinster (högfrekvensmaskiner), medan andra betalar ut mera sällan (lågfrekvensmaskiner) men då i form av högre belopp. Trots det kan den genomsnittliga återbetalningsprocenten till spelarna i bägge fallen vara identisk, sedd över det långa loppet: bägge kan fås att betala ut till exempel 75% i vinster, sett över låt oss säga ett år, på alla de pengar spelarna stoppar in.

På samma sätt är det med ett lotteri, säger jag till journalissan. Jag skulle till exempel kunna ordna ett högfrekvenslotteri (A): sälja 100 lotter för tio kronor styck, och ha 50 vinster på 15 kronor styck. Totala utbetalningen då till spelarna? Den blir 50 x 15 = 750 kronor, att jämföra med de 100 x 10 = 1000 kronor som spelarna köpt lotterna för – men 50% av lotterna ger ju vinst. Eller så kan jag göra ett lågfrekvenslotteri (B), fortfarande med 100 lotter som kostar 10 kronor styck, men nu har jag bara tre vinster… på 250 kronor var. Totala utbetalningen nu då till spelarna? Fortfarande 750 kronor – fast nu ger bara 3% av lotterna vinst. Men, som sagt, lägg märke till att återbetalningsprocenten, 75% här, inte ändras från (A) till (B); fortfarande går 750 kronor tillbaka till spelarna i form av vinster. Och jag som arrangör tjänar fortfarande brutto 250 kronor när mina hundra lotter sålts och dragningen har gjorts och vinsterna betalats ut.

All right, nu gör jag hypotetiskt som Svenska Spel: höjer priset på mina hundra lotter till låt oss säga 15 kronor styck, summa 1500 kronor. Och så justerar jag vinstutbetalningstabellen: nu ger 40 lotter en vinst på 20 kronor, åtta lotter ger en vinst på 30 kronor, och så har jag en högvinst på 85 kronor. Hur mycket pengar går tillbaka till spelarna? Jo, dels 40 x 20 kr, dels 8 x 30 kr, och så 1 x 85 kr = 1125 kronor, motsvarande 75% av 1500 kronor. Vad har hänt jämfört med lotteri (A) ovan?

Återbetalningsprocenten, 75%, har inte ändrats; men jag tar som arrangör in mera pengar än tidigare räknat i kronor, 375 kronor i stället för 250 som innan. Blåser jag då spelarna på dessa 125 kronor i skillnad? Nej, även spelarna får tillbaka mera pengar i form av vinster, räknat i reda kronor – 1125 kronor, i stället för som tidigare 750 kronor.

Men blåser jag spelarna på vinstchanser nu då? I lotteri (A) var det ju vinst på 50% av lotterna, nu är det bara vinst på 40 + 8 + 1 = 49% av lotterna. Har jag därigenom lurat spelarna? Nej, därför att det viktiga är hur stor återbetalningsprocent som går tillbaka till spelarna av deras egna satsade pengar. Om man sedan vill ha många småvinster, eller ett mindre antal höga vinster, är bara en smaksak och en fråga om hur man matematiskt ”designar” lotteriet.

Allt detta förklarar jag tålmodigt för Expressenjournalissan. Nej, staten lurar inte spelarna genom att minska totala antalet vinster något eftersom det blir några enstaka fler högvinster i stället. Nej, att staten drar in lite mer pengar i kronor och ören räknat ändrar inte vad gäller återbetalningsprocenten; ska man bli missbelåten bara för att man betalar in mera moms, i kronor räknat, när man köper en hel Marabou chokladkaka än när man köper en enstaka Dumlekola? Och återbetalningsprocenten till spelarna i Triss förblir även efter prishöjningen vad staten sedan tidigare har bestämt att den ska vara: 49%, oavsett prisändringen och justeringar i vinsttabeller.

Journalissan blir markant missbelåtnare i tonen efterhand som samtalet fortskrider. Det scoop – VARNING FÖR NYA TRISSLOTTEN SÄGER EXPERTEN, eller vad hon nu hade i tankarna, går upp i rök. Till slut tackar hon, något surmulet, för sig och så lägger vi på.

Några lotter med olika spelteman, och som jag köpt på mig i olika länder. Den längst t.v. bygger på den kinesiska formen av schack, medan den längst t.h. är baserad på kort ur tarotleken!

Det är intressant att vissa klagar högljutt när antalet vinster, per krona eller i absoluta tal, sänks något och de därigenom automatiskt tror att de blir blåsta av staten, eller vem arrangören nu är. Det kan som sagt gå troll i gamblingmatematiken, bland folk som inte vet hur spel kan ”designas” på olika sätt. En arrangör här i Sverige har som bekant i sin reklam påstått att man med just deras produkt ges ”störst chans att bli miljonär”. Det är, skulle man kunna säga, vilseledande marknadsföring och återspeglar bara en del av sanningen; hur man riggar med lottpriset och vinsttabellerna. Även med Trisslotterna skulle man kunna göra flera personer per år till miljonärer än vad som inträffar i dag, om man bara skippade alla dessa småvinster och ersatte dem med ytterligare några högvinster – men en slogan som ”Det händer inte ofta, men när det väl händer så händer det utav bara f-n” känns inte som någon kioskvältare. 🙂

Det finns dock ytterligare en del att säga i ämnet spelmatematik och återbetalningsprocentsatser. Den avslutande del 2 i ämnet kommer inom kort!