Nu under påskhelgen fick jag ett mejl från – låt oss kalla honom Macke – som är med i ett sällskap ”på 30 personer ungefär, som träffas en gång i månaden för att vara sociala och spela kort för en mindre summa i inköp”. Denne Macke redogjorde i sitt mejl för en knivig situation som inträffat i en turnering i detta sällskap, och ville efterhöra mina åsikter om vad som är ett korrekt domslut. Dessa fick han, men eftersom situationen är av intresse återger jag den här i Superbloggen:

Mörkarna är på 300-600 en bit in i turneringen, och två spelare har synat stora mörken. Nu kommer floppen. Spelare A går genast all-in (otvetydigt enligt alla de andra); spelare B synar A:s all-in, och har A täckt; och spelare C synar också A, och har även han A täckt.

Turnkortet landar på bordet. Spelare A har inget att säga eftersom han redan är all-in; spelare B checkar; men spelare C trycker nu själv all-in.

Och här kommer situationen: spelare B foldar och ger upp… och spelare C, som tror att han vunnit given och i den sekunden har glömt att A är all-in och fortfarande med, muckar sina kort. Sekunden senare kommer C på sitt misstag och tar blixtsnabbt tillbaka sina kort. (De har inte hunnit hamna bland övriga kastade kort i den högen på bordet, utan är klart identifierbara.) Några protesterar och säger att har C muckat sina kort, så är hans hand död; medan andra menar att C ju gjorde klart tidigare att han synade A, och att hans hand därför fortfarande är vid liv.

Nå – hur skulle du ha dömt, när du som turneringsledare blir kallad till bordet och fått situationen förklarad för dig?