Då har vi fått avnjuta en vecka av Nevada öknens torra men spelgalna luft. Vissa av oss trivs nog bättre här än andra. Våran vän DavidDuzak t.ex, större motståndare till spel har väl sällan skådats innan för Nevadas gräns. Då ska vi ändå tillägga att personen ifråga faktiskt själv lever just på spel. Hans line som ekat genom MGMs kasinogolv kväll efter kväll är på bredaste norrlänskan ”nääähh intt skhaa väl jaah spela nå äeevminus spel”. Sedan har vi ju med oss folk som väger upp den andra delen bättre, Emil. Expressens nya stjärna (bakom Leo såklart) är desto gladare att se på roulettehjulet snurra. På tal om roullette, så hände en bra märklig händelse igår. Vi fick fin förstärkning till vår grupp då Emils barndomspolare David Löfqvist anlände med Tobias Grahn i dagarna. Jag låter Emil ta den långa versionen av den.

Den korta är att David L satsade kl 0400 dagen innan avfärd till vegas på nummer tjugo. Hur det gick förstår ni kanske själva. Med denna historien i färskt minne, hade vi 85$ som blev över från Emils cash i WPTn. Så vad är mer givet än att satsa dom på nummer tjugo? Vi springer bort i iver till rouletteborden. HERREGUD vilka speltorskar där finns. En snubbe hade täckt ALLA nummer utom ett. Logiskt? Iallafall dunkade vi in hela summan på ”Lökens” favoritnummer. Vi står under tiden och ställer oss frågan till om tjugo verkligen var med. Då säger Emil ”aah det är den landar sen ändå”. Hjulet börjar sakta ner och vi får syn på tjugan. Till vårt förtret landar den på grannen, men fru fortuna ville annorlunda och kulan hoppade lite snyggt över på nummer tjugo!! Tretusen dollar rikare och rejält med cred från amerikanerna vid bordet. Just i det momentet föddes (om de inte redan var det) minst fyra nya speltorskar. Vi tände ju hoppet rejält för de fyra övriga deltagarna på bordet.

Många av dagarna har annars bestått i att poola för att sedan besöka Bellagios pokerrum och få sig en glimt av ”wptschmekten”. Emil själv var ju rejält missnöjd med att se våra ansikte som för varje dag blev brunare och brunare och i viss mån även fullare och fullare. Han själv fick nöja sig  med att sitta inne och frysa till en klassiskt amerikansk förkylningstemperatur. Emil klarade sig tillslut kvar till dag 4. Då fick han ge vika för en horribel utdragning med 12 spelare kvar. Om han själv skulle sätta ord på det fick han in det med dom sk horäggen. Motståndaren vek upp QQ, och innan Emil fattat vad som hänt möts han av en dam i dörren. Samtidigt står DavidDuzak en bit i från på railen. David har inte noterat att där ligger en dam på flop, utan tror istället det är en ofarlig knekt. När rivern landar, dånar han ”såååja schmekten naaajs!!” helt ovetande om att Emil precis åkt ut WPT-finalen som nummer 12. Ettan tog hela 1,1 miljoner dollar, Emil fick nöja sig med knappa 60,000$ vilket såklart är surt när man varit och nosa på målsnöret. Men en jättefin cash i en tuff och rolig turnering, WP.

Annars består Vegas precis det man tror det består av. Superbra mat mer eller mindre på varenda ställe du går till. Servicen är troligen bättre på donken i Vegas än på många finställe i köttbullarnas hemland. Nattlivet finns inte heller mycket att invända på. Vi besökte b.la. en nattklubb som var belägen på Palms 53e våning. Där hade man från bordet utsikt över hela strippen och en hel del facebookmatriel skapades.
Svensklanen förminskades tyvärr en aning då våra nyfunna vänner Christoffer, Jonas och Robert åkte hemåt i dagarna. Vi hade en dimmig men rolig kväll på XS där våran kära vän Robin fick lite spelsug mitt i fyllan. Klockan börjar närma sig 03, merparten av sällskapen började bli rejält tankade även Robin själv. Vi andra hoppar runt på dansgolvet, tjoar och tjimmar. Robin däremot, han smet iväg till lite Ultimate Texas Holdem. Inga som helst planer på att lämna då David går förbi om han ska med hem. När jag kommer hem vid 5-6 snåret är där fortfarande inget Robin på rummet. Jag ringer upp honom, då sitter han fortfarande och grindar sitt favorit turspel! Ingen vet var klockan stod på när Robin väl kom hem.. inte ens han själv.

 

Avslutningsvis fick jag idag utföra en rejäl brag. De kommer fram tre stycken tjejer (snygga)(inte så mycket lögn) som frågar om jag kan ta en bild på dom vid poolen. Mindre svårt jobb.. Efter en stund säger en ”My friend thinks u look like Ryan Gosling”. Well well well, den komplimangen tar man 7 dagar i veckan. Några minuter senare kommer hon fram igen… Nu vill hon istället ha en bild på oss två med hashtagen ryangosling och thenotebook. Only in vegas!

Emils blogg återfinns på: http://bloggar.expressen.se/emilohlsson/2013/05/24/plopp/