Det blåser hårdast på toppen!
avDet blåser alltid hårdast på toppen var det någon som kommenterade. Agree. Men det är fortfarande skillnad på sak och ting i debatten som nu uppstått kring näthat. Vad är näthat? Var går gränsen?
För mig var gränsen nådd häromdagen. Jag hade fått nog av påhopp. Det var inget specifikt som jag kan säga att just precis den där meningen var näthat. Det var allt tillsammans. Läser man Lappens blogg om plockepinnförbundet så kan väl den i sig anses som underhållande. Men tillsammans med en massa påhopp i sin blogg och kommentarer så blev det för mycket. Han förlöjligar något som han inte har en aning om. Han påstår att mitt privatliv skulle ha någon som helst inverkan på min yrkesroll. Det är inte bara förnedrande utan även förtal. Tillsammans med sina påhejare och elaka kommentarer mot mig som person här i bloggen och på diverse forum så var det ett helt uppslagsverk för vad man idag kallar för näthat. Att påstå att det inte alls handlar om att jag är kvinna är bara löjligt. Klart att det spelar in. Jag tror inte att jag hade fått så mycket idiotförklaringar om jag hade haft en penis. Att påstå att jag gör detta till en genusdebatt är bara ett sätt att försöka ursäkta sig på. Men faktum kvarstår att näthat mot just gruppen kvinnor är väldigt utbredd. Så till den punkt att Uppdrag Granskning gjorde en helt hårresande dokumentär som varit väldigt uppmärksammad (se den HÄR). Vad ger någon rätten att kritisera min yrkesroll för att jag varit frikostig med mitt privatliv? Äger inte jag rätten att få hålla de isär så länge jag visar att det är just det jag gör? Har jag någonsin blandat ihop dessa två? Ska jag behöva vara en doldis för att göra ett bra jobb? Kan jag inte göra det ändå? Har inte konstellationen i styrelsen bevisat att det funkar väldigt bra att skilja på privat och yrke?
Hur som så är jag väldigt tacksam över de kommentarer jag fått och att inte bara jag utan alla superbloggare fått höra att det vi gör är uppskattat. Som ni vet så är det väldigt sällan som de positiva läsarna gör sig hörda.
Nu är bollen servad och jag gör som kungen och vänder blad. Jag har satt ner foten och visat var min gräns går. Mer än så kan jag inte göra. Jag vill hitta tillbaka till skrivarglädjen som jag haft och jag hoppas att slippa påhoppen i kommentarerna som får denna att fullkomligt dö. Ha åsikter, debattera gärna men idiotförklaringarna kan ni ta på annat håll för de kommer inte att släppas igenom ändå. För vet ni? Om det är något jag vet om mig själv så är det att jag inte är korkad eller okunnig. Jag må ha åsikter som inte alltid överensstämmer med dina men som sagt jag är öppen för debatt. Sandlådefasonerna däremot, de överlåter jag till bloggarna där de hör hemma.
På lördag morgon tar jag mitt pick och pack och drar ner till Barcelona för EPT-premiären. Kommer att vara flitig med att blogga här då och inte bara på Starsbloggen vilket jag hoppas kommer att vara uppskattat!
Hörs snart!