Här nere i Cannes under Unibet Open är det bara att vänja sig vid de specifika franska egenheterna, som till exempel termerna vid pokerbordet. ”Check” är check – kanske det rätteligen stavas ”chèque”? – medan du säger ”passe” när du lägger dig. ”Payé” (”betalt”) eller ”suivi” (”efterföljt”) är detsamma som syn, och går du all-in kan du säga ”tapis” (”duk”) eller ”boîte” (”låda”). Uttrycket för att höja, ”relance”, använder man dock sällan: det är brukligare att i stället bara säga beloppet du höjer till, till exempel ”huit-cent cinquante” (850). En delad pott benämns ”partage”, och ”recaves” är detsamma som återinköp medan freezeout är, just det, freezeout – längre än så har inte frankofonin hunnit.

Borden inne på Casino Barrière har jag lite svårt att vänja mig vid: ingen bred och behaglig läderskoning, utan bara en smal plastkant runtom som inte passar till vare sig underarmar eller armbågar:

Dessutom ingår i de franska pokervanorna att dealern lägger knappen inte framför den som ska ha knappen, utan mittemellan den personen och lilla mörken:

Nå, det finns en viss logik bakom – ”skottlinjen” mellan dealern och respektive spelare ska hållas ren: ingenting i vägen som korten kan stöta i så att de råkar flippas upp under utdelningen. Men här ska jag tipsa om en behändig variant av Scarnekupering som två dealers vid mitt bord använde sig av, när väl blandningen var klar: lägg leken i tre delar, med understa delen (A) närmast, mittendelen (B) i mitten och översta delen (C) längst bort från dig:

Ta så B och lägg ovanpå C, och lägg den 2/3-högen ovanpå A: klart, så har ordningen ändrats från CBA till BCA! En van dealer utför den här manövern blixtsnabbt. Avrunda med en vanlig kupering med två halvor av leken som får byta plats, och så delar du ut korten. Kan vara kul att ha på repertoaren i ditt nästa homegame!