Mitt lilla experiment i läsarreaktioner genom ta med en bild på kroppsbemålade (om än med spelmotiv…) kvinnor, vilka gick omkring på den nattklubb där Unibet hade sitt spelarparty under Unibet Open i Riga i lördags, har väckt en viss uppmärksamhet. Tilltaget var självklart övervägt och avsiktligt – nyfiken som jag är – i kölvattnet på dels Lina Olofssons inlägg här nedan i Superbloggen, dels Ken Lennaárds inlägg på Pokerlistings, och vilka bägge kommenterade att man i Danmark nyligen använt lättklädda damer i pokerreklamen från det statliga (!) spelbolaget:

Hur är det egentligen med kopplingen mellan gambling och nakenhet? Varje spelare som besökt Las Vegas och Macau vet att man på bägge ställena fullkomligt oblygt säljer in det förra med hjälp av varierande grader av det senare:

Och kopplingen mellan poker och nakenhet hittar man på mera otippade ställen än så: till exempel Skatteverket kunde år 2008 förkunna att man ”efter ett års jakt efter skattesmitare på nätet hittat 419 miljoner i oredovisade kronor på bland annat porr- och pokersajter”. Trist för oss pokerspelare att med någon form av automatik kollektivt buntas ihop med såväl kriminalitet som sexhandel, kan man dock tycka.

Sexifieringen av poker- och gamblingvärlden har pågått länge och har i det närmaste historiska anor, men fick här i Europa – och Sverige – påtaglig fart när pokerboomen kom 2005 och några år framåt. Den som bläddrar igenom gamla nummer av Poker Magazine, och numera avsomnade First Poker, kommer att hitta material till om än inte en doktorsavhandling så i alla fall en forskningsrapport.

Förgrundsfigurer av mer eller mindre uttalat erotiskt slag var det gott om under boomen, som Pamela Anderson och Cindy Margolis – där man som synes av bilden var tämligen oförblommerad när det kom till reklamtexterna – samt, i blygsammare grad, några svenska kvinnliga dokusåpakändisar vilkas namn jag barmhärtighetsfullt ska hoppa över här.

Nå, saker och ting har alltid genom tiderna åstadkommits med hjälp av lättklädda kvinnor, alltsedan Salome i Bibeln dansade i genomskinliga slöjor på gästabudet hos Herodes Antipas och som ”gage” krävde – och fick – Johannes Döparens huvud på ett fat. Det motivet har återgetts sedan medeltiden inom kyrkokonsten, säkert inte utan en och annan nervkittling hos gudstjänstbesökarna. Även schackets gudinna Caïssa avporträtteras ofta halvnaken, som på målningen här av 1700-talskonstnären Domenico Maria Fratta:

Och detta utan att svenska jämställdhetsombudsmannen på något sätt ingriper.

Sexifieringen av pokervärlden har som sagt varit mycket påtaglig under det senaste årtiondet. I USA har man på kabel-TV visat turneringar i klädpoker; och den 19 augusti år 2006 spelades i London, på lyxiga Café Royal, en mycket mediauppmärksammad turnering i klädpoker med 200 deltagare. Där slogs för övrigt den gamla noteringen på 110 deltagare, satt 1999 i Estland och organiserad av ett nudistförbund.

Att företrädare för Guinness Rekordbok var på plats och kontrollräknade visar hur ”officiell” denna turnering var. Organisatör i London var för övrigt den irländska vadhållningsfirman Paddy Powers. De 200 deltagarna kom från tolv olika länder, och strikta regler gällde: bara fem klädesplagg per person var tillåtna, annars hade ju fusk kunnat förekomma:

Vinnaren John Young kammade dessutom hem £10.000, med kursen just då motsvarande 130 000 kronor, så det var inga dåliga pengar inblandade:

År 2010 arrangerades i Tyskland ett ”Deutsche Strip-Poker Meisterschaft”, som ett jippo av kondomtillverkaren Billy Boy:

Här liksom i London ”betalade” man för sina marker genom att ta av sig plagg efter plagg, som en form av inköp och upprepade återinköp. Av de 40 deltagarna på Dresden Park Hotel i Dresden gick tolv vidare till finalen i Hamburg, där heads-upen…

… stod mellan Jasmin Sun och Marcel Langkebel, och den senare avgick med segern som bestod av en resa till Las Vegas.

Klädpoker skulle faktiskt kunna vara ämnet för en separat ”pokerbok”. År 2004 såldes denna målning av konstnären Durando Togo Richard, med titeln ’Strip Poker’, på anrika auktionsfirman Christie’s i London men betingade bara lite över 700 pund:

Det finns mycket mera att säga om ämnet klädpoker – samt inte minst om kombinationen gambling och sex – och uppenbarligen engagerar det er läsare av mitt lilla tidigare experiment att döma, så jag kanske borde återkomma till det hela i ett framtida inlägg här?