Det är till att efterlysa min medverkan här i Superbloggen, ser jag – vilket jag förstås tar som en komplimang! Men saken är den att jag och Damsällskapet tog semester, åkte bort till Los Angeles för att fira jul med goda vänner, sedan körde upp till San Francisco för några dagar där, så tillbaka till LA längs den vackra kuststräckan US Highway 1, och sedan tog nio dagar på Hawaii innan det var dags att återvända till LA för några dagar och så hem till kylan, snön, mörkret och dagens lunch igen. Det var inte utan att vi i den grönskande, behagfulla subtropiska värmen i Honolulu då och då övervägde möjligheten att söka asyl där och så gå en HFI-kurs, ”hawaiianska för invandrare”… 😉 😉

Några inlägg om resan kommer att följa både här i Superbloggen och i mina krönikor på Unibet, varav somt med gamblinganknytning och somt utan! Men sista kvällen i Los Angeles, i söndags, tog jag i alla fall hyrbilen till Commerce Casino för ett besök i vad som är världens största reguljära pokerrum alla kategorier, överträffat endast av de årliga arrangemangen runt WSOP i Las Vegas. Redan på håll ser man deras reklamskylt:

… och så här överraskande ocharmig ter sig byggnadens fasad, med ingång antingen längst till höger direkt in till det stora pokerrummet, eller en bit till vänster (utanför bilden) genom Crowne Plaza Hotel:

Commerce har funnits sedan 1983 och titulerar sig oblygt som ”The World’s Largest Poker Casino” samt ”The Hold’em Capital of the World” i sina reklambroschyrer. Exakt hur många pokerbord de har visste ingen av dem jag frågade i personalen, men i det stora pokerrummet i gatuplanet har man lite över hundra bord…

… plus att man har ett lite mindre pokerrum en trappa upp, och så ytterligare ett antal pokerbord (mestadels för höglimit) i en avdelning i huvuddelen av kasinot i regionerna närmare hotelldelen. Så där 200 bord sammanlagt? Ordet ”pokerfabrik” kommer osökt för en när man nyfiket tar sig en rundvandring i lokalerna. Dessutom erbjuder man förstås ett stort antal reguljära kasinospel, och kasinovarianter av poker: blackjack, ”No-Bust” Blackjack, Super Pan 9, 3-Card Poker, 13-Card Poker, baccarat, 21st Century Baccarat, Caribbean Stud Poker, Pai Gow (både som ursprungligt kinesiskt dominospel och i kortspelsform), Let It Ride och Ultimate Texas Hold’em. Till och med lokalen inne på det angränsande Crowne Plaza Hotel där man har ståuppkomedishower har namnet ”Jokers Comedy Club”!

Men poker är alltså detta etablissemangs ”huvudprodukt”, och där erbjuder man hold’em både som limit och no-limit, sjukorts stötpoker (både i reguljär tappning, som high-low och som razz), Omaha (reguljärt samt i high-low), mörkpoker (både i vanlig form och i lowballvarianterna Ace-to-Five, Deuce-to-Seven och Kansas City), kinesisk poker och i några former till, varierande med efterfrågan. Cashgames dominerar förstås, men man har vanligen ett dussin dagliga turneringar varav de flesta anges som NLH Deepstack Turbo och med ett inköp på 65 dollar. Några sit-and-go erbjuder man dock inte; jag frågade faktiskt om det.

Just i söndags kväll när jag var där var dock alla de reguljära dagliga turneringarna inställda, ersatta av satelliter och supersatelliter till deras stundande årliga huvudnummer WPT LA Poker Classic och där affischer med det mastiga eventschemat satt överallt runtom i lokalen:

Eftersom jag hade en flight i svinottan nästa dag och bara på sin höjd tre timmar till förfogande innan jag och Damsällskapet var tvungna att lämna tillbaka hyrbilen och få några timmars sömn på Hilton nära Los Angeles International Airport, valde jag ett stillsamt inköp vid ett av deras $3-$6 limit hold’embord. Här är en smygtagen bild vid det bordet:

Jag följde min vana att göra ett inköp på 50 x övre limiten (alltså 300 dollar denna gång – i no-limit brukar jag välja 100 x BB) för att inte känna mig underkapitaliserad. Det väckte aningen uppseende, eftersom det bara fanns en (knappt) matchande stapel vid bordet medan de flesta bara satt med mellan 30 och 80 dollar framför sig.

Hur var då motståndet? Måttligt imponerande; samtliga vid mitt bord var uppenbart rekreationsspelare, med asiater i majoritet. Dessutom kom och gick spelare under de cirka två timmar jag satt där: köpte in sig för bara några tior, tappade allt i en all-inkonfrontation trots att det var limitspel men är man ordentligt grundstackad så är man, och tvingades lämna bordet – eller, i en del fall, så gjordes ett lika blygsamt återinköp. Lägg därtill att åtskilliga överspelade marginella händer som låga par, och topparet efter floppen.

Jag startade OK och vann första given, vann sedan en till och låg 35-40 dollar plus… och där låg jag, svävande lite uppåt och neråt med mörkar och nya potter, ända tills det var bara tio minuter kvar. Då tappade jag först med A-K och floppat ess mot A-8 som hängde kvar och träffade åttan på rivern för tvåparet, och sedan med 10-10 på brädan 10-A-3-7-K när den andre med sin Q-J off satte hålstegen. Well, that’s poker, och jag cashade in 22 dollar back men en upplevelse rikare efter mitt kvällsbesök i världens största pokerfabrik. Det får bli ett returmöte, och besök även på konkurrenten Bicycle Casino, nästa gång!