I min ’analys’ av hur de olika världsreligionerna förhåller sig till spelandet, och vad som enligt deras respektive läror händer med oss pokerspelare efter döden (ovanstående bild fotograferade jag i San Francisco i december, och är faktiskt den som inspirerade mig till den här serien av inlägg…) har turen nu kommit till buddhismen!

Buddhismen

Buddhismen skiljer sig från de andra stora världsreligionerna genom att man här inte tror på någon gud. I stället utgör buddhismen mera en filosofi eller en världsåskådning – men låt mig ändå använda uttrycket religion, i dess utvidgade bemärkelse. Och liksom inom kristendomen med katolicismen, ortodoxa kyrkan och protestantismen etc, och inom islam med sunni, shia, sufism osv, har med tiden olika fraktioner uppkommit även inom buddhismen: främst de tre ’huvudtraditionerna’ hinayana, mahayana och vajrayana.

Buddhismen karakteriseras av en strävan att nå upplysning, främst genom den lära och den undervisning som tillskrivs grundaren Siddharta Gautama. Uppgifter om hans levnadstid går isär, men någon gång mellan år 500 och 300 före vår tideräkning växte han upp som prins i nordöstra Indien. Siddharta fostrades inom hinduismen, men enligt traditionen lämnade han vid 29 års ålder i förtvivlan över världens elände och nöd så sin familj och sin priviligierade existens för att under sex år vandra omkring samt söka sanningen, via sträng askes och meditation. Det sägs ha varit just medan han mediterade under ett fikonträd som han nådde bodhi, upplysning, och därigenom kom att bli en buddha: en upplyst människa.

Att redogöra för denna religions lära skulle falla långt utanför ramen här; så låt mig kort sammanfatta med att den går ut på att du som människa ska söka den gyllene medelvägen mellan överflöd och slöseri å ena sidan, och askesens ytterligheter å den andra. Genom att följa ’den åttafaldiga vägen’, traditionellt gestaltad i ett hjul med åtta ekrar (vilka står för rätt insikt, rätt beslut, rätt tal, rätt handlande, rätt liv, rätt strävan, rätt medvetenhet och rätt meditation) ska du till sist befria dig från det lidande som är förbundet med samsara, det ständiga och eviga kretsloppet av död och återfödelse i olika existenser.

Så vad har då, för att komma fram till premissen för detta inlägg, buddhismen att säga om oss hasardspelare? För att ta till sig detta måste man först vara medveten om att buddhismen i sig – till skillnad mot många andra religioner – inte skiljer mellan Godheten och Ondskan som sådana; i stället predikar Siddharta Gautama Buddha om produktiva respektive kontraproduktiva beteenden, när det gäller ditt mål om att få ett slut på lidandet för såväl dig själv som dina medvarelser.

Bland pancha shila, de fem moraliska föreskrifterna för en sann buddhist, finns bland annat att man inte får stjäla, och därigenom ta vad som icke är ens eget. Ovanpå det gäller för munkar och nunnor att de ska undvika ”lättsinnig underhållning”, samt användandet av pengar. Givetvis har dessa påbud ansetts ha bäring på inställningen till hasardspel.

Just därför resulterade det i en jätteskandal, i främst Asien, i maj 2012 när sex ledare för Sydkoreas största buddhistorden och efter en begravningsceremoni låste in sig på ett hotellrum och under tretton timmars tid rökte, drack alkohol och spelade highstakespoker(!). Dessutom var det inte direkt småpengar inblandade utan det handlade om över en miljard won, mer än fem miljoner kronor sammanlagt i insatser. Se till exempel

http://content.usatoday.com/communities/ondeadline/post/2012/05/s-korean-monks-caught-gambling-drinking-and-partying/1#.UtzqSa8V99A

Faktum är att Siddharta Gautama Buddha på flera ställen i de kanoniska texterna, sammanfattade under namnet Tripitaka, yttrat sig specifikt om gambling. Ett finns i den text som kallas för Sigalovada Sutta: Buddhas råd till Sigalaka. Där träffar Buddha utanför staden Rajagaha på en ung man vid namn Sigalaka, och ger denne en lång rad visa råd – inklusive hur man ska förhålla sig till hasardspel. Så här yttrar han sig:

”Dessa äro de sex skadliga följderna av spelande: Vinnaren ger upphov till hat; förloraren sörjer sin svunna egendom; nyttigheter går förlorade; spelarens ord litas icke på i en domstol; han föraktas av vänner och ämbetsutövare; och han är icke eftersökt för äktenskap, ity att andra kommer att säga att han är en spelare och icke kan försörja en hustru.”

I en annan text, Samjutta Nikaja 106, fördömer Buddha ”förslösande av rikedom på tärningsspel”; och i Dighajanu Sutta VIII.54 säger Buddha varnande så här:

”Det finns fyra ting vilka uttömma ens innehav av rikedom: köttsliga utsvävningar; utsvävningar i dryckenskap; utsvävningar i hasardspel; och illasinnade vänner […]”

I Mahakattarisaka Sutta (III, 178) yttrar dessutom Buddha följande: ”Om en spelare skulle vinna en förmögenhet på sitt allra första kast, skulle hans lycka detta oaktat vara utan betydelse. Det är många gånger lyckosammare att föra sig vist med kroppen och i talet och sinnena, och efter döden återfödas i himmelen.”

Den allmänna tolkningen inom buddhismen är inte att allt spel om pengar fördöms rakt av, som i till exempel islam. Ett undantag görs dock vad gäller munkar och nunnor, för vilka det är uttryckligen förbjudet. För övriga buddhister måste spelandet, både med och utan pengar, helt enkelt bedömas efter vilka följder det har för den personen. Står det inte i konflikt med den åttafaldiga vägen eller några andra moraliska föreskrifter – ja, då är just det spelandet något accepterat, eftersom det implicit inte medför några ”onda följder”. Här måste man dock vara specifikt aktsam vad gäller girighet, en fara som gör att många buddhister inte vill befatta sig med till exempel lotterier.

En känd pokerspelare som också är buddhist är irländaren Andy Black; här kan du i en gammal intervju med Black läsa om hur han försöker jämka samman sina buddhistiska principer med sitt pokerspelande om höga insatser:

http://www.wildmind.org/blogs/on-practice/bid-for-freedom

Så vad kommer då enligt buddhismen att hända med dig efter döden, du oförbätterlige spelare? Det beror som sagt helt och hållet på vad för slags spelande du ägnat dig åt, om du avhållit dig från ”utsvävningar”, och i vilken grad spelandet gått ut över ditt handlande, över dina medmänniskor och över dina mentala attityder.

Buddhismen räknar med sex grundläggande ’riken’ att återfödas i: människoriket, himmelriket (devaloka eller sagga, bilden ovan), djurriket, de avundsjuka andarnas rike (asura), de hungriga vålnadernas rike (peta) och vad man i brist på bättre terminologi får kalla för ’straffriket’. Någon motsvarighet till helvetet eller skärselden finns inte; inte heller finns det någon gud som bedömer dig och ditt just avslutade liv. I alla dessa riken får du vistas under en tidsrymd som kan vara längre eller kortare än ett vanligt människoliv, innan du så återföds till nästa existens.

Buddha placerade faktiskt himmelriket – varav det finns sju varianter – under människoriket, med motiveringen att du där under din vistelse kommer att ha det så bekvämt att det blir svårt att komma vidare i din andliga utveckling. Håll i minnet att ditt yttersta mål som sann buddhist ju är att inte återfödas alls, utan uppgå i nirvana, det tillstånd av andlig frid när du lyckats lämna allt annat bakom dig!

Sannolikt kommer du som pokerspelare att återfödas i antingen djurriket, eller i något av andarnas riken, eller i värsta fall i straffriket – varav även det finns i många versioner som radas upp i de buddhistiska texterna, som till exempel duggati (’den svåra vägen’) gutha (’smuts’) och vinipata (’förödelse’). Då gäller det för dig att uthärda din temporära existens där, dra lärdomar och meditera, och med tiden hoppas på en bättre återfödsel! Några eviga straff slipper du ju inom buddhismen, tack och lov.

Men vill du verkligen gå vidare i din andliga utveckling med sikte på att lägga allt existentiellt lidande – som 7-2 off i given, utdragningar på rivern, slarviga dealers och idiotiska motståndare – bakom dig, får du nog vara beredd på att med tiden helt ge upp allt spelande. Your choice, som man lite vanvördigt skulle kunna formulera det inom buddhismen; dina handlingar i detta liv kommer att bestämma var någonstans du påbörjar nästa, och så vidare i evigheten, tills du lyckas uppnå nirvana.

I nästa avsnitt: kristendomen!