Hallå!

Det är tisdag idag, och på fredag bär det av till Swaziland för att spela Royal Swazi Rumble. Det är ”sista chansen” för mig att spela en större turnering innan Vegas i maj, och efter en extrem torr turneringsvecka i Macau (men cash destu bättre iof:)) så är jag rätt revansch sugen 😉

 

 

 

 

 

 

 

 

Jag blir alltid lite nervös i början av en turnering, på ett helt annat sätt än jag kan bli i cash, och det är väl kanske det som gör dem så roliga att spela. De där förhoppningarna man har i början om att ta sig till finalbordet – och i förlängningen – heads up för titeln. Chansen att bli en vinnare.

Från besök hos jätte buddahn i Macau på vår ”off-dag”

Men det är en sak som har gått och gnagt litegrand det senaste och jag vet inte om det bara sitter i mitt huvud, för jag känner att jag har blivit mycket bättre som spelare, men jag vet inte om jag blivit något bättre alls på turneringar. Jag har fokuserat helhjärtat på cash game och generellt för jag större calls, större folds och större bluffar. Jag har också blivit en ev -häst och jag kramar alltid ut minsta lilla edge jag tror jag har i varje situation 🙂 Däremot vet jag inte om det är rätt approach i turneringar. Det kanske inte är värt att göra det där hero callet eller foldet, eller köra med AK för 70 bb även om du har rätt odds i form av absolut chips värde efter 3bet vs QQ-AA. När man är ute är man ute, liksom 🙂

Iaf, tänkte speed läsa några artiklar innan fredag men utöver det bara köra, spela aggressivt i början som jag alltid gör numera, förhoppningvis bygga en stor stack och VINNA, haha! Snälla håll tummarna för mig hemma i Sverige!

Ska försöka få igång Wordpress-appen tills dess så att jag kan mobil-blogga lite från turren.

Hörs snart!

Kram,

D

PS. Ni får gärna kommentera vad ni vill att jag ska skriva om. Jag spenderar ganska mycket tid på handanalyser varje dag och tycker det är kul att diskutera händer, om ni vill. Eller om ni har några andra önskemål, kommentera!