Startsida / Inlägg

Stirrande blind

av Simon ”Dybban” Lindell

Jag brukar inte brusa upp vid borden. Det är en svaghet att låta känslorna ta överhand i poker. Det  påverkar ditt omdöme och förmågan att tänka klart. Jag har ännu inte träffat någon som spelar bättre när han eller hon är arg.

Men nu  började jag irritera mig. Ja, det hade redan passerat gränsen för irritation.

Bredvid mig vid cashgamebordet på Mirage satt en storvuxen jänkare med stora svarta solglasögon och fingrarna täckta av guldringar . Han inkräktade på min plats med sin enorma kroppshydda så jag fick vika över mitt ena ben över det andra för att få rum. Men det var inte därför jag började bli upprörd på riktigt.

Bakom jänkaren så satt nämligen hans kompis som inte var med i spelet, utan fungerade som sällskap. Den storvuxna jänkaren visade i varje giv sin hand för polaren. Som i sin tur viskade något i hans öra. Så kom floppen. Och de två fortsatte att tissla och tassla. Det var uppenbart att de viskade om jänkarens hand.

Jag satt en halvtimma utan att säga något. Trots att det fortgick i VARJE hand. Jag var förundrad och chockad över att dealern inte tog tag i problemet. Varför sa hon inget?

Det var nära bristningsgränsen. Jag satt och stirrade oavbrutet på de två vännerna som satt och spelade poker i par och helt öppet diskuterade pokertaktik mitt i händerna.

– Nu får det vara nog, sa jag på svenska till min vän som satt rakt över bordet.
– Nu säger jag till!

Just då. Jänkaren säger åt sin vän att han måste gå på toaletten. Han blir hjälpt upp och vännen sätter en vit stav i näven på honom.

Jag fortsatte stirra som en fåne. Det är ett av mina största sociala handikapp. Jag stirrar för mycket, ofta utan att tänka på det. Så gick de två iväg. Den ena med en vit stav framför sig.

En personlig katastrof hade bara varit sekunder borta. Jag hade nästan börjat skälla ut en blind man och hans personliga assistent. Inte +EV för karman. Inte alls.

Det visade sig att den personliga assistenten viskade till den synskadade jänkaren vad denne hade för kort på handen, samt vad som dök upp på floppen. Pusselbitarna föll på plats. Och man kan undra vem som hade agerat blind, egentligen?

Visserligen sägs det att Annette Obrestad vann en nätturnering en gång utan att kolla på korten. Men hon kunde ju i alla fall se vad som kom på flopp, turn och river…

Minnet om den blinda pokerspelaren dök upp i mitt huvud när jag läste artikeln om döva Florian. Han har nyligen anmält Casino Cosmopol till DO för brott mot språklagen.

– Vi får bara teckna när dealern blandar korten vilket tar max 20 sekunder. Sen måste vi vara tysta resten av spelet trots vi lagt våra händer, säger Florian i artikeln.

Det krävs en hel del fingertoppskänsla för att se till så personer med olika funktionsnedsättningar ska trivas och spela på hyfsat lika villkor som alla andra. Och fingertoppskänsla går inte alltid hand i hand med lagar och regler.

Eller med personer som är bra på att stirra. Men inte ser något ändå…

byline.png
  • Tjänstgörande sportredaktör: Andreas Lagnelius
  • Sportchef: Pontus Carlgren
  • Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Lena K Samuelsson
  • Stf ansvarig utgivare: Lena Mellin
  • Redaktionschef: Lotta Folcker, Michael Poromaa, Karin Schmidt Hellsing
  • Sajtchef: Andreas Aspegren
  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: tipsa@aftonbladet.se
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB