En av de första personerna jag lärde känna i pokersvängen var Sebban, Sebastian Langer. Han jobbade för en PR-byrå som PokerStars anlitade flitigt och gjorde många jippon för att sätta Sverige på kartan när det begav sig och jag måste nog säga att om man tittar tillbaka på pokers explosion i Sverige så har vi bland andra Sebban att tacka. Nu när vi ändå är ärliga så kan jag helt ärligt säga att det var tack vare honom som jag fick jobbet jag idag har på PokerStars. Det var hans idé att starta en icke engelskspråkig blogg vilket senare ledde till att PS haft mer eller mindre alla språk för att sedan gå ner till de största marknaderna.

2008 ringde han mig. Sebban, en av mina bästa vänner i den här världen och framförallt min bästa killkompis. Han hade kollapsat i Gallerian. Efter att ha åkt in akut med ambulans till Karolinska konstaterade de att han hade en hjärntumör. Efter en operation som skulle avlägsna denna så konstaterades det att den inte gick att operera. Men en behandling startades och jag kommer ihåg när han kom till London och satt uppe på ”The Vic” bara för att träffa mig och Mad under sin vistelse där.

WSOP typ 2005 eller 2006…

WSOP 2006 på Card Players fest på MGM

Efter strålning och cellgifter hade de fått bukt med tumören och han började jobba igen. Jag minns hur jag hoppade till när jag såg pressreleasen från honom i min inkorg och hur jag kastade mig på luren ”ÄR DU TILLBAKA?” skrek jag. Detta var 2010. Det var så skönt. Ordningen var återställd och min kompadre var tillbaka.

Men det dröjde inte länge… ”Jag har fått en tumör i armen” ringde han och berättade efter att ha blivit sjukskriven kort efter det. Jag ställde en massa frågor men som vanligt så avfärdades det med ”äh sluta jag kommer att bli bra, det är ingen fara”. Och jag trodde honom. Till och med efter den där lördagen när jag såg honom med egna ögon och inte bara genom telefonen när han i sin mitella skulle ha pokerkväll med sina kompisar samtidigt som jag kom över för att stjäla en av hans avlagda digitalboxar (utan fjärrkontroll för dessa hade barnen ätit sönder) så jag kunde se Melodifestivalen.

Vi snackade på telefon i ett halvår. Han var den enda som faktiskt kunde vara riktigt ärlig mot mig utan att jag blev sur. När jag var i dejtingtagen med diverse kända pokerspelare var han den enda jag berättade för och om jag gjorde något fel så var han aldrig sen med att få mig att inse det för att jag inte skulle göra mig själv illa igen. Efter ett halvårs telefonpratande mer eller mindre varje vecka så antog jag att han snart var tillbaka på touren så pigg som han lät…

Så kom samtalet när jag var i EPT Köpenhamn. Det var hans flickvän Jemma som ringde. Han mådde inte så bra som han gärna ville ge skenet av och jag bröt ihop. Jag och Mad. Vi var hans bästisar på touren och mellan oss tre fanns det aldrig några hemligheter. Efter beskedet gick vi ut på stan för att samla tankarna, hamnade på en butik där vi hittade en ask där det stod ”LOVE” och som spelade ”Nothing’s gonna change my love for you”. Vi bröt ihop av skratt när vi hörde den och bestämde oss för att köpa asken och fylla den med bilder från senaste åren.

När jag kom tillbaka till Stockholm såg jag till att han fick den och första kommentaren var ”herregud, det var den första CD jag någonsin köpte för jag älskade den sången”. Några veckor senare låg han på sin dödsbädd. Jag var där varje dag. Speciellt på mornarna för då var vi själva och kunde skratta lite och skvallra som vi alltid gjorde. Sebban visste att han skulle dö men var ändå fullt insatt i vad som hände i pokervärlden. Han var den första jag berättade om ”Fab5” för och hur vi hoppades att få förbundet på fötter igen. Den 16 mars 2012 tog Sebban sitt sista andetag. Det går inte en dag utan att jag saknar honom och många av de gånger som jag känner för att bara skita i allt så tänker jag på honom och fortsätter. För det är vad han hade gjort. Han hade fortsatt. Han hade kämpat för det han trodde på.

Idag hade du varit 36 år Seb! Det går inte en dag utan att jag saknar dig i mitt liv. Jag önskar att pokervärlden i Sverige visste hur mycket du stod bakom under tiden som du jobbade och vilken viktig faktor du varit för pokerns utveckling i Sverige. Sov gott underbara vän!

Minns ej vilket pokerevent detta var men har för mig att det var på Café Opera. Oavsett så är det Paul Tilly, jag och Sebban himself 😉