Hur spel omger oss, påverkar oss själva och vår värld, är ett ändlöst fascinerande ämne. Forskarna har för länge sedan konstaterat att driften att spela är ett grundläggande drag i den mänskliga naturen, och inkodat i vårt DNA. Det var bara att vänta sig, eftersom både den moderna molekylärbiologin och kvantfysiken så övertygande visat att vi människor de facto är produkten av en årmiljarder lång kedja av chansartade händelser här på planeten, ibland gentemot nästan ofattbara odds. Själva den materia vi är gjorda av styrs inte av Försynen, utan av sannolikhetslagarna. Dagens forskning på bland annat CERN-laboratoriet, med deras ”The Big Bang Machine”, har slagit sönder den klassiska världsbilden med välordnade snurrande atomer och bortom allt tvivel visat att fundamentala processer inträffar slumpmässigt. Bland våra minsta byggstenar, som kvarkar och neutriner, tassar Schrödingers katt omkring.

Det är en hisnande tanke. Man kan förstå att till och med Einstein på sin ålders höst satte sig på tvären, ovillig att acceptera de nya rönen, och fällde sina klassiska ord: ”Jag vägrar tro att Gud spelar tärning med universum.”

Till och med världsekonomin kan påverkas av ett parti blackjack.

En fredag i juli 1973 satt Frederick Smith, då en 28-årig visionär samt entreprenör, på flygplatsen utanför Chicago och väntade på sin flight hem till Memphis i Tennessee. Smith var desperat: han hade just lämnat ett misslyckat möte med General Dynamics, som vägrat ge honom ett lån. Med bara 5000 dollar kvar på sitt företags bankkonto, och en räkning på 24 000 dollar som skulle förfalla till betalning på måndag, var han och hans lilla nystartade företag på väg att gå i konkurs.

Att flyga hem tomhänt var ingen lösning; och där, på flygplatsen, fattade han Beslutet. Han gick bort till flygbolagsdiskarna, och bytte sin biljett till Memphis mot en till Las Vegas. Över helgen lyckades han på blackjack spela upp sitt kapital till 32 000 dollar, när han så avbröt spelet och såg till att transferera pengarna in på företagets konto.

Smiths affärspartner Roger Frock har återberättat händelsen i sin memoarbok ”Changing How The World Does Business”:

[N]är jag kom tillbaka till Memphis på måndag morgon fann jag till min förvåning att det fanns nästan 32 000 dollar på kontot. Jag frågade Fred varifrån medlen hade kommit, och han svarade: ”Mötet med styrelsen för General Dynamics gick åt helsike och jag visste att vi behövde pengar till på måndag, så jag tog ett plan till Las Vegas och vann 27 000 dollar.”

Jag sa: ”Menar du att du tog våra sista 5000 dollar? Hur kunde du?”

Han ryckte på axlarna och svarade: ”Det hade inte gjort någon skillnad. Utan pengar till bränsleföretagen kunde vi ändå inte ha flugit.”

Smith hade iskallt chansat, vunnit, och nu kunde man betala den kritiska räkningen. Senare i veckan lyckades han och Frock utverka ännu ett inflöde av kapital till sitt bolag, och den stora krisen var överstånden.

Deras bolag? Det numera världsomspännande FedEx, som i dag levererar dokument och andra viktiga försändelser till över 220 länder och territorier, och omsätter över 25 miljarder dollar årligen. Men då, när Smith i desperation flög till Las Vegas för att försöka rädda sitt lilla företag, hankade man sig fram och erbjöd bara förbindelser med en handfull städer i östra USA. Smith, som redan 1965 i sin universitetsavhandling i ekonomi vid Yale hade framkastat idén, både förutsåg och igångsatte alltså den logistiska just-in-time-delivery-revolution som i dag förändrat världsekonomin.

Men när och hur och om den revolutionen hade inträffat, om inte Smith hade valt att bege sig till Las Vegas för att spela highstakes blackjack, har vi ingen aning om. Det vete blott gamblinggudarna… Kom alltså inte och säg att spel inte påverkar den värld vi lever i.

P.S. Och slumpen dikterade att just detta blev mitt 700:e inlägg här i Superbloggen! Litet jubileum, alltså. Trevlig helg på er, alla ludofiler och chartister!