God fortsättning, alla ludofiler och chartister! Förhoppningsvis har ni haft en fridefull jul med mycket trevligt spelande ihop med släkt och vänner! I synnerhet juldagen och annandag jul räknas ju till sällskapsspelandets toppar på året, när klapparna ska sättas på prov – eller när man under ledigheten helt enkelt passar på att koppla av under trevliga former.

För egen del har det blivit främst mahjong, cheiten och Spiderman-Monopol… även de yngres behov ska ju tillgodoses! Samme spelglade sjuåring som fick det Monopolspelet är nu även schackintresserad, så jag passade på att lära honom varianterna Fischerandom-schack (se tidigare inlägg här) och diagonalschack, samt dessutom kinesiskt schack som han greppade förvånansvärt snabbt:

Men det finns faktiskt spel som av olika skäl är specifikt förknippade med vissa högtider, i vissa kulturer. Koreanerna till exempel spelar nyout i samband med det koreanska nyåret, och japanska barn spelade förr ofta e-sugoroku för att fira in sitt nyår.

Inom den judiska kulturen firas hanukkah (חֲנֻכָּה), ibland även transkriberat som channukkah eller chanukka, under åtta kvällar i samband med nymånen i december, och därför ibland tidsmässigt sammanfaller med vår jul. Denna judiska högtid firas till minne av återinvigningen av templet i Jerusalem år 164 f.Kr., då ett mirakel enligt traditionen ska ha inträffat: det fanns bara olja till tempellamporna för en enda natt, men Gud ordnade så att oljan räckte i hela åtta dygn.

Detta mirakel firar judiska barn och familjer traditionellt genom att spela ett ”gamblingspel” med en dreidel (דרײדל), en fyrsidig snurra – och ”insatserna” handlar oftast om så blygsamma ting som godisbitar, nötter eller undantagsvis småmynt. Dreidel är för övrigt snurrans namn på jiddisch; på modern hebreiska säger man sevivon. Här är två dreidlar ur min egen samling: den högra en högst vanlig sådan i trä om än av lite större format, medan den till vänster är från 1800-talet, av massivt silver och inhandlad i en antikaffär i Budapest:

En dreidel är försedd med ett skrivtecken på var och en av de fyra sidorna; skrivtecknen är respektive נ (nun), ג (gimel), ה (hay) och ש (shin), vilka tillsammans ska utläsas som en initialism för ”נסגדולהיהשם” (nes gadol hayah sham – ”[ett] stort mirakel hände där”). På dreidlar som används inom Israel är det fjärde skrivtecknet i stället utbytt mot פ (pei), varvid initialismen ska utläsas nes gadol hayah poh – ”[ett] stort mirakel hände här”.

En dreidel kan utformas mycket ceremoniellt, dekorativt och nästan överdådigt, som denna i min samling och vilken dessutom mellan speltillfällena ska förvaras stående på ett svart trästativ:

När judiska barn spelar dreidel börjar de med ett visst antal godisbitar var framför sig, till exempel 5 eller 7. Inför varje spelrunda lägger man en godisbit var i ”potten”, och snurrar så i turordning.

Nun: deltagaren gör ingenting.

Gimel: deltagaren tömmer hela potten och tar alla godisbitarna.

Hay: deltagaren tar halva antalet godisbitar i potten (rundat uppåt vid behov, till närmaste heltal).

Shin eller Pei: deltagaren måste lägga en av sina godisbitar i potten.

Om potten töms, måste alla genast lägga en ny godisbit var i potten. Vissa regelvarianter föreskriver också att alla genast måste lägga en godisbit var i potten om där just då bara finns en bit kvar; och andra varianter att man måste lägga två, eller till och med tre, i stället för en av sina godisbitar i potten om man snurrar fram Shin/Pei.

Här är ännu en dreidel i min samling, målad av den israeliske konstnären Ariel Emanuel:

… samt en magnifik jättedreidel av kristallglas, mera ett prydnadsföremål än ett man verkligen skulle våga spela med:

Dreidelspelandet är så förknippat med hannukkah att motivet duger bra på hälsningskort:

Att samla på olika dreidlar är en hobby bland en del vuxna judar; och enormt stora kollektioner av dreidlar finns bland annat på Yeshiva University i New York, liksom i privat ägo hos till exempel rabbinen Eliyahu Safran i Israel – det är faktiskt värt att klicka på länken:

http://www.israelnationalnews.com/News/News.aspx/150987#.VJ6w4FCfA

Under de senaste årtiondena har dreidelspelandet fått en renässans inom den judiska kulturen; och till och med resulterat i en så udda nutida kommersiell produkt som No-Limit Texas Dreidel (!):

Ja, vad går det inte att hitta på i spelväg… och god fortsättning på er, kära läsare!