Att pokerpartier varit utsatta för riggning, många gånger om i världshistorien, är inget obekant; men ibland har det faktiskt skett i goda avsikter.

När Winston Churchill, Storbritanniens premiärminister under andra världskriget, i mars 1946 var i sällskap med USA:s president Harry Truman ombord på ett tåg till ett toppmöte i Fulton hade Churchill inför resan uttryckt en önskan om att få sitta med i Trumans berömda pokergäng, där flera av presidentens närmaste medarbetare och ett fåtal betrodda journalister ingick.

Eftersom Churchill hade rykte om sig att vara synnerligen usel i poker hölls inför kvällen en snabb konferens i Trumans kupé, där de övriga frågade om hur presidenten ville ha det. Trumans assistent Harry Vaughan sammanfattade den samlade åsikten på ett koncist sätt: ”You want us to give it our best, boss, we’ll have his underwear.”

Truman var dock mån om de goda politiska relationerna med Storbritannien, och gav stränga order om att se till så att Churchill gick plus under kvällen. Det visade sig inte vara någon lätt uppgift för de inblandade! Se där hur poker har sin plats i världspolitiken…

Om Truman som pokerspelare har jag för övrigt skrivit tidigare här i Superbloggen:

https://bloggar.aftonbladet.se/superbloggen/2013/04/har-slutar-ansvarskedjan/

Även om Churchill inte var alltför bra i poker, så var han omvittnat allmänt förtjust i spel. Den som besöker Churchillmuseet i stadsdelen Westminster i London kommer att hitta åtskilliga spelföremål som varit i hans ägo, och via diverse skyltar diskret bli upplyst om att hans favoritspel var poker, bridge, mahjong, bezique och gin rummy, med tillägget att ”Churchill enjoyed gambling, usually for small stakes, and he loved casinos”.

Efter mitt besök på just det museet för några år sedan står det klart att Winston Churchill var en fascinerande man som jag gärna hade mött vid spelborden om det varit möjligt; säkert hade hans sällskap varit fullödigt och totalt underhållande. Vad annat, när han är känd för oneliners som ”Jag har alltid varit en anhängare av att stanna kvar inne på puben fram till stängningsdags”, och ”Måste du ändå ta död på en karl, så kostar det inget att vara artig”?