I mörka tider räcker ett litet värmeljus för att göra allting vackrare.

Morgonen den 5 februari. Vikt: 70,1 kilo. För några månader sedan lufsade man runt med 13 extra mjölkpaket gömd i kroppshyddan. Allt är lättare, förutom pokern. Martin Jacobson sa ju att en sund livsstil skulle hjälpa mitt spel? Inte hela sanningen, tydligen…

Efter badminton-sessionen var det dags att återvända till slottet. Ett slott där jag, de senaste månaderna, blivit lönnmördad fler gånger än en människa bör klara. Pokerspelare har bara en sak gemensamt med Jesus. Vi kan uppstå från de döda.

Det finns ingen ledig plats vid 25/25 på kasinot. Så jag äter en kycklingsallad medan jag väntar. 50/50 har inte rullat på månader. Folk har inte råd i Göteborg. Fiskebåtarna lämnar inte hamn lika ofta som förr.

Till sist öppnar sig Sesams portar. Och jag får kliva in. För att vara mitt i veckan ser det riktigt mysigt ut där inne. Bordet har rikligt med kontanter. Jag köper bara in ett halvt inköp på 5k. I tider av svält får man lära sig att ransonera.

Efter en stund öppnar UTG med 125kr. Tre syn på det. Och jag hittar AQo i lilla blind. Slår om till 625kr. Fold, fold, fold, till knappen som synar. En reslig Balkan-kung. Floppen visar Q45 med idel hjärter. För att befinna mig i en utsatt hungernöd så känns det som om jag nu frossar på saftiga revbensspjäll. Inget mer hjärter kommer, men jag får värde på tre gator mot Balkan-kungens KQo. Uppdubblingen är ett faktum.

Det unga pokerproffset bredvid mig ska i sommar för första gången besöka Las Vegas då han precis är på väg att fylla 21. Glad i hågen förkunnar han att han hittat ett prisvärt hotell – Stratosphere.

Det ryser i kroppen när jag hör namnet. Sommarens upplevelser fladdrar upp som diabilder i huvudet. Vi hade varit och filmat vid Stu Ungars dödsbädd på lågprishaket Oasis Motell. I taket – blodstänk från vener som dukat under för kanyler med amfetamin. Utanför drog våra kameror till sig uppmärksamhet. Fel sorts uppmärksamhet. Det kändes inte säkert och vi drog snabbt vidare så snart vi var klara.

I taxin hem åkte vi förbi Stratosphere. Det ligger som i gränslandet. Framsidan mot Strippen och lyxen. Baksidan mot misären och utslagheten. Taxichauffören gav oss ett råd:
– Gå aldrig här. Hoppa direkt in i taxin. Det kan vara riktigt farligt.

Det unga pokerproffset fortsatte lika glatt:
– För det kan väl inte vara så långt att gå därifrån in till strippen?

Jag har många vänner som bott på Stratosphere under åren. Ett prisvärt alternativ, absolut. Men den här killen. Vilsen överallt förutom vid pokerborden. Och med för mycket pengar på fickan. Jag var tvungen att avråda.
– Du vet att det är ökenvärme va? 50 grader? Gå från Stratosphere?
– Men det ser ju så skönt ut på bilderna, svarade 20-åringen.
Jag kunde inte hålla mig. Jag skrattade högt. Rakt ut, som en sinnessjuk. Sen sansade jag mig.
– Testa Flamingo istället. Det ligger mycket bättre, mitt på strippen, och är också prisvärt.

Balkan-kungen började gnälla om att det var för mycket liv vid bordet.
– Gå och ta en kaffe om ni vill tjattra som käringar. Här spelar vi poker!
– Välkommen till live-poker, svarade Jimbo luttrat.

Samtalet avbryts av att jag får AQo på knappen. AQ är ingen favorithand. Men vid ett långsamt livebord ser det alltid ut som nöten. Jag 3-betar till 325. Den medelålders norrmannen som slog upp synar. Likaså Balkan-kungen, som inte skulle vika en hand preflopp om så en rabiessmittad Mike Tyson försökte tvinga honom till det.

Flopp Q54 regnbåge. Jag har kanske mer gemensamt med Jesus än jag trodde? Underverk är fortfarande möjliga.

Check till mig och jag betar 525. Blixtsyn av norrmannen. Fold av kungen. Turn en femma. River en femma. Surt sa räven, split pott för damen. Norrmannen donkar ut en lax någonting. Han har garanti en dam. Jag kan dock representera ett överpar och kan i vissa fall få fold av en dam om jag slår om. I denna norrmans värld finns det så klart inte på kartan att lägga en kåk. Men om han inte har en dam så slipper jag iallafall visa min hand om han foldar.

Jag slår om till 4k och växel. Norrmannen synar snabbare än Lucky Luke drar sin puffra. Jag slänger bestämt upp AQ. (Esset hamnar överst.) Norrmannen tittar besviket på min hand från andra sidan bordet, och muckar. Oj oj oj!

Först när mina marker är staplade i färger så inser han sitt misstag.
– Låg det tre femmor?

Han hade muckat KQ…

Någon timma senare ringde frugan och sa att hon hade glömt hem-nycklarna. Det var bara att resa sig och gå hem som den gentleman man varit alldeles för sällan. Det är alltid lättare när man är plus.

I mörka tider räcker ett litet värmeljus för att göra allting ljusare. En norrman går också bra.