My Las Vegas story, del 16

25 juni, 2015, kl. 16:27 av matpok

24:e Juni – 2015, 14:00. Binions, Downtown Las Vegas

Ove Sundberg vägrar bryta traditioner som fungerar utan det blev samma frukost för $8 som han har ätit hela veckan.

Dom känner mig nu och jag behöver längre inte säga något vad jag vill ha. Vet inte om det är en ära att vara igenkänd av personalen på McDonald.

Efter frukosten gick jag tillbaka till hotellrummet och laddade inför Binion Classic – event 34 som är ett sexhandat event med inköp på $220 – genom att följa Aftonbladets live rapportering av Sverige – Portugal i U21 VM och spela det beroendeframkallande spelet Candycrash.

Lagom till turneringsstart slutade matchen.

Kl 14 körde turneringen igång och 120 kom till start med 12 priser och med ett första pris på $7000.

Jag har nog aldrig haft ett sämre kortsnitt och under de två första timmarna såg jag inte ett enda klätt kort.

Men bordet var vansinnig passivt och jag spelade nog min bästa poker denna vecka och var oerhört kreativ och utnyttjade min tighta image och jobbade mig snabbt upp till 60000.

Sen blev det tyvärr ett bordbyte och hamnade på ett mycket svårare bord.

Men jag lyckas ändå jobba upp mig till 80000 när medelstacken ligger på drygt 40000.

Jag spelar väldigt bra och alla mina bluffar går hem.

Vid en av pauserna går jag ut på det fullständigt galna Fremontstreet för att lufta mig och sträcka på benen.

Det är ett måste att se galenskapen som utspelar sig i Downtown.

Man kan tro att man är på en maskerad med temat ”Freskshow”. Det går inte att förklara men det pågår oftast två konserter samtidigt.

Unga snygga lättklädda tjejer dansar i takt med musiken på olika podier och bord. Nedanför dem dansar fulla handikappade personer sittandes i rullstolar tillsammans med ungdomar och pensionärer och familjer.

Olika personer i märkliga kretioner försöker dra in till brödfödan genom att låta sig fotas med dem.

Jag vet inte om det var ett gott omen – men jag tog det som ett i alla fall – när jag såg både Tina Las Vegas och Cupid.

Det är två underbara personer som jag träffade under två olika år som jag var i Downtown Las Vegas.

Jag gick fram till dem och hälsade på dem och visade dem filmerna som jag hade på dem och dom blev mycket glada att se filmerna och mig.

Jag gav dem rikligt med dricks och dom önskade mig lycka till och Tina gav mig en kram.

Spelet fortsätter – så även korttorkan. Jag blir lite mer passiv samtidigt som bordet jag nu sitter på är oerhört aggressivt och jag får inga bra lägen och när jag försöker på mig ett move så åker jag på en propp.

Eftersom vi spelar sexhandat så blindas man fort ned och efter 10 timmar när blindsen är 2000/4000 – 500 sjunker min stack oerhört snabbt ned till 40000 och på bubblan ställer jag med 4 2 i klöver och bustar och blir bubbelboy.

Det finns inget segare att spela bra poker i 10 timmar och sedan se sig slagen på mållinjen och missa pengarna.

Men jag har aldrig haft ett sämre kortsnitt i mitt liv. Jag fick AK två gånger annars så fick överhuvudtaget några kort att spela med utan jag fick enbart utnyttja min tighta image och bluffa mig fram.

Dock fick jag göra 4 bordsbyten vilket försvårar att bygga just en tight image.

Turneringsmässigt har första veckan inte varit alls bra. Däremot har cashgamet varit lyckosam.

Idag är det sista dagen för Downtown, Las Vegas och jag kommer på fredag att lämna kvar Ove Sundberg och i stället ta med mig Rock´n Wonderbaum och Narcissus upp på strippen för att bo på Palazzo med tjejen och farsan.

Jag kommer nog att försöka mig på en sista turre. Antigen en $560 turre på Binions med ett garanterat säte till Main event eller en turre på Nugget.

Men innan är planen lite sol och träning – och så frukost på MacDonald förståss.