5 juli – 2008, kl 11:00. RIO,  Las Vegas

Efter att ha ätit den fetaste frukosten hittills tog jag vid 11:00 spelarbussen  som skulle ta mig och alla spelare som bodde på Palms till RIO.

Jag var fruktansvärt nervös och förväntansfull. Jag mådde nästan illa.

Visste att det skulle bli en väldigt jobbigt och påfrestande dag.

Många hade redan blivit utslagna från dom första speldagarna, över 3000 personer skulle inte överleva dag 1.

Kl 11:45 klev jag in i mäktiga Amazonroom på Rio, femton minuter innan nedsläpp och jag trodde jag var sent ute.

Men jag var först vid bordet och kom jag i samspråk med en otroligt rolig och skämtande dealer som berättade att han hade jobbat i över 40 år som dealer och anspänningen avtog några promille.

Sen kom dom spelarna en efter en som skulle sitta vid mitt bord.

Mitt första intryck var att det var vanliga människor som jag skulle kunna ha kul med.
Man började med 20000 i startmarker.

Varje nivå var 2 timmar lång.

Efter varje nivå var det paus i 20 minuter.

Blindsen började på 50/100 Vid nivå 3 så var det 1 1/2 middagspaus

Vi skulle spela 6 nivåer och vara klara 00:30, ifall man inte innan hade blivit utslagen.

12:00: ”Shuffle up and deal”

 

LEVEL 1: 

Blinds: 100/50

Min marker stack: 20000

Alla var spända och alla ville börja bra och vinna den första handen som man var med i.

Viktigt för självförtroendet.

Markerna kändes blytunga och jag vågade knappt titta på korten.

– Hoppas jag inte får några kort som jag måste spela med, tänkte jag nervöst dom första givarna

I femte handen viker jag upp A 10 och satsar 300 och får en syn. Hjärtat håller på att hoppa ut ur kroppen och den flimrar för mina ögon.

Missar floppen helt men jag satsar 300 till och håller på att spy av anspänning

– Lägg dig, lägg dig, skriker jag inombords och det gör han tillslut.

Fy fan vad skönt! Man är äntligen igång och ligger på plus efter första spelade handen.

Har nästan lust att slita av mig skjortan – precis som fotbollsspelarna gör vid mål – och springa ärevarv inne på AmazonRoom. Men jag tar ett moget och intelligent val och gör det inte.

Jag tittar runt om i lokalen och ser bland annat Swartling – Idoldomaren – som spelar och är sponsrad av poker bolaget 888.

Såg också den där Nebauchad, eller vad fan han heter. Tydligen en svensk som är vass på internet.

Får inte mycket att jobba med. Får mycket skit.

Men efter 2 timmars korttorka hade jag i alla fall 23000 i marker. Helt ok tanke på korten. De känns bra och nervositeten är borta och det känns hyfsat normalt.

Helt plötsligt kommer ett helt jävla tv-uppbåd och börjar filma mitt bord. Dom filmar mig.

Dom sticker fram en mikrofon framför nosen på mig.

Tiden fullständigt fryser till is. Inget händer. Allt bara stannar. Alla tittar bara på mig. Jag menar ALLA.

– Va fan är det som händer, kan dom inte sticka snart, tänker jag när jag lägger armarna i kors och lutar mig tillbaka på stolen och tydligt markerar att jag inte är en cirkusapa.

I ca 2 minuter står dom bara och filmar mig samtidigt som hela bordet iakttar mig.

Jag börjar nervös snegla runt på bordet och jag fryser till is när jag inser varför världen har stannat upp.

ALLA har foldat till mig och ALLA väntar på mitt nästa move, som dom säkert tror kommer bli mycket spektakulärt eftersom dom ser att jag tänker och tänker.

Jag blir så stressad att jag foldar korten blixt. Jag vet inte om jag har tittat på korten eller inte.

Efter min fold går kamerateamet vidare, men dom måste ha undrat – vad fan hände där egentligen?

Jag förstår i efterhand varför detta kamerateam hade filmat just vårt bord och just mig.

Man trodde nämligen att jag var Mattias The Screaming Swede Andersson.

LEVEL 2:Blinds: 200/100
Marker stack: 23000

Korttorkan fortsätter. Har aldrig fått så dåliga kort någon gång. Riktigt segt.

Blindsen som fortfarande är låga äter dock upp en del av min stack, plus att jag synfoldar en del.

Är är nere på 20000.

Sista handen innan paus och den enda hand på denna nivå som jag inte synfoldar vinner jag.

Har nu 22000.

Extremt kissnödig måste jag hitta en toalett.

Tänk er 2000 spelare som samtidigt lämnar lokalen för att gå på toaletten.

Pausen är bara 20 min lång och kön extremt lång till herr toan. Damtoan är det knappt någon på.
Försöker köra en fuling och smiter in på damernas, men det var inte så populärt.

Får snällt ställa mig i herr kön igen.

LEVEL 3:

Blinds: 300/150

Marker stack: 22000

En oerhört dramatisk omgång för mig.

Korttorkan fortsätter men jag lyckas ändå jobba upp mig till 25500

Då åker jag dit på en fet smäll.

Viker upp A K,

Killen som sitter ”under the gun” höjer med 600.

Killen är supertight och han har knappt spelat en hand.

Sätter honom på QQ, KK, AA eller AK sämsta fall A Q.

Alla lägger sig fram till mig som sitter på knappen och synar honom fast jag sätter han på en megastark hand.

Floppen blir K. 8, 4. Jag floppar högsta paret.

Han checkar, Jag satsar 1200, han synar.

På turn kommer att obetydligt kort, han satsar 1500, jag slår om till 4500. Han synar

Ett lågt kort rivern han checkar vilket gör mig förbryllad.

Tänker en stund och satsar 4000 han går ALL IN!

Jag har mer marker än honom men om jag synar och förlorar så är jag mer eller mindre död.

Känner hur det isar till i kroppen när han ställer mig ALL IN.

Börjar känna mig illamående.

– Vad fan kan han ha, tänker jag.

– Är det nu som jag skall ut ur turneringen, skit, tänker jag,

Har han K K eller A A, eller A K han också? Eller bluffar han, högst osannolikt.

Ska jag satsa min existens på det för att ta reda på det?

Ska jag satsa $10000?

Ställer mig upp, stirrar på bordet, känner hur publiken vid railen iakttar mig.

Så står så säkert jag 5 minuter, helt blixt stilla och bara stirrar på bordet.

I vredesmod beslutar jag för lägga mig och slänger korten med kraft så alla kan se dem när dom landar på bordet, men innan har korten studsat på bordet och träffat dealern på magen.

Det går ett litet sus ibland railarna och jag hör någon som kallar mig för ”idiot”. Om det var för min fold eller beteende vet jag inte.

Den tighta killen verkar tycka synd om mig som har tappat halva min stack och visar AA.

Men jag känner mig ändå riktig knäckt. Förbannar mig själv att jag spelade handen just mot honom, eftersom jag hade rätt i min analys.

När jag sätter mig igen så är den en Korean vid bordet som är riktigt trevlig och som jag har haft kul och snackat med mycket och som sitter bredvid mig.

Han verkar uppriktig tycka synd om mig, klappar om mig och säger: 

– Dont go TILT man, dont TILT, fight now.

Nu gäller det att bita ihop, tänka klart och inte göra några dumma beslut i mitt tilt-tillstånd.

Jag lyckas lugna ned mig lite och tänker på att jag är långt från att vara är borta.

Är ju fortfarande i livet. Men det är inte Idoldomaren eller den där internetkillen, Enubachad, eller vad han nu heter. Dom är utslagna.

Men jag kommer inte helt tillbaka efter den käftsmällen utan min stack ligger stabilt omkring 10000 – 12000 och vid 01:00 spelas sista handen för dagen och jag baggar upp mina marker som är 9650 stycken i antalet.

Trött traskar jag hem i natten efter en lång och svettig dag om två dagar är det dags för DAY 2.