Jag har tillsammans med dottern börjat att se om TV-serien The Walking Dead. Jag har hört många avfärda den med ord som ”Gillar inte Zombier”, eller ”det är bara splatter”. Okej, visst, det är zombier, och ja, det är rätt mycket gore. Men i mina ögon är det inte serie om zombier i första hand. Det är en serie om överlevnad, och vad driften att överleva gör med människor. Om relationer, kärlek och vänskap. Sen har man förvisso placerat de här rätt existentiella frågorna i en fond av zombier, men egentligen hade kontexten kunnat vara något helt annat, och jag hade ändå gillat det.

Det där var mest någon form av melodikryssetövergång för att förklara vad det är jag gillar med mitt jobb. Min fru påstår ibland att jag reser runt och tittar på folk som spelar kort, och skriver ”Nu lägger han en klöver”. Det visar inte bara att hon inte är någon texas-spelare, utan också att hon precis som många andra gått i fällan att mitt jobb handlar om kortspel i första hand. Jag ser det som att det handlar om skrivande, och om intressanta personligheter. Sen råkar kontexten vara poker.