Att ha tur, springa över sitt förväntade resultat eller bara springa bra i rätt tillfälle. Detta går att hårdra exakt hur mycket som helst och även appliceras i verkliga livet. Det går också att sätta in i någon form av kaosteori. Hade jag satt mig och spelat 2min senare hade X inte hänt. Hade jag satt mig i bilen 2min senare hade X aldrig inträffat. Jag minns för något år sedan, arrangerade någon hjälporganisation ett ”lotteri”. Man deltog i lotteriet genom att skriva in sitt födelsedatum och sedan blev du placerad över en gigantisk spelbricka i form av jordklotet. Därefter ”föddes” du sannolikt i en av de fattigare delarna av världen, Indien eller kanske Kina. Det verkliga turarna hittade in i länder som t.ex. vårat. Detta fanns för att understryka turen vi haft som lever i toppen av välfärden. Definitionen av att springa över ev.

Jag har själv länge funderat på att göra någon typ av välgörenhetsinsamling, kombination av att det gått knackigt sista tiden och att man aldrig får tummarna ur har gjort att det runnit ut i sanden. En kompis la istället upp en möjlighet framför ögonen på mig. Fanny, hon har åkt ner för att volontärarbeta i Ghana under en 2 månaders period. Hon delar jobbet nere i Afrika med 5 andra volontärer där de tillsammans ska ta hand om ett gäng kids. Ganska omgående började Fanny med en insamling som ska gå till barnen och skolan där nere. Jag fick några exempel på saker så man förstår hur lite som gör stor skillnad:

– 1200kr ger mat åt alla 100 barn och personal i en månad

– 400kr ger en månads elektricitet

– 180kr ger en månads dricksvatten

– 130kr ger bensin åt ”skolbussen” i en vecka

– 100kr ger målarfärg åt ett helt klassrum för dekoration och för att skydda träet

– 50kr ger sjukförsäkring i ett år för ett barn

– 10kr ger 20st övningsböcker på engelska

Emil ”smekt” Ohlsson som är gammal god vän till Fanny var med och rykte i trådarna och skrapade ihop ett gäng pokerspelare som skänkte en slant. Därav fick också jag nys på det hela. Jag tänkte att det knappast kunde skada att promota det hela lite här också. Vill någon hjälpa till, är varje krona välkommen. Många gånger känner man som svensk, långt ifrån världens problem, att det inte spelar någon roll om du lägger 5kr i någon bössa. Nu har man istället chansen att få skänka pengar direkt där det behövs. Och nej, jag har inte gått så jävla dåligt att jag ska stjäla alla era pengar. Även pokerspelare har samvete, tro det eller ej.

”Är du intresserad av att hjälpa till? Sätt in din donation på kontonummer: 503 201 125-5, cleringnr: 8313-9, Sparbanken. Märk insättningen med: ”Ghana+ditt namn” och hör av dig till mig via mail: nylanderfanny@gmail.com, eller telefon 0768-503549, så att jag kan tacka dig och efter resan meddela dig vad pengarna gick till!” – Citat ur Fannys blogg, http://fannynylander.blogg.se/

Eftersom jag vet att pokerspelare som sannolikt ändå är merparten av läsarna här, är lata till grunden. Tänkte jag även att mitt starskonto kunde fungera som mellanhand för donationer. Sedan klumpar jag ihop summan och skickar till insamlingen. Starsnick: MRDjeyDjey.

Nu har det trillat in nomineringar till årets pokerspelare för det gångna året. Föga förvånande innehåll det endast turneringsspelare. Media har lättare att ta till sig tuneringspoker som rubrikmaterial, därav den enda spelformen som lyfts fram, ja förutom Viktor Blom. Men pratar vi Blom ska det istället överdrivas åt andra hållet. ”Stjärnan förlorade idag 3$ miljoner”, det media helt skiter i är att se helhetsbilden. Sannolikt vann han 5$ miljoner sessionen innan, det är så poker fungerar MINImedia.

Normeringarna då? Här hittar vi Kent Lundmark, Martin Jacobsson, Robin Ylitalo, Olof Haglund och Henrik Johansson. Om vi ska börja bakifrån, Johansson vem? Det som gör att jag personligen bli skeptisk till hela grejen är vad som krävs för att hamna här. Det finns förmodat en hel hög med folk som gjort större insatser för pokern och individuella prestationer än både Haglund och Johansson. Att binka en enskild turre kan en blind höna göra, tom jag har gjort det. Det imponerar inte riktigt på mig. Att de båda sedan är duktiga pokerspelare ska jag inte säga emot på då jag inte känner till deras spel så väl. Det har dock inget med årets pokerspelare att göra.

Sedan plockades det in två veteraner i form av Lundmark och Jacobsson, de har båda fina år men det är snarare deras dedikation som borde belönas. Att hamna på finalbord i superhighrollern i Vegas som Martin gjorde. Väger det ens så tungt? Jag hade också kunnat sitta och skjuta mot Blom eller ta ett skott i en superhighroller om jag haft 15% i mig själv. Det jag vill peka på är att siffrorna ofta ser mer imponerande ut än de i själva verkligheten är. När du väl delat ut alla procent till höger och vänster står kanske till och med Dag Hardysson och ska ha sin del. Det enda som lämnas kvar åt dig som vinnare är krognotan från festkvällen.

Sist återstår vår finsk svenska krigare i form av Robin Ylitalo. Ja även den här gubben är tuneringspelare, skillnaden på honom mot de andra är att han fått sitt verkliga genombrott. Robin har varit etablerat ett par år ute på touren, nosat på de stora placeringarna flera gånger utan att få sätta pricken över i:et. Som motiveringen lyder har han finalbord i alla ”de tre stora”, EPT, WPT och WSOP. Han fick kröna året med ett självspelande piano till FT i london, och stormade hem till svea rike 5,8 miljoner rikare. Eller ja, nästan… (http://www.aftonbladet.se/sportbladet/poker/article17664191.ab). Att Robin sedan är en fantastisk människa och ambassadör för spelet gör inte saken sämre. Få människor tror jag är mer lämpade att bära fram spelet han älskar så mycket, genom att bli årets pokerspelare.

Under tiden jag skrev det här upptäckte jag att siffrorna avslöjas om man röstar. De verkar som röstarna och jag besitter ungefär samma åsikter, Robin har fått 73,6% av alla röster varpå resten ligger och skvalpar kring 5-10%. Nästa år vill jag se mer bredd i uttagningarna, som det är nu skulle jag hellre rösta på Svarta Piraten än utfyllnaden som man fick välja på i år. Att inte Wilhasha för att nämna någon är med på listan är väl ett tecken på att uttagningar gjordes med turneringspoker-skygglappar.

Wilhasha: http://www.highstakesdb.com/profiles/pokerstars/wilhasha.aspx

Rösta på Robin gör du här: http://www.poker.se/arets-pokerspelare-2013/

Ska börja med att lägga till lite saker jag kanske varit otydlig med i de föregående texterna. Pokerbloggar i alla dess former får gärna finnas. Oavsett om du spelar 10/10 på CC eller 100/200$ på FTP kan de båda vara intressanta. Det mesta handlar om hur man paketera innehållet. Jag personligen anser att det finns väldigt få som har den förmågan. Det finns en anledning till att folk klickar in på Kens blogg för att dra ett exempel. Många gånger är pokerbloggar lika intressanta som att klicka in på ”Emmas pysselblogg”. Någon som spelar högre får per automatik lite mer gratis innehåll oavsett paketering, då pengar alltid har fascinerat människan.

Sedan är jag inte född igår, jag förstår också att pengarna vandrar uppåt och att lowstakes-fisken i det långa loppet är mitt och många andras levebröd. Den första anledningen att jag tog upp hela historian om bloggarna var från början att det trots allt finns skillnader mellan dom. Trots att de är under samma kategori och i viss mån skriver om samma sak. Det roligaste med responsen som uppstod verkar väl vara att många har i viss mån tagit åt sig. Jag pekade på ingen, utan mer på kollektivet som sådant, men folk kände sig utpekade. Jag antar det är bra för bloggcommunity, att folk rannsakar sig själv och skriver bättre och mer innehåll.

Vidare tror jag absolut ett cashgame visst skulle kunna bli intressant. Jag har inte förespråkat att 9 internetkidz ska sitta ner tillsammans och spela. Det förstår även jag, som är born and raised online. Pokermiljonen varianten, med kändisar, gamla profiler inom pokern i mix med lite ungtuppar. Jag var på Cosmopol häromkvällen(!!), och nej inga blogginlägg om någon kryddad handhistorik är skriven här heller. Tobias Grahn var en av de som gästspelade denna kväll, han lät hälsa att han tyckte idén om cashgamet lät intressant. Han reserverade en stol och påstod sig få med El-Kabir på ett hörn. Snart är bordet fullt…

Det har kommit lite reaktioner på mitt senaste inlägg vilket alltid är trevligt att se. Chockerande nog bara två dagar senare(!!) postar jag nu ännu ett inlägg. Har AB ringt på dörren och stått där med en skottkärra fylld av pengar? Nej, största anledningen är att Leo har gjort någon typ av svar och spinnoff till inlägget jag nyligen gjorde. Han beskriver här skillnaderna på en pokerspelares CV 2009 och 2014. Att spela 10/10 på Cosmopol några kvällar i veckan inte rättfärdigar innebörden att vara proffs i något. För inte kallar sig en div 4 spelare i fotboll sig för proffs, bara för att klubben bjuder på dojor? Hur som helst, Leo tar sedan upp det svenskaste vi har, sill och köttbullar kan slänga sig i väggen. Det heligaste vårt avlånga land har är såklart Svenska Spel.

Han lägger upp ett förslag om hur Svenska Spel skulle kunna gå tillväga för att återuppliva poker i de svenska stugorna. Ja för ni alla minns väl för ett par år sedan. Varje kanal hade någon egen pokershow, ja förutom då det näst svenskaste vi har, SVT. WPT, EPT, cashgame, ja allt skulle tv-sändas, dag som natt. Det ploppade tom med en helt egen kanal, som sände poker 24/7.

Hypen har dött, det vet vi alla om. Men som Leo är inne på, är det lite som en gasolspis som står på. Sätter du dit en tändsticka börjar det plötsligt brinna igen. Kanske i samma omfattning, men nästan. Intresset för poker i Sverige är fortfarande stort. Detta påvisades nyligen då SVS arrangerade SM. Det ska de ha all heder åt, men de resterande delarna av året händer det mindre. Jag tror de borde lägga mindre tid på så kallade mellantingturrar (Malmö Open, CPW mm) som inte väcker intresse i pokerkretsar och än mindre i allmänheten. Å istället satsa på något mer bestående, något som faktiskt kan väcka intresse och tända den nyss påtalade lågan igen.

Leos förslag var någon typ av TV-sänt cashgame, som även lyfter fram historier hur folk faktiskt hamnat där. Där folk kan berätta sin historia, hur de förvandlat vatten till vin och säkert tvärtom många tillfälle. Kanske även få upp trovärdigheten en gnutta på det ännu relativt smutsiga yrket pokerspelare. Jag vet med säkerhet att SVS garanterat har folk bakom som är kapabla att fixa något sådant. SM sköttes som sagt med bravur, jag har till och med kollat på live-sändingen i efterhand. Mixen av Linde, Magda och Rikard är genialisk på många plan. Jag skickar en utmaning till SVS och dybban att sy ihop detta. Jag anmäler mitt intresse redan nu, som första deltagare antar jag även får välja stol. Jag väljer självklart i position på min nemesis dybban,som jagar mig dag som natt online. Nu ska han få se på riktig poker, live!

Hela bloggen av Leo:

http://bloggar.expressen.se/leonordin/

Frekvensen har varit skrämmande låg sista tiden från undertecknad. Jag ska inte dra en klassiker som Expressens slocknande stjärna Emil Ohlsson alltid börjar sina bloggar med (ja man får använda plural, trots antal inlägg är få) ”jag får börja med att be om ursäkt för min extrema lathet…”. Nej istället vill jag lyfta fram ett par anledningar. Sanningen är den att timlönen för varje nedplitad bokstav i en AB blogg är jävligt dålig, för att inte säga precis 0kr. Med andra ord negativ timlön om man ska göra räkneexemplet jag påvisat tidigare här i min blogg.

Resandet i Mexico pågick i 2 månader och det första som slog en efter man stänkt i sig en daiquiri vid strandkanten var knappast att jag ska in och plita framför datorn. Därtill har vi lite röda dagar på hemmaplan som varit jäkligt roliga. Nyår spenderades i min lägenhet med en hel del folk hemifrån samt några profiler b.la. i form av Ylitalo, Jeppsson och Löfberg. När kvällen var över titta man ut över en krigszon i alla rum. Köksgolvet bestod till största del av rostadlök, biorummet hade någon bestämt sig för att dekorera med sourcreme chips och nedanför balkongen låg x antal glasflaskor. Med andra ord SJUKT lyckat!

En annan specialare som hände samma kväll. Jag och Jeppsson hade snarlika sneakers men ändå inte identiska. Jag hade vita Nike i storlek 42, Eisen som han även gjort sig känd som låg inne med ett par vita Adidas i storlek 45. När Eisen sedan ska bege sig hemåt dagen efter visar det sig att det finns bara en höger kvar. Konstigt… Vi kollar runt och ser att även en av mina vita är borta, vänstern. Skorna som återstår och vi inte kan identifiera är ett par svarta boots i storlek 42. Vår gärningsman traskar alltså runt i en 42a och en 45a av olika dojor OCH har mixat ihop det med sina svarta boots. Det hela slutar med att Eisen får åka hem i strumplästen, ull.

Nästa grej jag tänkte ta upp angående frekvensen av bloggandet. Faktan som står bakom är att jag faktiskt spelar poker. 90% av alla sk pokerbloggar, skrivs av folk som till största del är någon typ av hobbyspelare eller har annan sidoverksamhet. Jag lägger ner fruktansvärt stor del av min vakna tid på att spela poker, merparten av de som bloggar om poker är sannolikt inte ens vinnande 2014. Ju mer jag tänker på det kommer jag endast på en blogg som skrivs av en aktiv spelare, vilket är Leo Nordin. Hans antal inlägg behöver dock inte ens jag skämmas att jämföras mot 🙂

Det kan kännas jävligt sekundärt att man ”måste” blogga efter det att ett par potter har gått åt fel håll. Potter som dessutom innehåller alldeles för många sifferkombinationer och avslutades med fel valutatecken. Som ni märkt innehåller många inlägg här sällan renodlade pokerinlägg. Jag tycker det är betydligt roligare att skriva och läsa om någon historia eller dylikt som kan vara pokerangränsande men inte nödvändigtvis behöver vara det. Och ja, jag är medveten om att det är en pokerblogg 🙂

Tänkte avsluta med lite blockethumor. Jag vann nyligen en Iphone och dator i en pokerturre, dessa har jag ingen större nytta av i dagsläget. De åkte då istället ut på blocket, större lördagsnöje får man leta efter. Bland en hel hög av godbitar var dessa roligast:

För ett par dagar sedan var vi ute på Tulums fina strand och avnjöt en stranddag. När vi är klara och solen höll på att försvinna iväg inser vi att vi står kontantlösa. Vi ska betala för käket och slänger fram kortet i hopp om det ska fungera. Inte så konstigt kanske, men vi började sedan diskutera mer kring detta. Hur sjukt det egentligen är att stå på en strand i Mexico 21000mil hemifrån (internskämt, gissningslek som gick fel för undertecknad) och slänga fram en plastbit som dras igenom en trådlös maskin mitt på stranden. Där sedan det utförs en transaktion på ett par sekunder som drar den exakta summa från ditt konto, detta i din svenska bank andra sidan jorden. Det enda du hunnit göra under den korta tiden som hunnit passera är att sipra i sig sista Pina Coladan, mind blowing minst sagt.

Man kan fortsätta med liknande saker som är förtvivlat svårt att förstå sig på i såväl teori som praktik. Ett gigantiskt flygplan som håller uppe hundratalet människor och inte minst sin egen vikt och dessutom kan förflytta folk runt hela jorden på ett par timmar. Framförallt i en historiskt horisont hade folk kliat sig i huvudet och slängt in dig i fyllecell om du påstått något så befängt. Det jag sysslar med till vardags är också ett typexempel på saker som är 2013 och som bara ska fungera. Internet, världens bästa uppfinning, fluga och samhällsnav.

Informationssamhället 2013 hade inte funnits utan nät, men vad är det egentligen vi köper när vi ringer upp vår bredbandsleverantör och köper 100mbit per sekund? Jag har så klart ingen aning, det är internet och det ska fungera, ettor och nollor som pumpas in genom en nätverkskabel till min dator som sedan förvandlas till en virutellkortlek som i sin tur förvandlas till likvida medel om jag haft tur. Jag tror inte riktigt det var vad cowboysen gissade på då de siade om pokerns framtid.

Internet är som ett virtuell flygplan som färdas i rekordhasitghet där du kan ta dig från en värld till en annan på ett par millisekunder. Bara för att nästa sekund videochatta med din släkting andra sidan jordklotet eller kanske sköta dina bankärende. Snabba pengaförflyttningar har blivit vardagsmat genom internet. Igår t.ex. fick jag bevittna våran blågula riddare Isildur sitta och skicka in 30,000$ var varannan hand som om hans gula 10k chips var värda en cheeseburgare från donken. Precis innan hade det rullat 200/400$ med mini buy-in på 40,000$, ett par timmars spel i de gamsen kan förändra ett mindre lands BNP.

Hade man gått in till den smutsiga saloonen där allting en gång började, kollat runt lite och sett någon typ av home game, hittat tre nobla sheriffer samlade runt ett knarrigt träbord och en kortlek. Sagt åt dom att tack vare deras påhitt av kortspel kommer det blidas en miljardindustri, folk kommer kunna leva på spelet som i sin tur kan ta dessa jorden runt och få mat på bordet. Sannolikt hade man möts av en blykula i huvudet då de undra vad det var för idiot som störde mitt i deras 3bet med aces, precis som deras motsvarighet gör 150 år senare online. Med undantag från pistolhotet då 😉

Eftersom vi ändå är i Mexiko kör jag lite mañana-tänk med bloggen och vräker istället upp en blandat kompott med bilder från vistelsen än så länge.

Huset:

 Blandat:

 Edit: Bilderna blev jävligt små men sånt man får leva med på mexikansk lina

Då har man snart börjat känna sig hemma i landet där golfbil anses vara ett transportmedel även utanför golfbanan. Runt om i Puerto Aventuras har sista veckorna byborna aldrig varit så rädda för röda skal och bananer i körbanan. En Mario-kart liknande karaktär i form av ”Bowser” har glidit runt på vägarna och spridit skräck. Rädslan har även infunnit sig bland medpassagerare då Bowser själv inte innehar något körkort hemma i långa landet falukorv. Personen bakom pseudonymer är självfallet allas våran Oscar Kroon.

I övrigt kan jag glädja er där hemma i snö, slask, regn (hoppas hoppas ni har skitväder) att vi faktiskt också behöver utstå en del regn mellan alla paradisstränder, kalla öl (läs cider) och stora potter. När det regnar i Mexico då regnar det fan i mig rejält. Går du ut och vänder blir du blötare än om du skulle simma tvärsöver Vänern. Vi hade t.ex. förberett för en trevlig dag på stranden i Tulum, tar första stegen in på stranden, solen skiner och fåglarna kvittrar. 5min senare är himmeln full av svarta moln och man får ducka för Zeus blixtar istället för Löfbergs klackar i ”gris”.

Vi har fått tummarna ur ett par tillfälle och hittat på lite aktiviteter. En dag hade alla samlats och skulle dra till en äventyrspark med, zipline, rafting som några av attraktionerna. Parken visade sig vara stängd så våra 2 bilar hamnade istället på skilda vägar. I vår bil bestämde vi oss direkt för vad som än hände skulle vi ljuga ihop en historia att våran dag hade varit magisk och fylld av äventyr. Nu visade det sig dock att våran dag blev exakt som en ihop-målad utopisk tavla. Det slutade med att vi fick simma med delfiner (dessutom till halva priset för vi var så sena), käka en magisk middag mitt ute i havet, på en egen brygga. Ja detta trodde naturligtvis inte en käft på när vi kom tillbaka.

Det bästa var att vi hade fått med oss en skiva med massa bilder från delfinsimmet. När vi berättade historien, fick man mest tillbaka ”nää men berätta nu vad ni gjort?”. Vände man sen på frågan mådde man än bättre, då den andra bilen hamnade på Mcdonalds och Home Depo för att köpa en router. När andra-bilen-gruppen gick iväg för att käka middag passade vi på att smyga upp lite orimliga fina bilder där vi simmade med delfiner på facebook. Detta möttes av mordblickar, svartast i blicken var flickfavoriten Viktor Strahl. Om blickar kunde döda förvandlades Vigge för en sekund till en ny Saddam Hussein och övriga personer hade resulterat i någon form av massaker.

På tal om Viktor Strahl har  han som vanligt varit lite av centrumfigur under veckorna. ”Vigge” får ofta inta rollen som hackkyckling, visar det sig sedan att han har fel får han naturligtvis höra detta orimligt mycket. Något som han dock inte fått höra så mycket än… är hans alldeles orimliga påstående  inom fotboll. När bollen träffar handen, ska man enligt honom skrika ”hand”.  T.ex, bollen träffar handen och Viktor ser händelsen och skriker på domaren ”det är hand domaren, det är hand!!” istället för hands som alla sagt i alla år. Viktor i tättföljd av Christian påstod bestämt att det heter hand trots de blev överbevisades gång efter annan. Ja det är nu naturligtvis helt fel… eller hur?

Man har ju gott om det, för att inte säga jävligt gott om det. Man kan göra lite vad man vill när man känner för det. Lägga onödigt mycket på något trivialt eller bara låta den bränna inne. Friheten det skapar går att förvandla till så otroligt mycket med rätt verktyg. Men besitter vi pokerspelare dessa verktyg?

Ja för tid är något vi har i överflöd, merparten vet inte ens var de ska göra av den. Många väljer att mata in 8 raka Breaking Bad avsnitt samtidigt som pizzaonline står och plingar på dörren. Med för mycket tid är det lätt att inte maximera eller för den delen nyttja all tid man faktiskt har över. Man fastnar i ett mönster för det alltid varit så, som ett ständigt sommarlov. Ni minns känslan över hur banal förändringen var i augusti när man fastnat i att vakna till sommarlovsmorgon med Tippen* i 2 månader. Och plötsligt står mamma och skriker från köket att nu måste du minsann kliva upp!

Det slog mig igår när jag skulle boka tid hos frisören. Jag blir tillfrågad när jag är tillgänglig under veckan. Frågan går nästan att vända på, då man som pokerspelare alltid KAN göra ett hål i schemat OM du vill. Problemet är väl snarare om professionalism, avväga när man kan lämna och inte lämna. Bestämmer du dig för att ikväll ska jag spela det lika onaturlig att avbryta som det är att sticka in huvet till chefen och säga ”nu drar jag” kl 13.00. Sedan kan det uppstå situationer där din ekonomiska vinning är så pass hög att vad du än har på schemat behöver du hoppa över det, med andra ord ”måste” du sitta kvar. Rödsprängda ögon och en sömnlust som till och med skulle få Trötter i Snövit avundsjuk, sitter du likförbannat fängslad vid datorn. Så hur var det nu med all tid då?

I teorin som pokerproffs kostar allt annat som inte är pokerspel dig själv pengar. Du har alltid ditt arbete tillgängligt, all dötid som finns borde du spela på. I ekonomisk synvinkel då. Du kan snart sätta ett pris på allt du gör, tvätta 3h. 10 bord á nl400$ i 3h får du ut ca 3000 händer på, med en winrate på 5BB/100 (en bra men inte ohållbar vinst) kommer din tvättning kosta 600$. Värt? Gå och handla 30min, 100$, värt?

I praktiken ohållbart naturligtvis men en intressant synvinkel om vad tid är värt i faktiska pengar. Uttrycket ”tid är pengar” har väl sällan varit mer träffande än för just min yrkeskategori. Sedan att man är dålig att använda sin tid beror säkerligen mycket på att ALLT annat vad du än gör kommer pokern i ett ekonomiskt perspektiv alltid vara rätt val. I ett socialt eller karriärmässigt inte lika bra. Därtill har man i teorin oändligt med tid på en dag, vilket inte är fallet för en normalt arbetande människa. Denna person har istället limiterad tid på en dag, då bussen ska hinnas med, arbete utföras och barnen hämtas. Därav tror jag pokerspelare kan upplevas som slarviga med att hålla tider och möten. Kanske inte bara upplevas utan att det verkligen är fallet, detta blir extra tydligt när man väl två personer ”krockar” med vitt skilda likvida medel på sin bank av tid.

En spännande tolkning gjordes för något år sedan i filmen ”In time”, där valuta omvandlas till tiden i livet. Alla har begränsad tid under livet, en kaffe förkortar tex ditt liv med x antal minuter. I filmen finns dessutom som grädde på moset en pokerscen. Som många andra pokerscener i Hollywood var den såklart horribel men tanken att behöva spela om sin egen tid på jorden är likväl intressant.

Och på tal om tid, sätter jag mig på fredag på ett flyg ner till México på nätta 15h. Ehmm blir en kostnad på.. Nej jag ska inte börja 🙂 Vi är ett gäng som hyrt en villa nära Cancun, där vi ska tillbringa närmaste 2 månaderna. Ska bli skönt att fly svenska vintern och bara spendera i dubbelbemärkelse lite tid i värmen och Mexico.

Grävde igenom min databas nyligen och fann ett par roliga händer. Folk har efterfrågat händer, så här har ni ett par handhistoriker att njuta av!

Nedan är handen återfinns jag troligvis aldrig varit gladare över en split. Jag slår inte NÅGON hand. 99, TT, JJ, QQ, KK, AK är alla förlust, de händerna står också för de händer han kan tänkas få in… Ja och AA då 🙂

Några händer som brädorna rann ut ganska lustig på:

Avslutar med hand som satt en norm för hur sjuka eller dumma bluffar ska se ut beroende på hur man vill se på saken.  En sidostory är att jag på min 25års dag skulle fått denna handhistorik inramad av ”övningen” som present, och vilken jäkla present det vore! Låt mig presentera ”ferraribluffen”: