Vi närmar oss september och hösten.

Det är en årstid jag gillar.

Jag är faktiskt ingen större fan av värmen utan gillar mera kylan.

Jag gillar tex att dra till New York i början februari – vilket jag även skall göra i februari nästa år – och pälsa på mig ordentligt och vandra omkring i Centralpark för att sedan värma mig på ett litet café.

Egentligen är det helt galet att jag drar till Vegas när det är som varmast, men jag håller mig mest inomhus och fryser ihjäl vid pokerborden. För det kan vara riktigt svinkallt inne på casinona.

Jag gillar hösten och vintern för då kan jag med gott samvete sitta inomhus och lira poker utan att känna pressen av att man ”måste” vara ute i solen.

Nu har jag de senaste 20 åren förvisso inte varit i Sverige på sommaren och med tanke på hur en svensk sommar normalt är så kanske man skulle hålla sig hemma i stället då det oftast är perfekt ”pokerväder”.

Det har blivit lite poker i augusti, men det lilla som jag har spelat har gått bra.

Även september kommer nog bli ganska sparsamt med poker.

Men jag skall försöka hålla söndagarna heliga och köra de olika söndagsturneringarna.

Något besök på casinot lär det nog bli i september.

Jag planerar att nästa helg lira på casinot i Malmö.

Jag gillar Malmö och det är på det casino som jag har plussat allra mest på.

Sämst går det i Tyskland – där har jag stora svårigheter att plussa.

Även om det var på ett casino i Tyskland som jag av ”misstag” vann min största enskilda ”cashgamehand.”

På många tyska casinon har dom märkliga spelmarker som jag inte alls gillar – för att dels är dom svåra att se valörerna på och dels är att dom hala och slippriga – och när min motståndare på andra änden av bordet trycker ALL-IN på turn så synar jag med ett färgdrag då jag tror att han enbart har gått ALL-IN med sina sista 1500kr i en pott på ca 8000kr.

Men han hade i själva verket gått ALL-IN med 25000 och jag hade själv något mindre än honom.

När riverkortet landar på bordet och min färg fullbordas så är våra sista marker fortfarande kvar vid våra säten.

Delaren ber mig då att skjuta fram mina marker för att se om jag har honom täckt eller inte – vilket jag först tycker är märkligt då han bara hade några spelmarker framför sig.

Men det visar sig att han hade några stora valörer som låg gömda bakom dom mindre valörerna.

Det var med darriga händer som jag sedan håvade in över 50000kr i en enda hand

Denna höst känns ganska hoppfull gällande pokerspel.

I oktober är tanken att jag återigen skall till Tyskland för försöka vända min negativa trend som jag har där vid cashgameborden.

Tanken är också att jag skall spela något WSOPE event i Berlin.

I november kommer jag att åka till Malta för att spela SM och/eller Battle of Malta.

Men höstens livepokerspel börjar som sagt på casinot i Malmö och det skall bli spännande att se hur denna höst kommer att bli.

 

Det är precis tre veckor sedan som jag skrev och klagade över den dåliga frekvensen av inlägg i Superbloggen.

Det blir alltid ett litet vacuum  i pokervärlden precis efter WSOP och jag kände att jag behövde lite semester, så det blev ännu mindre inlägg än vanligt av oss alla.

Men nu är jag tillbaka och mer sugen än någonsin på att blogga och spela poker.

När det gäller bloggandet har jag gjort upp med Dybban att för varje inlägg som jag gör, så skall han göra ett inlägg.

Han har sprungit otroligt bra och har massa skoj att berätta om för er.

När det gäller min poker så har den gått bra efter WSOP. Frekvensen har dock varit låg men denna söndag skall jag köra en efterlängtat turneringsgrind.

När det gäller livepoker så det riktigt ljust ut.

Förutom att jag kommer spela SM på Malta och WSOP Europe i Berlin så kommer jag framöver börja jobba mer i Tyskland med nya projekt där, vilket gör att jag kommer kunna besöka flera olika tyska casinon och skriva om dem.

Mitt arbete är inne i en mycket intensiv och expansiv fas där våra ägare (IK) har valt att omorganisera hela bolaget och anställt en helt ny VD nu i sommar och där framförallt den tyska marknaden kommer bli den viktigaste.

Det kommer bli väldigt roligt och utmanande men det kommer bli mer arbete för mig än tidigare.

Men jag tror ändå att jag kommer kunna spela en hel del livepoker och ge lite referat från dom tyska casinon här på Superbloggen.

Det är en anledning till att jag kommer hoppa av arbetet med förbundet. För jag kommer inte kunna lägga mitt fokus eller energi på Svepof arbetet som jag önskar.

Jag har dock erbjudit att hjälpa till under SM eftersom mitt avhopp kommer relativt sent på säsongen.

Men det verkar som Pokerevent håller på att bygga upp en hel stab av nya och gamla personer, så jag tror nog dom klarar sig utan min personliga medverkan och att det kan bli ett bra SM.

Ang förbundet så tror jag att man får till en förbundsserie online som vi har jobbat för. Det skall bli spännande att se vad det mynnar ut i.

En annan anledning till mitt avhopp är att jag blev polisanmäld i samband med min tävling här på Superbloggen.

Det är helt mitt fel och jag vill inte att fel focus skall hamna på förbundet pga mig, särskilt inte innan SM.

Vi hörs och hoppas på en spännande höst.

 

 

Minns ni när Ola B och Jens J skrev i Superbloggen tillsammans med Dybban och Dan?

Då var det liv i luckan och många olika ämnen diskuterades flitigt.

Inget ämne var för högt, inget var för lågt för att diskutera.

Jens skrev om flygande spagettimonster och Ola och Dybban tjafsade med varandra som ett moget äktepar.

Det var underhållning och jag tycker att Superbloggen var som bäst då.

Jag personligen tycker – på pappret i alla fall – att dagens Superbloggs uppsättning har  alla möjligheter att bli lika bra eller tom bättre än sina förlagor.

Dan är tryggheten själv och den mest stabile av oss samt den mest kunskapsrike bloggaren som gärna bloggar om olika historiska händelser och berättar om olika roliga anekdoter.

Dans WSOP bevakning var suverän. Högsta betyg!

Sen har vi Lina som har varit mycket bakom kulisserna och som gärna bloggar om dom politiska delarna kring poker och spel. Hon har varit länge med i gamet och är en rutinerad räv.

Dybban är en suverän bloggare som på ett intressant och poetiskt sätt berättat om sina upplevelser kring pokerborden.

Vi har Diana Svensk – ett riktigt fullblodsproffs och Sveriges bästa kvinnliga pokerspelare – som kom längst av alla kvinnor i WSOP Main Event. Hon bloggar gärna om olika händer som hon har spelat och bjuder in till debatt.

Sen har vi mig som inte är lik någon av mina medbloggare.

Jag bloggar gärna om min syn och betraktelser kring poker och spel. Möten med udda filurer och situationer under mina resor, samt lite om Förbundets arbete.

Jag anser att vi har mångfalden och bredden till att göra denna till en riktig Superblogg och att alla läsare skulle kunna hitta något man gillade att läsa om.

Men tyvärr bloggas det alldeles för lite av Diana, Dybban och Lina.

Lina gjorde visserligen nu ett välkomnat inlägg men hon skriver bla:

”I sedvanlig ordning så är det rätt långt mellan mina inlägg här i bloggen och anledningen är att jag valt att inte skriva om jag inte har något jag vill dela med mig av något som jag anser vara intressant. I min värld handlar denna blogg om att ni läsare ska få ut så mycket som möjligt…”

”Underhålla kan jag göra i min andra blogg hos Stars”

Jag förstår inte helt hur hon tänker eller menar när hon skriver att ”i min värld handlar denna blogg om att ni läsare skall få ut så mycket som möjligt”.

Får läsaren ut ”så mycket som möjligt” när det skrivs ett blogginlägg varannan månad? Då tror jag att det är bättre att lägga ned bloggen.

När det gäller Lina borde hon ha hur mycket som helst intressant att skriva om. Skulle vi alla resonera som Lina så blir det inga bloggar. Är det de bästa för läsaren?

Trist att hennes inställning att hon hellre underhåller på Stars.

Man kan då ställa sig frågan vad syftet med denna blogg skall vara.

Är det därför som Dybban inte heller bloggar? Har han heller inget intressant att skriva om? Till mig sade Dybban i Vegas  att han hade lite prestationsångest inför sina blogginlägg och därför inte bloggade så mycket längre.

Det är jäkligt synd om han säger och känner så. Att han känner pressen att prestera i alla lägen.

Han lär ju inte bli mera pepp och få mindre prestationsångest av Linas senaste inlägg.

Sen har vi Diana.

Vem vill inte läsa om hennes pokerproffsliv och tankarna under och omkring WSOP när han gick djupt i Main?  Enbart Diana tillsammans med Dan skulle kunna vara hur grymma som helst i denna Superblogg.

Nä Lina, Dybbelidybb och Diana. Nu får ni ta ert ansvar för att denna blogg skall bli en Superblogg igen och börja blogga mer.

Ni har hur mycket som helst intressant att skriva om…

De rätta svaren i den lilla Svepof frågetävlingen var:

1. 1975

2. Monte Carlo

3. €750

Jag tänkte först belöna de 2 första rätta svaren, men jag kommer att ge ett medlemskap till 5 personer (om jag nu har räknat rätt) som har inkommit med de rätta svaren.

Jim, Jimmy, Stefan, Gustaf och Ann-Charlotte.

Grattis till er och om ni tänker spela SM på Malta så bjuder jag på en valfri dryck.

Just nu är jag på ön Amorgos som ligger i Grekland och tar igen mig efter Vegas.

Lite Vegas har jag dock med mig i form av några nyinköpta pocketböcker.

En alldeles egen strand.

Lite av Vegas fick hänga med

Den 4:e till den 9:e November är det SM på Malta.

SM går samtidigt som BOM vilket kommer medföra att många pokerspelare kommer att vara i staden samtidigt och det är upplagt för fest och jag hoppas att många av Superbloggens läsare kommer att komma.

Jag tänkte därför ge ut två stycken medlemskap till det Svenskapokerförbundet – som jag bekostar helt själv – till de personer som både kan svara rätt, samt snabbast på dessa frågor nedan.

1. Vilket år hölls Poker-SM för första gången?

2. Vart hölls Svenska Poker-SM för första gången?

3. Vad är årets BUY-IN till årets Poker-SM på Malta? (Main Event)

 

 

Då tar årets WSOP paus tills november och jag hoppas att Dan, Dybbans och mina WSOP/Las Vegas bloggar har underhållit er och gjort sommaren lite roligare.

Förbundet var för en tid sedan på ett spelseminarium som BOS höll i och är kommer en rapport från den.

Rapport från framtiden av Albert Rolander

Kul om denna titel verkligen stämde, eller hur?

Nej, skämt åsido, varken undertecknad eller de som satt i panelen när BOS (Branschföreningen för onlinespel), som bjudit in till seminarie om hur spelmarknaden ser ut om 10 år, påstår sig ha någon magisk spåkula som gör att vi vet vad framtiden har att erbjuda för spel över nätet.

Däremot så deltog en hel del personer som gjort väldigt mycket historiskt i denna bransch.
De som satt i panelen var: Mikael Pawlo från Mr Green, Pontus Lindwall från Betsson samt Per Hortlund från HUI research.

Mikael Pawlo började med att nämna att mobila spel ökat med 37 % under 2015 och att ökningen till 2018 spås bli att 50% av allt spel sker mobilt, Pawlo tror ännu fortare.

Han nämnde även att regeringen släppt en plan för omreglering i början av juni efter påtryckning från EU.
Vad som kan var ”the next thing” inom spel tror han kan vara virtual reality.

Han uttryckte även en förvåning över att det skett liten utveckling av nya spelformer på senare år samt en ännu större förvåning att ingen debatt förs om att reglera bolag som t.ex King med spel som Candy Crush då de i princip konkurrerar om samma plånbok och tid hos konsumenterna.

Näste talare var Pontus Lindwall från Betsson som underströk det mycket viktiga faktum att vid en omreglering så får inte våra politiker bli för giriga gällande skatt, för då riskerar Sverige att gå samma framtid till mötes som redan skett i Frankrike.

Det som skett och sker i allt större utsträckning i Frankrike är att spelarna inte accepterar de allt för stora skillnader i återbetalning som det innebär att spela hos de licensierade aktörerna och därför söker sig till olicensierade spelformer.

Han berättade att 2004 till 2014 så har skiftet från landbaserat spel till spel online gått från 90 % landbaserat 2004 till 68 % landbaserat 2014.

Pontus ville även påpeka vikten av att lagstifta teknikoberoende då vi inte idag kan veta på vilket sätt konsumenterna i framtiden väljer att konsumera spel.

När han frågades om vad han såg som en rimlig framtida skatt så nämnde han siffran 10 % vilket alla i rummet verkade tycka lät rimligt och en minister, som skall förbli namnlös, som satt några stolar bort från mig tog upp pennan och skrev för första gången vad jag såg.

Tredje talaren Per Hortlund ställde sig frågande till om någon speciell skatt behöver åläggas spelbranschen alls, utan ansåg att den borde behandlas som en del av nöjesbranschen.
Han nämnde 4 punkter som viktiga vid omreglering av den Svenska spelmarknaden och dessa var:

1: Skatt? Konsumtionsskatt typ moms är att föredra.

2: Ägarrätt? Spel har historiskt betraktats som synd och då ska staten äga har historiskt varit synen, men nu luckras denna syn upp. Hur hanteras detta?

3: Hur reglera? Licenser, eller behövs inte detta?

4: Spelberoende. Det finns inget stöd alls i forskning om att avreglering på spelmarknad leder till ökat missbruk.

Seminariet avslutades med en frågestund då många uttyckte åsikten att det är bättre om Sverige nu själva tar tag i att omreglera sin spelmarknad själva eftersom EU hotar att bara helt sonika rycka bort monopolet med den stämning EU lämnade in i oktober 2014.

EU har stämt Sverige för att nuvarande monopol syftar till att tillföra statskassan resurser snarare än att främja folkhälsan, vilket klart strider mot EU’s regler.

Det blev även diskussioner om vårt nuvarande främjandeförbud (förbud mot reklam om spel), här fick Pontus Lindwall åhörarskaran i skratt när han kallt konstaterade att ”framtidens konsumenter ser inte på TV och tidningar har de aldrig läst, så ett förbud må vara lätt att behålla men omöjligt att upprätthålla”.

Hela panelen beskrev att drömscenariot för spelbranschen skulle vara en EU-licens som gäller i hela EU, men de såg dystert på möjligheterna att detta kan bli realitet inom någon snar framtid.

Exakt vad en framtida omreglering av den Svenska spelmarknaden kommer leda till för Svenska pokerspelare är ännu oklart, men det verkar som det händer saker i detta ärende nu till sist, och under Almedalsveckan ska sittande Civilminister Ardalan Shekarabi (S) och Per Bill (M) ha debatt om detta ämne och vi som vill se en förändring till det bättre för Svenska pokerspelare hoppas detta blir en givande debatt.

För Svenska Pokerförbundet

Albert Rolander

11 Juli – 2015, 19:00. Wynn, Las Vegas.

La Reve – The Dream

(Som vanligt kan ni klicka på bilderna för att få dem förstorade.)

Jag och Linda avslutade våran Las Vegas resa med att se föreställningen  La Reve på Wynn – The Dream.

En riktigt häftig teaterarena där scenen och showen utspelade sig i vatten och arenan har endast 12 bänkrader så alla hade en perfekt översikt av showen.

En bra avslutning för denna resa.

15 Juli – 2015, Lomma – Sverige

Drömmar, tro, hopp och kärlek.

Det är allt som behövs för mig och det var med den inställningen som jag hade när åkte till Las Vegas för att sedan gå ALL-IN på alla fronter.

Drömmar har vi alla och alla drömmer vi om något.

Drömmen var att få nå ett finalbord under WSOP, en dröm som jag delar med många andra pokerspelare.

Men för min del grusades det tidigt andra dagen av main event, men för nio andra blir drömmen snart en verklighet.

Det gäller att tro på sig själv – även när människor kallar dig för pinsam och för nolla och när det blåser motvind. Det är lätt att tappa tron på sig själv, särskilt när det gick så dåligt för mig som det gjorde på pokern.

Min i särklass sämsta resultatmässiga insats i Las Vegas någonsin på mina 11 resor.

Men man måste våga att förlora för att kunna vinna och det gäller att våga misslyckas för att kunna lyckas.

Jag pratade med Dybban om att han måste blogga mer och han önskar att göra det men känner ”prestationsångest” när han skall skriva vilket medför att han avstår.

Otroligt trist att han känner så.

Ett råd är att strunta i av vad folk – som du ändå inte bryr dig om – tycker. Riktiga vänner stöttar dig ändå i alla lägen. Slå dig fri från människor som tar din energi och dränerar dig på kraft.

Man lever bara engång vilket pappa blev bryskt påmind om när två av hans vänner hade gått bort under tiden som han var i Vegas.

Jag har många gånger blivit hånad för mina naiva drömmar och mitt sätt att leva. Men framförallt för att jag försöker leva. Men den enda jag har något att bevisa för är mig själv.

Hoppet är det sista som överger människan och utan hopp så skulle livet vara mörkare.

Något som gör livet ljusare är kärlek och där gick jag i år ALL-IN och gifte mig och här blev jag inte surt utdragen på rivern.

Ett ”JA” fick mig att glömma årets alla badbeats.

Att aldrig sluta tro och aldrig sluta drömma tror jag är nyckeln till att aldrig tappa sugen.

Precis som för ”BILL”.

William ”Bill” Watcher är den äldsta WSOP Main Event deltagaren i WSOP och skall även vara den äldsta som någonsin har cashat i ett WSOP Main Event och kom topp 100 eller dylikt i år.

”Bill” är 94 år gammal

http://www.pokernews.com/news/2015/07/oldest-rounder-william-wachter-still-grinding-22206.htm

På dagen två år innan hade jag spelat mot BILL på RIO. Jag var glad att jag inte hade min tyska outfit den gången.

Bill, här bara 92 år gammal – bild tagen 11 juli – 2013

http://vegas2008.blogg.se/2013/july/14-juli-fagbet-tv-presenterar-tina-las-vegas.html

Det var intensiva tre veckor och detta var första gången som jag riktig kände att jag hade fått nog av staden som är i en ständig förvandling pga människor med drömmar och förhoppningar.

Nya affärer, butiker, restauranger stängs ned och nya öppnas i en rasande takt.

Varje år som jag har besökt staden så har en massa nytt poppat upp. Jag undrar var alla pengar kommer ifrån. men det är nog bara ”fantasipengar” som en taxichaufför sade till mig under en av mina taxiresor i staden.

Las Vegas är världens bästa och roligaste stad, särskilt när det går bra. Men den kan vara jobbig om inte fru Fortuna är med dig. Men jag kan alltid åka därifrån, men värre är det för dom fattiga och utslagna som konstant har fru Fortuna mot sig och som ligger längs gatorna i 40 graders hetta utan skydd.

Las Vegas skall tydligen vara den värsta staden att vara fattig i då man har ett sämre socialare skyddsnät än övriga USA.

Nu är jag återigen i Sverige. Landet med vatten som man kan dricka direkt ur kranen och landet med ordentlig mjölk och bröd, samt falukorv.

Det är saker man saknar när man har varit länge utomlands och USA och bara ätit restaurangmat.

Närmast på agendan blir Grekland och ön Amorgos. En enorm kontrast till Vegas. Här kan man verkligen varva ned och koppla av med några av mina poker/Las Vegas böcker som jag har köpt.

När det gäller poker så är det SM på Malta i november som är inbokat

Men där i mellan blir det säkert något casinobesök i Sverige eller i Tyskland.

Jag har stor lust att köra ett event under WSOP Europe som går i Berlin i oktober.

http://www.wsop.com/2015/wsope/

Avslutar med ett klipp från pokerborden på The Venetian, där Dybban har blivit krossad av en äldre dam.

https://www.facebook.com/WonderbaumJr/videos/10206208645708854/

 

9 Juli – 2015, kl 11.00. På väg till RIO

Finns det något tråkigare att lyssna på badbeat storys?

Men jag skall ändå mycket kort berätta om gårdagen.

Med min lilla stack på dryga 12000 satte jag mig ned för att spela Main Event 2C.

Jag letade efter goda tecken på väg till RIO för rycka upp mig mentalt för att detta skulle bli en framgångrik dag.

På väg till RIO fick jag den absolut galnaste taxichauffören någonsin.

Han rivstartade med gnisslande däck – precis som i filmerna – och körde i väg som en dåre. Han var på riktigt uselt humör. Jag tog det som ett tecken  att även jag skulle rivstarta min tävling.

Skulle han köra över någon, så skulle det betyda att jag även skulle köra över bordet, tänkte jag men han körde dock inte på någon.

Han såg ut som en blandning av pappas tursamme bror och Elvis. (Trots att chauffören var en korsning mellan asiat och mexikan).

Jag såg det som ett gott tecken att han även hade tryckt in 4 stycken wunderbaums i utblåset i bilens luftkonditionering.

9 Juli – 2015, 12.05. RIO, Main event.

I andra handen viker jag upp AQ.

En spelare höjer UTG, en annan återhöjer honom.

Jag funderar på att ställa men det känns inget bra när det är så mycket action innan, så jag foldar.

Dom hamnar bägge ALL IN.

66 mot AK och 6:orna vinner, så jag är nöjd med min fold.

Några händer senare är jag UTG och viker upp 33. En jobbig hand att spela med UTG, samt short och inget man går ALL IN med när man har 25 BB.

Jag lägger mig och två spelare ser floppen:

3 5 10 med tre hjärter.

En spelare har AK i hjärter och vinner handen, jag är nöjd med min fold.

Jag spelar lite över en timma och stacken har krymt till under 10000, men fortfarande 20 BB.

En spelare höjer upp en annan synar innan mig när jag viker upp 9 9. Jag tänker en stund och känner att jag någon gång måste ta chansen när det ligger en del pengar i potten innan jag skall agera.

Jag väljer att höja upp till 6500, då det visar mer styrka än att bara ställa.

Förste höjaren steker lite och synar bara – vilket inte känns helt bra och den andre foldar.

Flopp 9 8 7.

Han checkar, jag ställer, han synar med A 8.

En 8 på turn och en 8 på river gör att mitt VM är över denna gång.

Jag blir så chockad över utdragningen att jag bara lämnar bordet och glömmer alla mina saker vid bordet. När jag står i taxikön kommer jag på att jag har min väska med pass etc kvar vid stolen.

9 Juli – 2015, 15.00. Harrahs och Mac King

Linda som har följt mig twitter frågar hur jag känner mig och vad jag vill hitta på.

Jag svarar med att jag vill äta på Caesars Palace och sedan gömma mig i Downtown.

På vägen till Caesars  Palace springer jag på Dybban, Norrländskans och hennes bror samt fru.

Dom hade fått tag i billiga biljetter till en eftermiddags show på Harrahs – med trollkonstnären Mac King.

För $20 per person fick man se showen, en gratis drink, samt att man bara behövde betala $5 för en buffé på Harrahs. Ove skulle ha varit här.

Showen var riktigt bra och showen började med en sång där man skulle ”klappa händerna om man var riktig glad.”

Trots min bust ut main någon timma innan så fick den sången mig på gott humör och jag klappade i takt med resten av publiken.

Mac King behövde två stycken assistenter på scen som hjälpte han med ett trick och han frågade ifall det fanns några nygifta i salen och Dybban ställde sig upp och vrålade och pekade ut mig och Linda.

MacKing skrattade och sade till Dybban att ”dina vänner uppskattar säkert att du pekar ut dem på detta sätt” och han tog sedan upp mig och Linda på scenen.

Tricket gick ut på att han vi skulle ta 10 kort var och stoppa dem någonstans där han inte kunde nå dem.

Linda tog 10 kort och lade dem innanför byxan och så gjorde även jag.

Sedan skulle han utan att röra oss få tre kort över till min kortlek på 1o kort.

Mac King tog på sin en ”osynlig rock” och sade några trollformler och därefter skulle vi ta fram korten och räkna dem.

Linda räknade till 7 och jag till 13. Magi.

9 juni – 2015, 17.00. Harrahs.

Efter showen drog Dybban och Co iväg för att äta buffé och vi bestämde att spela $70 turren på Harrahs vid 19 tiden.

Linda och jag ville inte äta någon buffé utan vi grindade en 1 cent maskin vid en bar och drack gratis drinkar.

Tiden flög fram och vi satt nog nästan 1 timma och druckit gratis öl och mineralvatten.

Jag hade plussat hela $5 medans Linda tappat $10.

Men plus är plus som jag svarade Dan Glimne som innan under dagen hade vunnit Harrahs $70 tävling.

9 Juni – 2015, 19.00. Harrahs.

Linda och jag betalade $70 och satte oss ned för att spela Harrahs 19 turre.

35 spelare kom till start och med 4 priser. Första pris var nästan $800.

Man startar med 7000 i marker och blindsen dubblar sig var 20:e minut.

Linda åkte efter någon timma när hennes KK blev utdragen på river av AQ.

Själv hamnade jag som chipleader på finalbordet, men tappade halva stacken mot 10 9, när jag synade dennes ALL IN preflopp med AK.

Sedan åkte jag ut på bubblan med A 10 mot AJ.

Nu är det enbart 2 dagar kvar av Las Vegas för min del och man känner sig mör. Jag behöver nu en riktig semester efter detta så att man mentalt kan ladda upp batterierna inför hösten.

Tanken är att dra till Amorgos – Grekland, bara nu inte hela landet konkar.

Jag kommer att följa de svenskar som är kvar i VM – bla Dybban som är short men har ändå en stack att jobba. med.

Idag spelas dag 3 och man lär nå pengarna redan i kväll.

 

 

 

Med endast 12425 marker gick jag vidare till dag 2C som jag skall spela idag torsdag kl 21.00 svensk tid. Jag är shortstackad, men har ändå 25 BB att jobba med.

Det är ingen superpanik men första nivån blir viktig.

Main event 2008 hade jag enbart 9800 i marker efter dag 1, men kämpade i 8 timmar innan jag fick en bjudning in i matchen när jag gick ALL IN med ca 12 BB med AQ och en medelstack tyckte det var OK att syna med A4.

Ett märkligt val då jag hade i 8 timmar agerat solid och enbart haft monster.

Tyvärr åkte jag på en runner runner stege.

Men kan jag jobba upp till 20000 – 25000 under den första nivån så har jag mer utrymme och då kan allt hända.

Dybban gjorde ett fantastisk fint jobb igår under dag 2B med sin stack på 26000 och grindade på i 11 timmar upp till 65000, för att sedan ha en jobbigt sista timma och föll till 45000, vilket är ca 38 BB inför dag 3.

Hur laddar man upp inför ett VM där man har satsat 85000kr och hur går tankarna och hur  känner man sig när man tar taxin från hotellet till RIO för att sedan vandra fram i RIOs mäktiga korridorer för att sedan sättas sig vid sin stol för att spela?

Alla förbereder sig och  laddar nog upp på olika sätt.

En del pokerproffs super till och latereggar sig efter 8 timmar.

Min uppladdning börjar redan dagen innan där jag är ytterst sparsam med alkohol och relativt tidigt i säng.

Jag gick på en show på The Venetian och såg på Human Nature inför dag 1 med frun och pappa och gick sedan för att äta en matbit. (Inför dag 2C såg jag och frun Mariah Carey på Caesars Palace)

På morgonen när jag klev upp – lite senare än vanligt – så åt vi tillsammans en ordentligt frukost vid 10 tiden.

Main börjar kl 12 och det hela slutar inte förrän vid 01:30 så det gäller att fylla på med rätt energi.

Vid den första pausen kl 14 tar jag en proteinsmoothie med extra vitaminer – och jag kan då hålla mig till matpausen som är vid 19 tiden.

För mig är det viktigt med rutiner och jag har mina ritualer inför större tävlingar.

Vad jag har på mig är väldigt viktigt. särskilt när man skall spela länge.

Jag har alltid funktionskläder direkt på kroppen så att man inte svettas lika mycket. Sportkalsonger, strumpor och ett linne från Nike.

Spelar som regel i jeans och en svart egengjord skjorta med den svenska flaggan på, mitt namn samt AIK märket.

Har mjuka och bekväma skor som andas.

Med mig har jag en lite väska.

I den väskan har jag:

– Pass

– Telefonräkning – för att visa vart jag bor

– Huvudvärkstabletter

– Handsprit

– Cardprotector

– Kreditkort , samt körkort

– Telefonladdare och adepter

– Två solglasögon. (Även om jag normalt inte spela med det, så är det skönt att kunna vila ögonen ibland.)

– Extra glasögon. (Ifall linserna skulle balla ur)

– Kontanter

– En liten flaska energiboost

När man sitter i taxin till RIO är det tusen tankar som far genom skallen. Det är med blandade känslor man har och anspänningen är hög och man är lätt illamående.

När taxin har stannat utanför RIOs pokerspelare ingång och ser hur man hälsas välkommen till världens största pokerfest höjs pulsen yterliggare.

Det är en mäktig känsla att vandra fram till dom enorma spelsalarna via RIOs gigantiska korridorer och tänka på att man skall spela VM mot 6500 andra pokerspelare som på olika sätta har satsat 85000.

När jag väl sitter vid bordet släpper anspänningen lite, men den är fortfarande hög.

Men efter någon timma är puls och anspänning på normal nivå som vid en normal tävling. Dock så blir nog pulsen och anspänningen högre vid svåra och tuffa beslut än att spela  en vanlig turre. Det är ändå lite mer som står på spel.

Man försöker njuta av stunden – vilket är lättare om man har börjat bra och har en stack som är trygg.

Jag hade en kämpig dag 1, där jag i princip enbart vann en hand utav värde.

Men då strukturen är så långsam så behöver man inte stressa och få panik ifall du foldar i 2 – 4 timmar. Det är ett Marathon vilket många inte fattar.

Men jag var väldigt kortdöd men när jag väl hittade något spelbart så 3 eller 4 betades det innan mig och att syna ur position är inget skoj med medel goda händer.

 – A8 är fortfarande A8 när man har fått 7 4 i två timmar, sms:ade dybban mig när han försökte hålla mitt humör uppe när han och en del andra följde mig via twitter.

Om några timmar är det dags för mig att spela dag 2C i årets VM.

Jag har 12425 i marker. Inte mycket, men jag är kvar. Än finns hoppet, än finns chansen att få vara en av de 9 som i november gör upp om VM titeln.

Följ mig på TWITTER eller på POKER.SE

EnTrött och kortdöd under dag 1C.

Johnny Chan – en tidigare världsmästare verkar också kortdöd. Klicka på bilden så blir den större.

2015 – 7 Juni, kl 8.00. Palazzo.

Då är det dags för mig att klockan 12 svensk tid att göra entré i årets VM.

Andreas J2 Johansson – den trippla Svenska mästaren i Omaha – var först ut i söndags, men åkte tyvärr ut någon nivå innan slutet av dag 1A.

Dan Glimne och Dybban gjorde entre igår måndag – dag 1B – och tyvärr åkte även Dan slutet av dagen, medans Dybban är vidare till dag 2 med 27000.

Dybban och Dan visar upp sin bästa sida vid ett break igår.

I VM är strukturen så otroligt bra, så att man inte skall bry sig vad andra har eller vad medelstacken ligger på.

Även om Dybban ligger 3000 under startstack och halva average så har han ändå 54 stora blinds när han går in i dag 2 och man behöver inte ha någon panik.

Detta är ett marathon och mitt mål är först och främst att överleva dag 1 och försöka ha en stack kring 45000 – 50000.

I Las Vegas finns inget dräneringssystem och det behöver inte regna många mm för att det skall bli kaos och översvämningar på hotellen.

Igår drog ett ordentligt oväder in över staden och det skickades ut varnings SMS om Flooding till allas mobiler.

Man fick utrymma delar av RIO igår mitt under brinnande VM och i skrivande stund ser jag tunga mörka moln på väg in och jag hör blixt och under i fjärran.

Igår laddade jag upp med att bjuda pappa en show på The Venetian – Human Nature. Man spelade klassiska motown låtar och vi satt på tredje bänkrad och njöt av en underbar musik och underhållning.

Därefter bjöd jag frun och pappa på en italiensk restaurang – Mario Batali – och åt vår sämsta måltid hittills och jag betalde över $400 för det kalaset som resulterade i att jag nu har en grym magknip.

Efter den misslyckade måltiden träffade jag Andy J2 Johansson och trollkarlen Jimmy (som oxå spelade Main och som har ca 50000) på Bourbon Room på The Venetian, som är en bra rockpub och tog min favoritdrink Colorado Bulldog.

Ni kan följa mig på TWITTER idag tisdag från kl 21.00 svensk tid: