Efter mina över 800 olika inlägg här i Superbloggen, inser säkert ni kära läsare – om ni nu inte visste det redan – att ämnet spel omfattar och innefattar oändligt mycket av mänskligt beteende, och är och har varit utbrett i praktiskt taget alla kända kulturer.

Från Macaus just nu något skakiga ekonomi i inlägget nedan, övergår jag därför djärvt till att bjuda på ännu en titt i mina samlingar av spelrelaterade föremål! Och denna gång ska jag visa upp så kallade abbiamarker:

Dessa marker slash ”tärningar” som jag kommit över (och visar ihop med en tiokrona på bilden för att storleken ska framgå) är sannolikt från första halvan av 1900-talet. De har förfärdigats av någon okänd hantverkare inom betifolket i Kamerun i Västafrika, och är avsedda för gamblingspelet abbia.

Materialet som abbiamarkerna har gjorts av är fruktkärnorna på elanträdet (mimusops Congolensis). Frukterna i sig själva är dödligt giftiga; när kvinnorna efter att ha plockat dem sedan frigör kärnorna görs det ute i regnskogen på plats, av fruktan för att grisar och höns och andra husdjur hemma i byn annars av misstag ska äta av fruktköttet och avlida hastigt och under svåra plågor. Efter kvinnornas återkomst tar männen hand om fruktkärnorna, knäcker försiktigt det hårda skalet i flera större bitar och gräver sedan ned också det som är längst inne i fruktkärnorna, vilket även det är giftigt. Av dessa skalbitar snidar de så till abbiamarker, vilka på den konvexa utsidan poleras och täljs till i olika traditionella mönster föreställande människor, djur, och övernaturliga väsen. På det sättet blir de till miniatyrkonstverk, vilka avspeglar betifolkets kulturella sedvänjor och världsuppfattning.

Varje vuxen man förmodas snida till sina egna abbiamarker innan han deltar i spelet. (Kvinnor är förbjudna att delta.) Några blir dock kända som mycket skickliga hantverkare, och kan enstaka gånger sälja sina alster till andra som är mindre duktiga.

Hur går då gamblingspelet abbia till? Innan jag går in på det är det viktigt att i korthet känna till den sociala miljö som abbia spelats i; där rikedom utgjort en förutsättning för att kunna klättra på samhällsstegen (med undantag för de slavar som förr regelbundet togs i krigen stammar emellan och inte fick lämna sin samhällsställning), och där en man för att kunna gifta sig måste betala en hemgift för kvinnan. Abbia, genom vilket egendomar och pengar kunde omfördelas, fungerade därför som en slags säkerhetsventil och ett hopp om att kunna uppnå högre status, och blev därigenom i sin tur under århundraden till ett gamblingspel som genomsyrade betisamhället – rentav en social institution. Den som vill fördjupa sig mera i den etnologiska bakgrunden rekommenderas för övrigt den klassiska studien ”The Mackenzie Collection: A Study of West African Carved Gambling Chips”, författad 1940 av Morris Siegel och Ralph Linton.

I grunden är abbia en form av tärningsspel, där de ovanstående markerna av dekorerade fruktkärneskal fungerar som tvåsidiga tärningar. Spelet förutsätter ett minimum av fyra deltagare. Dessa lägger en eller flera av sina marker på ett flätat fat, varpå en utomstående person – som själv inte deltar i spelet – skakar om fatet i luften och sedan blixtsnabbt vänder på alltihop och smäller ned fatet på marken, ovanpå markerna som nu ligger dolda därunder. Nu satsar spelarna; och när satsandet är klart lyfter den utomstående personen på fatet, studerar hur markerna har fallit, hur många och vilka som har fram- respektive baksida uppåt (se marken överst till vänster i bilden), och avgör genom en serie komplicerade regler vilka som har vunnit eller förlorat. Såväl antalet marker upp respektive ned i varje kast, liksom de mönster de bildar, spelar härvid in.

Siegels och Lintons antropologiska studie fastslår att männen kan/kunde sitta i flera timmar och spela abbia; och att insatserna kan eskalera uppåt, så till den grad att förlorarna i extrema fall kan tvingas sälja sig själva, och/eller sina fruar, som slavar. Dessutom praktiseras ett otal ”magiska ritualer” genom vilka dessa abbiamarker förmodas ge mera tur till sin ägare. Abbiaspelandet är kort sagt på blodigt allvar: ”Understundom uppstår gräl; ja, mord, blodshämnd och krig voro ofta resultat av denna passion för hasard” (citat ur avhandlingen Die Baja av G. Tessman, publicerad i Stuttgart 1934).

Det tog mig flera år, men till slut kom jag över ett litet antal abbiamarker; och liknande sådana finns i samlingarna på några museer, till exempel Brooklyn Museum:

http://www.brooklynmuseum.org/opencollection/objects/158751/Gambling_Chip_or_Abbia_Stone

De är utsökta konstverk i miniatyr, som sagt – och nog undrar man över vilken dramatik de varit med om innan de med tiden hamnade i min ägo häruppe i höga Nord!

I världens sedan två år största gamblingstad, Macau, är det numera kärvare tider. I november sjönk omsättningen på spelen för sjätte månaden i rad, ned cirka 20% jämfört med förra årets siffror; och som om inte det vore nog, har aktiekurserna för de stora operatörerna störtdykt under 2014:

Det är ett betydelsefullt trendbrott. Under de senaste fyra åren har Macaus kasinoaktier i genomsnitt stigit i värde med 151% per år, siffror som normalt bara Silicon Valleys IT-genier och colombianska knarkbaroner identifierar sig med.

Vad är det då som har hänt? Jo, en kombination av faktorer. En betydelsefull sådan är att hela den kinesiska ekonomin har saktat in under det senaste året, vilket givetvis påverkat reseströmmarna till Macau samt de belopp som besökarna anser sig kunna spendera. En annan är att en högt uppsatt chef inom Kinas nationella juridiska kommitté, Li Feng – som därmed fungerar som inofficiell talesman för regeringen, enligt praxis för hur saker och ting fungerar i landet – nyligen uttalade sig och då uttryckligen kritiserade den ”dominanta hasardspelssektorn” för att den gör Macau ”sårbarare för turbulens i kringliggande ekonomier”.

Li Feng använde också formuleringen att ”man måste betänka perspektiven vad gäller Kinas ekonomiska och sociala säkerhet, stabilitet och utveckling”. För uttolkare av kinesisk politik är i synnerhet ”stabilitet” ett varnande och mycket värdeladdat ord.

En tredje faktor är att den kinesiska regeringen redan förra året iscensatte en ”crackdown” riktad mot korruption och gambling, och som jag skrev om här i Superbloggen i oktober:

https://bloggar.aftonbladet.se/superbloggen/2014/10/mahjong-korruptionsskandaler-och-yxmordare/

Lägg därtill en fjärde faktor: att Kinas mäktige president Xi Jinping nu i december kommer att göra ett besök i Macau. I kombination med allt det ovanstående kommer det att få cheferna inom de stora kasinokonglomeraten att kallsvettas, samtidigt som många kinesiska highrollers och förmögna affärsmän redan hukar sig, håller en lägre profil och undviker såväl Macau som att hamna på Beijings politiska radar. Och eftersom VIP-gamblingen utgör en betydligt högre andel av spelomsättningen i Macau än i Las Vegas, ger denna beteendeändring genast utslag i ekonomin.

Och man måste också omnämna en femte faktor: skenande kostnader för arbetskraften inom kasinoindustrin. Under hösten har det häpnadsväckande nog förekommit gatudemonstrationer i Macau, iscensatta av hittills lågbetalda ”gaming workers” som vill ha en större andel av pengaströmmarna. Och givet lokalregeringens politik vad gäller hårda restriktioner mot utländsk arbetskraft, och den nästan osannolikt låga arbetslösheten i Macau – under 1,7%, siffror som Stefan Löfven bara kan drömma om – finns det bara ett håll åt vilket kostnaden för arbetskraften kan gå: uppåt.

Hur ser då finansiella analytiker på Macaus framtid? Trots allt det ovanstående och dagens dystra siffror gör de det faktiskt med försiktig optimism, åtminstone på längre sikt.

En positiv faktor är avsaknaden av priskrig – hittills – mellan de olika operatörerna. En annan är att flera nya kasinokomplex håller på att uppföras och kommer att öppna under perioden 2015-17, även om några av byggprojekten tvingats gå på halvfart eftersom lokalregeringen trots hård kritik varit långsam med att utfärda en del av de nödvändiga tillstånden. Faktum är för övrigt att alla de sex huvudoperatörerna i Macau har egna projekt igång: GEG har Galaxy Phase II, SCL har Parisian, Melco Crown har Macau Studio City, SJM har Lisboa Palace, Wynn har Wynn Palace och MGM har MGM Cotai!

Men den kanske viktigaste positiva faktorn, sedd i ett längre perspektiv, är Kinas demografiska omvandling. Förutom att en ansenlig del av Kinas massiva befolkningsbas redan finns nära Macau, räknar man med att den kinesiska medelklassen fram till år 2025 kommer att tredubblas från 250 miljoner till 750 miljoner människor – och alla dessa kommer att se sig omkring efter lämpliga platser att semestra, shoppa och spela på. Lägg till det de pågående massiva förbättringarna när det gäller Kinas nätverk av höghastighetståg, samt byggstarten för den monstruösa bron från Hongkong via Zhuhai till Macau, och det är svårt att tänka sig något annat än att Macau i längden kommer att växa sig än större och ekonomiskt starkare. Samt, får man förmoda i takt med att intresset för västerländska spel också fortsatt växer, bli ett allt viktigare centrum för poker…

… räknas den inträffa, den 100-miljonte handen i Unibets nya pokerklient. Ska det bli du som cashar in den jackpottbonusen? Eller kommer du att åtminstone sitta vid samma bord, och få del i pengarna? Och alla som överhuvudtaget sitter vid ett cashgamebord just då i klienten kommer att vinna en biljett till en €5000-frirulle! Lycka till!

Att vi satsar pengar på människor – i form av bland annat politiker, fotbollsspelare, golfare och till och med vem som ska bli nästa ärkebiskop eller nobelpristagare i litteratur – är välkänt. Men djur då?

Jo då, faktum är att det satsas pengar på fler djurarter än du i förstone tror. Hund- och hästkapplöpningar är självklara, men även tävlingar med sådant som råttor, kackerlackor eller brevduvor; och tuppfäktning är mäkta populärt i främst Filippinerna. Och här skrev jag förra året om att det förr i världen var en stor sport i Macau, och med stora pengar i omlopp, att låta syrsor slåss mot varandra:

https://bloggar.aftonbladet.se/superbloggen/?s=syrsor

Men den till distansen längsta tävlingen som någonsin arrangerats med djur och vadhållning inblandade samtidigt, ägde rum 2004 då brittiska Conservation Foundation iscensatte ”The Big Bird Race”: en kapplöpning mellan albatrosser!

Tillställningen bottnade i ett behjärtansvärt syfte: att uppmärksamma att dessa mäktiga fåglar, som korsar oceaner, dör i tiotusental årligen när de fastnar i fiskenät och fångstlinor och sedan drunknar.

Den ursprungliga idén fanns upp av australiske naturvetaren Tim Nevard, och ihop med Conservation Foundation och ett brittiskt vadhållningsföretag valde man ut den gråkindade albatrossen som tävlingsobjekt. Denna albatrossart flyger årligen från några öar söder om Tasmanien utanför Australien via Bassundet och ”the Roaring Forties” till området runt Godahoppsudden i Sydafrika, en sträcka på runt 10 000 kilometer och som tar fem månader… och sedan tillbaka igen, i en av världens längsta migrationer. Arton sådana albatrosser fångades in och försågs med identifierande radiosändare innan de åter släpptes fria, och varje fågel ”sponsrades” av en känd person varav Sir David Attenborough, Ellen McArthur, Olivia Newton-John, Ronnie Sullivan och drottning Noor av Jordanien var några namn. Dessutom kunde självklart allmänheten sätta pengar på utgången samtidigt som de via olika webbsajter följde ”loppet”, och oddsen förstås skiftade under det.

Vinnaren i loppet blev albatrossen Aphrodite, som sponsrades av supermodellen Jerry Hall. Trist nog gick radiokontakten förlorad med alla utom tre av fåglarna; och det gick aldrig på grund av omständigheterna att få säkerhet i frågan om de övriga avled på vägen, eller om deras radiosändare helt enkelt slutade fungera.

Året efter, 2005, upprepades loppet; men denna gång nådde veterligen och tragiskt nog ingen av de arton ”tävlande” fram till Sydafrika. Något ytterligare Big Bird Race har sedan dess inte hållits, när det gäller detta udda kapitel i vadhållningens historia.

Poker- och gamblingåret 2014 går mot sitt slut, och någon gång runt nyårshelgen kommer jag som vanligt med min högst personliga sammanfattning av vad som hände under det! Men redan nu börjar 2015 märkas av: kvalen till nästa Unibet Open, i Köpenhamn den 26 feb – 1 mars, pågår i pokerklienten och nästa söndagsfinal spelas redan i kväll; och Unibet har nu levererat en lista med odds, om du till äventyrs vill sätta en slant på utgången av det sannolikt kommande extravalet den 22 mars:

http://www.mynewsdesk.com/se/unibet/pressreleases/oddsen-visar-hur-det-gaar-i-extravalet-1095245

Dessutom närmar sig den 100-miljonte given sedan Unibets nya pokerklient lanserades i våras – och det kommer att firas med ett antal bonusar, från 95-miljonte given och upp till och med den 105-miljonte given!

Mera om dessa cashpriser kan du läsa här:

https://se.unibet.com/promotions/poker-promotions/milestone-hands?utm_source=C91_20141203&utm_medium=email&utm_content=Multiple%20%20products/General&utm_campaign=MP1&utm_term=NL1&TreatmentCode=000036213#tab:tabview-7-479801-tab-2

Ha en fortsatt trevlig helg!

Hemma igen, lagom till nyvalsdramatiken där kvällstidningarna flitigt använder gamblingklichéer som ”kan liknas vid rysk roulette” (Aftonbladet) och ”höjer insatserna” (Svenska Dagbladet) förutom en vädjan som ”ändra inte spelreglerna” (Expressen) – ännu en gång ser vi vad som i grunden är ett hasardspel, men nu förklätt till omväxlande ett passionsdrama och politikens komplicerade ekosystem. Men det ska ändå inte hindra mig från att runda av detta Londonbesök men ett spelrelaterat bildsvep!

I söndags eftermiddag spelade jag ett sidoevent inne på Aspers Casino, och det gick bra ända tills min hand med K-K sprang in en ännu högre stapel med 10-10… och som tvåoutade ännu en 10:a på rivern och det var exit Glimne…

På tal om Aspers så har de i ingången till en av sina barer dessa två spelrelaterade målningar:

… och denna skylt inne på kasinot blev med all säkerhet veckans mest upptweetade – ack, vilka svåra beslut ställs icke vi spelare inför då och då… 🙂

Jag hann med ett besök på välkända leksaks- och spelbutiken Hamleys, där man kunde köpa detta portabla pokerbord att lägga ovanpå sitt köksbord…

… och där man också kunde köpa Scrabble/Alfapet på gaeliska, om man nu känner för en riktigt rejäl språklig utmaning:

Mittemot Hamleys på Regent Street hade modebutiken French Connection valt en skyltning med spelkortstema:

Inne på Marks & Spencer sålde man en låda till nästa ”Games Night” med familjen/vännerna:

The Shard, den byggnad som har den högsta publika utsiktsplatsen i hela London, har plockat fram en alldeles egen version av Monopol och gjorde dessutom tunnelbanereklam för den:

http://www.theviewfromtheshard.com/en/tickets-packages/whatson/

För den som söker något alldeles extra speciellt i manschettknappsväg kan jag rekommendera den lilla vänliga butiken Andy & Tuly som ligger i Princes Arcade, en liten galleria mellan Piccadilly Street och Jermyn Street:

… och där det självklart även finns mängder av sport- och gamblingrelaterade manschettknappar, varav ett litet, litet axplock här:

Tyvärr hann jag denna gång inte med ett besök på kasinot Hippodrome nere vid Leicester Square, utan det får anstå till nästa visit:

… och på något sätt var det som om poker och gambling förföljde mig ända till Skavsta, kolla bara registreringsbeteckningen på det Ryanairplan som flög mig hem… vad är oddsen på det, som man brukar säga? 🙂

Trevlig helg på er, alla ludofiler och chartister! Och ett stort grattis till vännen Linda Godhe, på The Big Four-Oh just i dag!

Det blev brittisk seger i årets avslutande Unibet Open i London, när Iaron Lightbourne knep segern, pokalen, äran och prischecken på 70 000 pund – motsvarande en bit över tre kvarts miljon kronor!

Tvåa blev ännu en britt, Mike ”The Bookie” Hill som för sin andraplats cashade ut 45 000 pund; och trea blev Charalampos ”Babis” Lappas från Grekland, för 30 000 pund. Här ses topptrion vid finalbordet, med Hill längst till vänster:

Bakom dessa blev resten av resultatlistan så här:

4) Janos Kurtosi (Ungern), 22 000 pund

5) Lucas Oliver (Storbritannien), 16 800 pund

6) Paulo Rodrigues (Nederländerna), 13 500 pund

7) Tim van de Riet (Nederländerna), 11 000 pund

8) Lawrie Inman (Storbritannien), 8 800 pund

9) Tomasz Kozub (Polen), 6 700 pund

Bäste svensk blev Niklas Borg, som tyvärr bubblade finalbordet genom att bli eliminerad på 10:e plats – men som tröst kunde stoppa ned 4850 skattefri pund i plånboken:

Redan nu kan du börja kvala in till nästa års inledande Unibet Open, som äger rum 26 februari – 1 mars i Köpenhamn! Som avslutande udda sak kan jag länka till en video där nästan ett tjog svenska pokerspelare, inklusive Viktor Blom och Anders Henriksson, spelar rundpingis iförda Glimnemasker(!) – ganska bisarrt 🙂

http://pokermagazine.se/2014/11/29/viktor-blom-byter-favoritspel-till-ping-pong/

(Leta efter den undre videon, med rubriken ”Glimne x 17 […]”)

Och jag firar ett litet jubileum, detta är mitt 800:e inlägg här i Superbloggen!

På återseende!

Dag 2 här i Unibet Open i London avverkades i går, men kunde inte spelas hela vägen ned till finalbordet på grund av det stora deltagarantalet och den sena timmen; här är en bild från när det var tre bord kvar.

I stället är just nu sexton spelare kvar, och vi fick tre svenskar bland de 45 som hamnade i pengarna! På tjugonde plats kom David Hefner för £3000:

På sjuttonde plats – på bubblan inför finaldagen – kom Johan Backfjärd för £3400:

Ende kvarvarande svensk i fältet, och just nu chipsjua med 835K i stapeln bland de sexton överlevarna till dag 3, är Niklas Borg:

Chipledare inför den avslutande dag 3 är John Jadgar från Armenien med 1318K. Dessvärre blir finaldagen en helmanlig affär, efter att Ellie Bissek från Polen stupat på 30:e plats för £2050 och därmed blev bästa kvinna:

Som vanligt var det också en hel del sidoevent, och där ”Flips Championship” vanns av vännen Micke Norinder – känns som om Fru Fortuna fick dåligt samvete och ville kompensera honom för den där brutala utdragningen på en enoutare häromdagen, i det TV-sända cashgamet och i en pott på nästan 100 000 SEK!

Och i cashgamerummet håller en karikatyrtecknare på att rita bilder av de första trettio vinnarna av Unibet Open, eftersom det just nu här i London är ”jubileumsupplagan”…

… och en av svenskarna har han minsann hunnit få med, nämligen Fuat Can som knep en seger i UO Prag 2009!

Dessutom kan jag inte undanhålla mina läsare den här bilden, som visar hur det ser ut när man ska logga in på wifi-nätet från hotellrummet och det titeltokiga Storbritannien gör sig påmint – herr, fru, fröken, eller kanske överste, professor eller pastor? Lite Fawlty Towers över det… 🙂

Men då håller vi tummarna för Niklas Borg!

Medan dag 2 körde igång här i Main Event i Unibet Open i London, passade jag på att ta tunnelbanan ned till stadens centralare delar; dels för att jaga kinesiska dominobrickor i Chinatown på Gerrard Street (åt goda vänner som skolats upp i att spela cheiten och nu önskar sig ett eget spel), dels för att göra ett besök på ansedda butiken Chess & Bridge!

Denna ligger på adressen 44 Baker Street (närmaste tunnelbanestation är Baker Street, inte oväntat) och är väl värd ett besök. Två interiörbilder:

Deras sortiment i främst schack- och bridgelitteratur är självklart förstklassigt:

… men de har också annat, som ett brett sortiment sällskapsspel samt mahjong, go och backgammonspel av god kvalitet:

… pokerprylar…

… och en del gamblingutrustning:

… och diverse annat:

Adressen Baker Street gör att de inte oväntat har ett Sherlock Holmes-designat schackspel i skyltfönstret…

… samt självklart schackspel i precis alla tänkbara utföranden och prisklasser, som de närmare 23 000 kronor detta kostar:

Dessutom var personalen mycket vänlig, kunnig och tillmötesgående. Kort sagt är butiken väl värd ett besök nästa gång du som spelintresserad är i London!

Det blev nästan lika många startande dag 1B som dag 1A här i Unibet Open i London – 198 spelare (varav 72 gick vidare) jämfört med 201. Summa startande blev alltså 399! Så här såg det ut när köerna till registreringen höll på:

Högst upp i resultatlistorna efter dag 1B i går är irländaren Stephen McLean, en av organisatörerna bakom den årliga storturneringen Irish Open; medan de sex svenskar som gick vidare blev dessa, enligt de officiella resultatlistorna:

Johan ”Linkan” Lindqvist, 137 000

Alf Önnestam, 112 800

Daniel Ericson, 106 800

Mikael Johansson, 105 200

Tim Jdidia, 79 500

David Hefner, 68 300

Därmed är sammanlagt 14 svenskar vidare till dag 2 i dag! De blågula spelare som dessvärre föll under dag 1B inkluderade Carina Wald, Sven Niva, Bengt Larsson, Carl Sjöberg, Mattias Andersson, Jonas Abrahamsson, Christer ”Crippo” Larsson, Anders Josefsson, WSOP-armbandsvinnaren Anders Henriksson och highstakesspelaren Viktor ”Isildur1” Blom, här sittande på featurebordet…

… samt jag själv, när jag under kvällen förlorade flippen med A-K mot J-J. Jo, kungen kom på rivern… men spikade samtidigt flushen för landsmannen Mikael Johansson som plockade ut mig.

Ovanligt nog var jag all-in redan under den andra nivån, när jag plockade upp de två svarta essen samtidigt som motståndaren på stol 9 hittade de två röda essen, och hela keramiken från oss bägge åkte in före floppen. Delad pott, förstås…

En trevlig bekantskap i vimlet var svenske Peter Norling, som hade fått inköpet i Unibet Open här i London som 50-årspresent av en god vän:

Kanske ett julklappstips, nu när det är spikat att 2015 års inledande Unibet Open går i Köpenhamn? 🙂 Jag fortsätter att bevaka turneringen här i Superbloggen!