.

En stark och en svag.

Snackisen här under den pågående Spelakademin i Visby är att nu har hotet om stämning blivit verklighet: i dag lämnas en stämning in nere i Bryssel, som kommer att tvinga Sverige till EU-domstolen i spelfrågan.

För några veckor sedan skrev jag just om hotet:

https://bloggar.aftonbladet.se/superbloggen/2014/08/en-politisk-handgranat/

Mera specifikt kommer stämningen att gälla poker samt sportsbetting, och den spelpolitik som Sverige drivit hittills gällande dessa. Fler detaljer än så har jag inte just nu, utan ber att få återkomma snart!

Nyligen publicerade den kinesiska centralregeringen en rapport om de ”åtstramningskampanjer” mot illegalt hasardspelande som pågått i landet sedan 2013. Enligt denna har över 7000 ämbetsinnehavare, kommunistpartimedlemmar och tjänstemän, från över 30 städer och provinser, åkt fast. De flesta har redan dömts, med påföljder varierande från stränga varningar och uppåt till ”administrativa straff” (läs: höga böter, långa fängelsedomar och självklart också sparken från sin tjänst), medan ett litet fåtal getts dödsstraff för korruption och förskingring.

Rapporten namnger också några av de värsta syndarna: Cong Jun, generaldirektör för socialdepartementet i Liuzhou i Guangxi Zhuang-provinsen, arresterades i maj i år för att ha förskingrat 3 miljoner yuan (ungefär lika mycket i svenska kronor) av offentliga medel i syfte att finansiera sin vadslagning på fotboll; och Lu Shengle, högste finansiellt ansvarige i staden Liangjiang, förskingrade på samma sätt över 3,2 miljoner yuan för att kunna betala sina gamblingskulder.

De värst ”drabbade” provinserna är Zhejiang, Guizhou och Guangdong, där tusentals tjänstemän fällts för att ha spelat på arbetstid eller för andra försyndelser. Och det spel som figurerar oftast i rättsfallen är inte oväntat mahjong, om vilket kineserna själva ironiskt brukar säga att ”en miljard kineser spelar det medan resten tittar på”.

Just när det gäller mahjong kan man i rapporten från centralregeringen urskilja två huvudinriktningar: tjänstemän (och, självfallet, även -kvinnor) som förskingrar offentliga medel för att kunna spela mahjong om höga insatser, och tjänstemän som via mahjongpartier med lokala affärspampar och företagare ser till att i praktiken ta emot mutor, genom att dessa senare avsiktligt förlorar ansenliga belopp till tjänstemännen. En kinesisk tidningsartikel nämner så höga belopp som 100 000 yuan under en enda sittning.

Och som om inte det vore nog, dominerades kinesiska media i juni i år av nyheten att tre män beväpnade med yxor gått till attack mot spelarna på en mahjongklubb i Xinjiang. Attacken fångades på film av klubbens övervakningskameror:

http://www.scmp.com/news/china/article/1534585/video-dramatic-moment-chop-attackers-are-brought-down-mahjong-players

Kaos utbröt när spelarna försökte försvara sig och lyckades jaga iväg de tre männen, vilka hanns upp i en park utanför dit även polisen anlände. Två av de yxbeväpnade angriparna dödades – oklart om det var av polisen eller de förföljande spelarna. Enligt vissa rapporter ska attacken haft politiska motiv.

Onekligen kan det gå dramatiskt till i spelvärlden…

Denna morgon får jag per mejl från vännen Jolon O. två bilder med båtnamn som jag bara inte kan undanhålla mina läsare! Dels fotograferade han i Fort Lauderdale i Florida denna båt, med ett namn så pampigt att man för ett ögonblick undrar hur ”finansieringen” av den gick till…

… och dels såg vi bägge två i somras denna båt ute i en hamn på en av öarna i västkustens skärgård:

Mera Göteborgshumor än så blir det knappast för den seglings- samt korsordsintresserade… 🙂

Tidigare här i Superbloggen har jag recenserat världens enda opera med poker som tema, nämligen ”Flickan från Västern” av Giacomo Pucchini – se

https://bloggar.aftonbladet.se/superbloggen/2011/12/poker-pa-kungliga-operan-1/

Spel av annat slag förekommer dock självklart i flera andra klassiska operor: liksom i många av dagens Hollywoodfilmer äger handlingen rum i verklighetstrogna miljöer, och spel är ju en ständig följeslagare i vårt mänskliga DNA.

”Così fan tutte” (vilket kan översättas från italienskan med ”Så göra alla [kvinnor]” – eller för att återge den kompletta titeln, ”Così fan tutte, ossia La scola degli amanti” = ”Så göra alla kvinnor, eller Skola för älskande”) är en av Mozarts mest kända operor. Med librettot författat av Lorenzo da Ponte hade den operan urpremiär den 26 januari 1790 på Burgtheater i Wien; du hittar originalaffischen återgiven ovan. Och huvudämnet för denna opera, och runt vilken intrigen utspinner sig, är faktiskt en vadslagning!

Miljön är Neapel i slutet av 1700-talet, alltså nutid för Mozart själv. Operan inleds med att de två unga officerarna Ferrando och Guglielmo medan de sitter på ett kafé skryter om att deras respektive fästmör Dorabella och Fiordiligi – som är systrar – kommer att vara dem ”evigt trogna”.

På kaféet ansluter den äldre och mer luttrade Don Alfonso, och föreslår med anledning av deras skryt ett vad: att han kan bevisa för dem att deras fästmör, i likhet med alla kvinnor, är notoriskt nyckfulla och redo att bedra dem. Vadet accepteras ivrigt av Ferrando och Guglielmo, och man kommer överens om villkoren: de två unga officerarna ska låtsas att de måste ge sig iväg för att kriga, varpå de ska återkomma i förklädnad och försöka förföra varandras fästmör. Den spydige Don Alfonso är så säker på att vinna vadet att han i slutet av den första akten till och med sjunger en ariosa, med titeln O poverini, per femmina giocar cento zecchini? (= ”O edra stackare, att ni verkligen satsar hundra sekiner på en kvinna?”)

Don Alfonso försäkrar sig via en muta om hjälp från uppasserskan Despina, som därför beredvilligt ger Dorabella och Fiordiligi – vilka vid det här laget lider allehanda kval i tron att deras fästmän begett sig till fronten – rådet att de ska ta sig nya älskare som tröst. Återkommer på scenen gör nu Ferrando och Guglielmo, förklädda till ”albaner” med kraftiga lösmustascher och dito skägg, och börjar uppvakta de två kvinnorna… vilka till sist faller, först Dorabella som låter sig förföras av Guglielmo, och sedan Fiordiligi som ger efter inför Ferrando. De två unga officerarna har nu fått bevisen för hur lösaktiga deras fästmör egentligen är, och nedstämda betalar de till Don Alfonso för vadet.

Den senare – efter att ha fått sina pengar – gör nu överraskande helt om, och förmanar Ferrando och Guglielmo att förlåta sina fästmör; när allt kommer omkring, så ”così fan tutte” – ”alla kvinnor gör så”. Scen fyra i andra akten börjar till och med som ett dubbelbröllop för de två systrarna och deras ”albaner”, varpå de två officerarna demaskerar sig för att visa att de i själva verket är Ferrando och Guglielmo. De två systrarna inser häpna och skamsna att de blivit lurade; men i slutet av föreställningen förlåter alla varandra, och lär sig acceptera livets oundvikliga goda och dåliga stunder.

”Così fan tutte” innehåller dessutom vad som kan anföras vara operavärldens allra vackraste musikstycke, den sublimt sköna terzetten Soave sia il vento av Mozarts hand och som du bara måste lyssna på:

http://www.youtube.com/watch?v=gMY3Ou9L5xE

Operans intrig och huvudämnen – vadhållning, sexuell otrohet och ett visst mått av misogyni – var nervkittlande men inte speciellt kontroversiella på Mozarts tid. Under 1800-talet och första halvan av 1900-talet stramades dock den allmänna moralen åt och dessa ämnen ansågs som betydligt mindre aptitretande, varför ”Così fan tutte” uppfördes allt mera sällan och nästan glömdes bort. Först efter andra världskriget kunde den återta sin rättmätiga plats på operahusens mainstreamrepertoar. Gå gärna och se den någon gång, det är den värd!

Som en avslutande men mindre tilltalande detalj i sammanhanget kan jag nämna att kompositören Wolfgang Amadeus Mozart (1756-1791), som var lite väl förtjust i spel om pengar, faktiskt dog med cirka femtusen gulden i spelskulder: de flesta av dessa uppkomna i biljard samt i kortspelet tarock…

En högaktuell bok just nu är den av Daniel Suhonen som beskriver Håkan Juholts uppgång och fall, samt intrigerna inom socialdemokraterna runt den senares korta ”karriär” och upprepade klavertramp. Men är det någon mer än jag som minns att SVT faktiskt när det begav sig gjorde ett litet humoristiskt Super Mario-liknande datorspel om Juholt?

http://blog.svd.se/ledarbloggen/2011/10/14/svt-lanserar-juholtspel/

Där gällde det att ta sig ”fram i maktens korridorer utan att krocka med räkningar, fakturor och journalister i spelet”, enligt den dåvarande reklamtexten:

Synd att SVT i dag plockat bort spelet från sina hemsidor – kanske dags att återuppliva det, nu när debatten om Suhonens bok rasar som bäst?

Dags då för de rätta svaren på senaste pokerfrågesportomgången!

Fråga 01: Rätt svar är B, två mörkar

Säkert hade ingen några problem med svaret här – men jag har varit med om undantag, som att på gamla El Cortez i Las Vegas spela $1-3 spreadlimit (lägsta nivån i staden då!) med bara en mörk på 1 dollar.

Fråga 02: Rätt svar är D, Pokerhandboken

Kommentarer överflödiga, misstänker jag.

Fråga 03: Rätt svar är B, Martin Jacobson

Jo, som jag skrivit om i gårdagens inlägg beträffande The November Nine är det Martin Jacobson som ska försvara de svenska färgerna, på planetens mest prestigefyllda finalbord!

Fråga 04: Rätt svar är C, dealer’s choice

Regeln att den som är vid given just då bestämmer vilken pokervariant som ska spelas – dealer’s choice – kan vara rätt underhållande vid köksbordet. Sedan är det en annan sak om den som är vid given måste hålla sig till en i förväg överenskommen lista över ”acceptabla varianter”, eller om ni kör med principen om att ”kan-du-bara-förklara-reglerna-så-kör-vi-på-den”… ”Dealer’s Choice” är för övrigt namnet på en känd dramatisk teaterpjäs med poker som centralt tema, och skriven av Patrick Marber.

Fråga 05: Rätt svar är B, hjärter

Att en royal straight flush i just hjärter är lite ”finare” än andra royals, och därför förtjänar att få kallas ”imperial straight flush”, tillhör Gammal Svensk Pokertradition… även om nu spörsmålet är tämligen akademiskt, med tanke på hur sällsynt den handen är!

Fråga 06: Rätt svar är D, ”Viva Las Vegas”

Självklart återfinns den citerade textraden i sången “Viva Las Vegas”, skriven för Elvisfilmen med samma namn och som hade premiär 1964.

Fråga 07: Rätt svar är C, WPT

Det var i WPT-finalen 2004 som svenske Martin ”Kniven” de Knijff satte det hittillsvarande rekordet för blågula turneringscashar, när han vann – för att vara exakt – 2 728 356 dollar. Frågan är om Martin Jacobson nu tio år senare kan bräcka den siffran??

Fråga 08: Rätt svar är B, 10-2

Starthanden 10-2, i färg eller osvidat, har i hold’em fått namn efter den förre världsmästaren Doyle Brunson som vann VM både 1976 och 1977 med just de korten i given.

Fråga 09: Rätt svar är D, en royal i spader

Lita på Hollywood, där verkligheten alltid gör sig bättre på film, att inte låta en turnering avgöras med något så alldagligt som till exempel en triss i åttor mot ett tvåpar – här är det Mel Gibson som i filmen Maverick från 1994 givetvis prickar sin royal i spader för att ta hem tillställningen!

Fråga 10: Rätt svar är C, Litauen

Pokerprofilen Tony G föddes den 17 december 1973 i Kaunas i Litauen.

Fråga 11: Rätt svar är A, Daniel Colman

Det var amerikanen Daniel Colman som kunde stoppa på sig 15 306 668 dollar efter att under WSOP i år ha vunnit megaturneringen The Big One for One Drop – och som sedan dess radat upp ytterligare ett antal imponerande cashar! Han blir definitivt Årets Klöverkung när det blir dags för mig att summera pokeråret 2014.

Fråga 12: Rätt svar är D, Monaco

Just det – bland de uppräknade lilleputtstaterna var det i just Monaco som Göte Åhrman den 9 november 1975, i egenskap av att ha blivit den förste svenske mästaren i poker någonsin, kunde höja segerpokalen och trycka ned 80 000 kronor i plånboken. Frågan är, hur tänker Svenska Pokerförbundet på samma datum nästa år uppmärksamma 40-årsjubileet???

Fråga 13: Rätt svar är C, gråpojs

Gråpojs är faktiskt en svensk 1700-talsföregångare till poker i vilken man satsade pengar för att sedan tilldelas två kort, och efter en satsningsrunda så två kort till, varpå en andra satsningsrunda skedde och högsta fyrkortskombinationen tog hem potten. Kombinationerna var, i ordning ovanifrån och nedåt, fyrtal-qvatern-svit-fyrkort-tretal-ters-trekort. Kanske värt ett inlägg i Superbloggen?

Fråga 14: Rätt svar är A, 20 kort

Det stämmer, och jag omnämner faktiskt denna äldsta kända ”rena” pokervariant, bluff med bara 20 kort i leken, i historiekapitlet i Pokerhandboken.

Fråga 15: Rätt svar är D, August Strindberg

Nationalskalden Strindberg kunde vara en surmagad herre: inte minst känd är han för citatet ”Näst små barn och blommor är musik det djäfvligaste jag vet”. Och det är i sitt verk ”Svarta fanor” från 1904 som Strindberg kverulerar så här över diverse nymodigheter:

Whiskyn, den gemena, kom 1890; den gjorde människorna tungsinta och undanträngde den glada punschen, som begär sång och käglor. Cykeln och telefonen ökade hastigheten och införde otåligheten: hastiga resultat eller inga! Och det elaka kvinnliga tennis, där det mera gäller att skada sin medtävlare, än, som i bollspelet, själv prestera något vackert kast. Det är futtigt! Och så kom pokerspelet, tjuvspelet om pängar utan eftertanke.

Då hoppas jag att ni haft glädje av denna frågesportunderhållning! Och kanske kan det bli en omgång till eller två, vem vet? 🙂

Det emotsedda finalbordet i VM, Main Event i årets WSOP, närmar sig – och det är dags att ta en titt på ”the November Nine” även här i Superbloggen, samt spekulera lite i deras chanser att erövra armbandet ovan!

Årets braknyhet inom poker är förstås att vi för första gången sedan 2006 har en svensk med på finalbordet: Martin Jacobson! Och för att friska upp ditt minne är här listan på de fem svenskar genom pokerhistorien som före denne haft äran att vara på finalbordet i VM:

1997 – Chris Björin (9:a, 48 760 dollar)

1998 – Jan Lundberg (7:a, 112 500 dollar)

2004 – Mattias Andersson (8:a, 575 000 dollar)

2005 – Daniel Bergsdorf (7:a, 1 300 000 dollar)

2006 – Erik Friberg (8:a, 1 979 189 dollar)

Eftersom läget är gott för att passa på att uppmärksamma poker i svenska media, har jag sonderat terrängen – men tyvärr föredrar Jacobson under sitt förberedelsearbete att inte ställa upp i någon morgonsoffa i TV, ett beslut som jag självfallet respekterar men samtidigt beklagar.

De nio spelarna på årets mest prestigeladdade finalbord representerar sex olika nationer, och ska göra upp om dessa prisplatser:

ETTA: 10 000 000 $

TVÅA: 5 145 968 $

TREA: 3 806 402 $

FYRA: 2 848 833 $

FEMMA: 2 143 174 $

SEXA: 1 622 080 $

SJUA: 1 235 862 $

ÅTTA: 947 077 $

NIA: 730 725 $

Oavsett vilken plats Martin Jacobson slutar på har han i skrivande stund redan distinktionen att vara den svensk som genom pokerhistorien spelat in mest pengar i liveturneringar, och därmed ha passerat legendaren Chris Björin – en utveckling som jag reflekterade över redan i juni 2012 i detta inlägg där jag faktiskt omnämner just Jacobson som stark kandidat till bedriften!

https://bloggar.aftonbladet.se/superbloggen/2012/06/en-hyllning-till-svensk-poker-storste/

Och här är de nio finalisterna, i ordning efter höjden på deras markerstaplar när finalbordet i VM drar igång den 10 november:

Jorryt van Hoof, 31 år, Nederländerna – 38 375 000): Han är Nederländernas andre man genom tiderna på ett finalbord i VM, efter Michiel Brummelhuis’ sjundeplats förra året. Med just nu nästan 1,1 miljoner inspelade dollar ligger proffset van Hoof från staden Eindhoven för stunden på 14:e plats på den nederländska All-Time-Money-listan – och som chipleader, med cirka 96 x BB när finalbordet drar igång, får han definitivt räknas som farlig. Kuriosa: van Hoof har i flera år även tillhört den nederländska eliten i kortspelet Magic the Gathering.

Felix Stephensen, 23 år, Norge (32 775 000): Bosatt i London men härstammande från Oslo – och det är bara andra gången som han ställt upp i Main Event i WSOP (dock hamnade han utanför pengarna förra året). Stephensen har bara två registrerade cashar sedan tidigare, 12:e plats i norska mästerskapen 2009 samt 92:a plats i EPT Barcelona 2013, varför hans livemeritlista hittills varit mycket mager. Större delen av hans pokerinkomster härstammar därför i stället från Omaha pottlimit i onlinespel, under nicket ”FallAtyourFeet”. Inte det största hotet på VM:s finalbordet… but hey, it’s poker, anything could happen och han sitter på den näst största stapeln.

Mark Newhouse, 29 år, USA (26 000 000): Inte nog med att denne proffsspelare från Chapel Hill i North Carolina (men numera bosatt i Las Vegas) har 3,5 miljoner dollar i inspelade liveturneringsvinster – han sitter dessutom på finalbordet i VM för andra året i rad! Det är en oerhörd prestation med tanke på dagens megastartfält, och något som inte gjorts sedan landsmannen Dan Harrington klarade samma sak 2003 och 2004. Newhouse tänker med en topp-tre-stapel knappast heller nöja sig med att komma på en 9:e plats, som förra året. Räkna med att Newhouse blir kanske det största hindret, när nu Jacobson försöker kämpa sig till en hägrande VM-titel.

Andoni Larrabe, 22 år, Spanien (22 550 000): Även om han är finalbordets yngste deltagare, är han ingalunda den minst meriterade bland de fyra européerna och de fem transatlanterna. Totalt har han 1,1 miljoner dollar i liveturneringscashar, nu senast två i sidoevent i EPT i Barcelona, och den tidigare tyngsta meriten är en seger värd nästan 219 000 dollar i ett sidoevent i Caribbean Adventure på Bahamas 2013 – förutom tre tidigare WSOP-cashar. Han är dessutom Spaniens andre representant genom tiderna på finalbordet i VM, efter Carlos Mortensens seger 2001.

Daniel Sindelar, 30 år, USA (21 200 000): Denne proffsspelare samt golfare som numera är bosatt i Las Vegas men ursprungligen kommer från Lincoln i Nebraska har inte mindre än sjutton tidigare cashar i WSOP – om än denna är hans första i ett Main Event. Hans sammanlagda registrerade liveturneringscashar är på nästan 1,1 miljon dollar… hittills, är det bäst att tillägga liksom för alla de övriga på detta finalbord.

William Pappaconstaninou, 29 år, USA (17 500 000): Under smeknamnet ”Billy Pappa” har han gjort sig ett stort namn – men inte inom poker, utan inom futsal/foosball där han fem gånger om vunnit amerikanska mästerskapet. Utöver årets överraskande cash i Main Event har han bara tre tidigare småcashar, på sammanlagt cirka 20 000 dollar. Man får nog tilldela Pappaconstaninou rollen som detta finalbords glade amatör… vilket förstås inte hindrar att han kan svara för en rejäl överraskning eller två.

William Tonking, 27 år, USA (15 050 000): Denne som är från Flemington i New Jersey är mest bekant som onlinegrinder i cashgames men har dussinet smärre liveturneringscashar sedan tidigare, alla på amerikansk mark och den största en femteplats värd 28 000 dollar. Han kan knappast räknas till favoriterna när det gäller att ta titeln, men underskatta aldrig en spelare från ”The Gangster State”!

Martin Jacobson, 27 år, Sverige (14 900 000): Med sammanlagt nästan 5,6 miljoner dollar i inspelade liveturneringscashar har Jacobson – numera bosatt i London – på papperet det tyngsta CV:t på detta finalbord, i konkurrens med främst Mark Newhouse. Det ger honom också 96:e plats på All-Time-Money-världslistan, och givetvis då främst bland alla svenskar. Bland Jacobsons främsta placeringar är dessutom de 807 427 dollar som han tog för sjätteplatsen i One Drop High-Roller i WSOP 2013. Inte heller har han varit overksam sedan han i juli gick till VM-final, utan har tagit nya ITM-placeringar i både ett sidoevent i EPT Barcelona, och nu senast en 11:e plats i UKIPT High Roller i London i helgen som gick. Det enda som talar emot Jacobson är att han startar som chipåtta på finalbordet i november – i övrigt har Sverige sällan om ens någonsin haft en så bra kandidat till VM-titeln som just här och nu. Vi kan se fram emot ett njutbart, iskallt, rutinerat, genomprofessionellt spel från denne svensk, medan nationen står enad bakom honom!

Bruno Politano, 31 år, Brasilien (12 125 000): Shortstacken vid bordet eller inte, räkna med sambamusik och en hejarklack i det närmaste utan gränser vad gäller entusiasm, eftersom Politano (som arbetar som administratör och är från Fortaleza) är den förste från Brasilien att nå VM:s finalbord. Hans meritlista hittills är om inte kort så i alla fall i avsaknad av riktigt tunga meriter, utöver denna ”pågående cash” här i Main Event. I likhet med Jacobson har inte heller Politano varit overksam sedan juli, utan ordnat en ITM i EPT Barcelona samt två i WSOP APAC i Melbourne. Efter Brasiliens besvikenhet över den magra utdelningen i VM i fotboll, är det nu Politano som ska återupprätta landets heder – är det tänkt.

Tilläggas kan att om Martin Jacobson blir minst åtta på finalbordet, platsar den prestationen på topp-tio-listan över Sveriges största liveturneringscashar genom tiderna; blir han minst femma, är det den största blågula cashen i WSOP-historien; och blir han minst fyra, utgör det den största pokercashen någonsin för en svensk, med fler dollar än för Martin de Knijffs WPT-seger 2004! Och efter denna genomgång är det bara att önska Jacobson LYCKA TILL, och yttra den klassiska repliken – ”Ladies and gentlemen, place your bets!”.

Och livet är inte rättvist. Som i veckans pokerkrönika.

Och här är lite mer uddaläsning, om hur spel och mer specifikt tärningar kan användas i kampen mot brottsligheten! Det är den nederländska dagstidningen De Telegraaf som för några år sedan berättade om hur man på stormarknaden Plus Benders i staden Venlo lät var och en av sina 175 anställda kasta tärning innan de fick gå hem efter avslutat arbetspass – ett ”dobbelsteencontrolesysteem” som man benämner det:

(Dobbelsteen = tärning på nederländska)

Om personen råkar slå dagens siffra (1 för måndag, 2 för tisdag osv) får han eller hon sin väska öppnad, och är tvungen att kunna visa giltigt kassakvitto för alla sådana artiklar i väskan som säljs på stormarknaden! En slumpmässig kontroll, således – men som enligt tidningsartikeln visat sig fungera utmärkt ”preventief” och avsevärt minskat butiksstölderna bland personalen. Ett tips till svenska stormarknader?