Ljuger du om dina bust-händer för att inte framstå som en tomte för polarna? Känn dig inte allt för illa till mods. I den femte delen av Pokermästarna berättar proffsen Jimmy Jönsson och Christian ”Eisenhower1” Jeppsson att  även de bästa kan falla för den frestelsen…

Grand Canyon, live-musik och en å annan HV-tränare bjuds det också på!

Startdag 1A i VM spelades i går – och svenske Martin Jacobson var den som tog sig upp till chipledningen efter tio timmars spel, genom att förvalta sina 30K i startkapital till hårsmånen över 200K! Så här ser listan ut för stunden:

1. Martin Jacobson: 200 100

2. Aaron Wilt: 157 650

3. Seamus Cahill: 150 775

4. Benjamin Gold: 144 875

5. Naoya Kihara: 124 225

Bara 771 spelare kom till start dag 1A, varav 505 gick vidare – men satelliterna till dag 1B och 1C har i gengäld visat upp rekordsiffror i deltagarantal, så det återstår att se var totalsiffran blir vad gäller årets deltagande i VM.

Av de fem tidigare världsmästare som ställde upp gick alla vidare till dag 2: Johnny Chan med 83 875, Ryan Riess med 70 225, Chris Moneymaker med 69 850, Tom McEvoy med 31 900 och Greg Merson så med futtiga 7 125 i stapeln. Bland dem som slogs ut dag 1A märktes Jason Mercier, Phil Laak, Eric Froehlich och tidigare ”November Niners” Steve Gee och David Benefield.

Övriga svenskar har jag ännu ingen information om, utan får återkomma. Men som ännu ett glädjande besked kan jag upplysa om att Michael Tureniec kom på 15:e plats i event nr 62, The Little One for One Drop, och därmed cashade för 31804 dollar! Håll nu tummarna för oss blågula som ska in på arenan i dag!

Som rubriken antyder var vi på ett jäkligt sjukt ställe häromdagen. Men jag börjar i kronologisk ordning för underlätta. När jag senast skrev här var det Åland som stod på schemat. Ett otroligt trevligt event i spelarperspektiv. Som jag har förstått det kollade merparten på vår första speldag, fredagen. Vilket jag förstått i efterhand var både dåligt producerad och tråkigt spel. Dag 2 bjöd på roligare spel och när jag hoppade in i streamen såg det riktigt fint ut. De ska iaf klippa ihop allt till någon mindre serie eller avsnitt, jag tror nog det kan bli underhållande. Vi på bordet insåg också problemet då vi inte hade någon fisk att spela kring. Spelet blir helt enkelt för ABC då. Vi lade då istället in att om man kunde visa upp spader 2 under några omständigheter var övriga runt bordet tvungna att räcka över 100 euro. Detta ledde till att spelet blev betydligt lättare att spela löst i och alla var tvungna att spela spader 2 kombinationer hårt. Samma känsla som när man tittar ner på AA live, infann sig när man titta ner på 2-4s, ”ooouh nöten”. Bland annat lyckades Philip blåsa av Erik från toppar i en 3bettad hand med 2-7o. Tung tilt infinner sig när man precis blivit bluffad och får slänga över en hunka extra. Återkommer mer om det när avsnittet är klart.

Just nu befinner jag mig i såväl drömmarnas land som stad, USA – Las vegas. Här har jag varit med i ett par avsnitt av Svenska spels ”pokermästarna”. Ni som sett det vet ungefär upplägget, annars följs 3st pokerspelare med olika bakgrund inom spelet och för den delen tidigare yrke. Vi har Dregen, som är aktiv bandmedlem i Backyard Babies, vi har Diana Svensk, som är grundare till klädmärket Svensk och sedan då jag själv. Varken rockstjärna eller designer. Nog väl pokerspelare, som vi alla har gemensamt. Avsnitten står att finna på youtube (http://www.youtube.com/watch?v=sD-deRQwsUs).

För att återknyta till rubriken då. Jag och min kompis Adde bestämde oss för att besöka en show nere i de gamla delarna av Las Vegas, downtown. När vi kommer fram möts vi av ”lapp på luckan” och får vända på klacken. Vi bestämde oss för att istället för att vända in till den mer fabulösa strippen som huvudgatan kallas i Vegas, ta en titt på downtown. Vi traskar runt och andas in historiken som sitter i väggarna på bland annat Golden Nugget och Binions. Jag får den genialiska tanken att besöka ett ställe som kallas ”Heart Attack Grill”. Jag har hört talas om det innan men vill se det med egna ögon. Kan det verkligen vara så sjukt att de serverar en burgare som mäter 10 000 kcal? Kan det vara så sjukt att man måste ha patientkläder på sig? Kan det vara så sjukt att man får vin i blod dropp? Svaret är ja på alla frågor. Direkt när ni kliver innanför dörren har vi ingen aning vad vi gett oss in på. Vi är på väg att stega in men de VÄGRAR släppa in en människa utan patientkläder. Vi slänger på oss ”kläderna” och garvar lite, tittar runt och ser 20 till patienter som blir ”omhändertagna” av sjuksköterskor och doktorer.

När vi slår oss ner till bords ögnar vi igenom menyn som är den mest vulgära jag sett. Allt är i size XXXXL, det är alltså deras minsta. Sedan finns såklart större portioner om man vill det, deras största burgare mäter 8st köttbitar, med alla tillbehör emellan. Våran sjuksköterska sätter sig ner med oss och berätta om menyn och hur det funkar där inne. För det första tycker hon att vi behöver en spruta. Vi såg grannar grisa med detta, hon kommer då med en shot inmatat i en spruta som hon sedan står och prickar i munnen på en. Inte aktuellt på bakfyllan, nej det va det inte nej. Vi beställer sedan minsta burgaren, samtidigt frågar Adde: ”Do u have diet coke?” Hon kollar på honom som han den dummaste människan på jorden, svaret var helt enkelt nej. Vi sipprar i oss regular cokes och håller käft helt enkelt. Under tiden vi sitter där och kämpar med de mindre goda burgarna kollar vi oss runt. Det finns tonvis med sjuka skyltar och tidningsklipp. Bland annat att en man dog där relativit nyligen, vi tänkte att allt bara var fake för att sälja image och tänkte inte mer på det. Men den mest återkommande skylten var ”Finish your meal… or else, your nurse will administer spankings”. Också något som hamnade i skräpkorgen i huvudet fram till att en man ställde sig mot en ställning precis bredvid oss. Man gissade väl att om det skulle hända skulle de slå lite lätt så där. Nej sjuksköterskan rev väl av en 20st slag med någon typ av paddel och man riktigt hörde hur ont det gjorde. Misshandeln slutade först när hon helt enkelt inte orkade slå längre. Exakt vid det tillfället tog man ett par bitar extra på den högst mediokra burgaren trots avsaknad av hunger. Vi har en del mat kvar på tallrikarna och ber en bön till gud att vi kan klara oss. Vi får kvittot på 27$ och avlägsnar oss från lokalen innan någon hinner se mängden mat som låg gömd på våra tallrikar.  På vägen hem hamnar vi en taxi där mannen frågar var vi varit. Vi får då höra att för 5 månader sen avled en person på Heart Attack Grill.  Har svårt att se konceptet kommer spridas till träningsgalna Sverige där varje kalori ska vridas och vändas på. Hade sjuksköterskorna sett en enda lchf-app i telefonen hade man stått där än idag….

Så randades till sist Den Stora Dagen här i Las Vegas: när planetens största, tyngsta och mest prestigefyllda pokertillställning drog igång. Redan nu vet vi att de närmaste två veckorna kommer att bjuda på triumfer, skandaler, tragedier och komedier; och hur många spaltkilometer och terabyte som kommer att ägnas denna show vågar man sig inte ens på att gissa. Main Event i WSOP är och förblir årets absoluta, totala höjdpunkt för miljoner pokerintresserade – samt för tiotusentals som är på plats för att antingen bevittna spektaklet, eller ta del i det.

Korridoren från kasinot mot turneringslokalerna påminde alla förbipasserande om de tio miljoner garanterade dollar – minst – som väntar på vinnaren, där borta i ett avlägset november:

I en monter podcastintervjuades regerande världsmästaren Ryan ”The Beast” Riess…

… samtidigt som han hade fans som sprang runt i vimlet:

På rader av monitorer i korridorerna rullades scener från tidigare finalbordsdramatik under årens lopp:

Poker Players Alliance hade också en monter, där man använde sin slogan DON’T LET CONGRESS PROHIBIT INTERNET POKER:

Man gjorde reklam för en app som tydligen håller reda på pokerutbudet över hela USA:

Så här såg det ut inne i Amazon Room medan tävlande, åskådare och press gjorde entré:

Under tiden underhöll en – tydligen mycket känd i USA – discjockey med tung, pumpande musik i högtalarna:

Och under tiden hölls en pokerfrågesport, där jag vann ett par av de ”officiella” WSOP-hörlurarna av märket Monster DNA Pro! 🙂 Vid rader av bord i Amazon Room väntade ett hundratal dealers på att spelarna skulle ta plats:

Featurebordet, alias ”Moderskeppet”, var iordningställt för dagens action…

… medan TV-teamen cirklade runt som hökar för att leta efter kända ansikten:

Så blev det vid 12-draget dags för Seth Palansky att på WSOP-ledningens vägnar hälsa välkomna inte bara till det 45:e WSOP, utan även till tionde gången som VM arrangerades inne i Rios lokaler:

Vi fick se en reklamfilm för WSOP Australia i oktober, på Crown Casino i Melbourne, där ytterligare tio armband kommer att stå på spel:

… och inte oväntat var det därför världsmästaren från 2005 samt australiensaren Joseph Hachem som äran att fick ropa de klassiska orden ”Shuffle up and deal!”…

… varpå den första nivån var igång, med enligt monitorerna just då 652 deltagare… en siffra som hela tiden klättrade uppåt:

Och där satt spelarna i Amazon Room, samtliga med hägrande drömmar om att i november kunna knäppa armbandet om handleden och stoppa prischecken i bakfickan:

I The Pavilion däremot förekom bara spridda cashgames samt olika satelliter till startdagarna 1B och 1C i VM, på söndag respektive måndag:

Bland namnen i startlistorna för dag 1A återfanns bland andra svenske Martin Jacobson, de tidigare världsmästarna Tom McEvoy, Johnny Chan, Greg Merson, Joe Hachem och Chris Moneymaker – samt förstås Ryan Riess vid featurebordet – och så notabiliteter som Annette Obrestad, Jevgenij Timosjenko, Antonio Esfandiari, Justin Bonomo, Bruno Fitoussi, Susie Isaacs, Mike Matusow, Kristen Bicknell, Phil Laak, Mike Sexton och Jason Mercier… för att nu bara nämna några.

Mera rapporterande kommer i morgon!

Tilläggas kan också att i event nr 62, The Little One for One Drop, slutade Fredrik Svedberg på 88:e plats för 4936 dollar, medan Michael Tureniec i skrivande stund är kvar och jagar en finalbordsplacering. Dags för action… ska förra årets deltagarsiffra på 6352 stycken överträffas? Kommer vi för andra andra gången i WSOP-historien att få en femme finale, en kvinna bland de slutliga nio? Kommer vi att för första gången sdan Jerry Yangs seger år 2007 att få en världsmästare somär äldre än 25 år? Spänningen stiger!

Flera saker har inträffat sedan listan jag publicerade för två dagar sedan! Dels hade jag missat att den Viktor Sköldstedt som kom femma i event nr 56, $1K NLH med 2525 deltagare, trots sin norska flaggmarkering i listorna är en svensk – om än bosatt i vårt västra grannland! Hans cash på 93490 dollar ska självklart med in på topplistan nedan, och är för övrigt den hittills enda blågula finalbordsplaceringen här i WSOP.

Dels har det också blivit några nya noteringar för svenskt vidkommande. I event nr 62, The Little One for One Drop med ett inköp på 1111 dollar och som drog 4496 startande, kom Daniel Erlandsson på 132:a plats för 3560 dollar, Diana Svensk på 208:e plats för 3034 dollar, Niklas Åstedt på 388:e plats för 2023 dollar, och Fredrik Holmgren på 434:e plats för 1780 dollar. I skrivande stund är dock 102 spelare kvar i fältet – varav åtskilliga svenskar, så än kan mycket hända!

Det medför ännu en smärre förändring i den blågula topplistan över cashar hittills här i år (femsiffrigt och uppåt), som nu för stunden fått följande utseende:

ETTA: Robert Gustafsson, 10:a i event nr 51, 99 981 dollar

TVÅA: Viktor Sköldstedt, 5:a i event nr 56, 93 490 dollar

TREA: Martin Jacobson, 7:a i event nr 32, 66 382 dollar

FYRA: Jonathan Anderö, 11:a i event nr 55, 33 219 dollar

FEMMA: Christian Jeppsson, 18:e i event nr 39, 20 418 dollar

SEXA: Mikael Tureniec, 44:a i event nr 49, 15 211 dollar

SJUA: Johannes Englundh, 43:a i event nr 60, 11 694 dollar

ÅTTA: Hans Christer Laudius, 27:a i event nr 56, 11 544 dollar

Har jag missat någon, så hör av dig via kommentarsfältet! Och om lite över en timme startar VM i poker, Main Event, den största och mest prestigeladdade turnringen för i år – så håll tummarna!

… när du går förbi två personer på trottoaren och hör den ena säga till den andra: ”So to make a long story short, we got married at 4 a.m…”:

… när ”B&B” inte längre betyder ”bed and breakfast”…

… när second hand-butikerna säljer enarmade banditer:

… när det känns helt logiskt att kombinera en cigarrettändare och en ölöppnare… samt att dekorera den med glitter:

… och när det finns ett museum där du kan titta på aliens:

Fortsättning följer!

En riktigt, riktigt begrundansvärd situation vid pokerborden i Las Vegas levererar Mattias ”Pokerstar” Andersson här i sin blogg:

http://vegas2008.blogg.se/2014/july/4-juli-markliga-situationer.html#comment

Den påminner mig om följande exempel på att det absolut osannolika alltid väntar om hörnet i poker; nämligen en anekdot som världsmästaren 2004, Greg Raymer, drog för journalistkåren under sitt besök i Oslo i maj 2005. Jag yttrar mig inte om trovärdigheten i den även om Raymer själv vid det tillfället svor att den var helt tagen ur verkligheten, men jag säger som författaren H.C. Andersen en gång gjorde: vissa berättelser är så bra att de förtjänar att vara sanna.

Under ett cashgame i Las Vegas har två spelare gått all-in före floppen, och vänder nu upp sina kort: den ene har 7-7, den andre har A-A. Nu kommer floppen med 7-7-x; den förste spelaren har prickat in fyrtalet!

”Ja, ja”, muttrar den andre. ”Det finns två ess kvar i leken, det är inte kört än.”   ”Jo, det är det”, säger en annan av spelarna vid bordet. ”Jag lade ett ess när ni gick all-in.”   ”Det gjorde jag också”, säger ännu en spelare. ”Det finns inte en chans.”

Exakt i det ögonblicket inträffar det: vid bordet vid sidan om vinner en spelare en stor pott, hoppar upp med ett glädjetjut… och råkar knuffa till en förbipasserande servitris så att hennes drinkbricka välter över bordet med ess och sjuor. Dealern tappar leken han har i handen, alla korten hamnar i en enda röra, och floor managern kallas fram för att ta ett beslut i en för honom aldrig tidigare skådad situation.

Han bestämmer att handkorten och floppen som alla har i färskt minne ska läggas upp som de var, medan samtliga övriga kort blandas ihop, och så ska fjärde och femte kortet läggas upp med brännkort emellan för att fullfölja given. Och självklart kan du redan räkna ut vad som hände då: på bordet kommer ett tredje ess på turn… och det fjärde på rivern. Spelaren med A-A har vunnit potten!

Om du sedan vill se denna anekdot som ett bevis på att det alltid finns hopp, hur nattsvart läget än kan verka, eller som ett dystert bevis på att inte ens 100% räcker som överläge, hänger på dig själv…

Efter alla mina besök vid olika pokerbord, och då inte bara här på kasinona i Las Vegas utan från Nagaworld i Phnom Penh till Rio i Cartagena de Indias, har jag sett ett och annat när det gäller skumt beteende: egendomliga handsignaler, omotiverade ständiga omarrangemang av markerstaplar, frammuttrade kommentarer på språk jag inte begriper, och någon enstaka gång ögonkast mellan en spelare och dealern som fått mig att casha ut och tacka för sällskapet.

Även här i WSOP har det hänt flagranta saker. Under Main Event 2006 blev två spelare ertappade med att ha smusslat in fejkade marker som var förvillande lika de officiella. Och 2010, i event nr 3, inträffade ett enormt fräckt fuskförsök: vid ett bord i det eventet rakade en spelare in en pott – men just då kollade dealern åt ett annat håll och spelaren på platsen intill var borta, så pottvinnaren STAL blixtsnabbt stapeln framför den tomma platsen och blandade in markerna i sin egen hög. Naturligtvis blev det sanslösa fuskförsöket uppdagat och spelaren bakom det obarmhärtigt ertappad; samt för resten av sitt liv portad från och bannlyst i WSOP-turneringar. Man häpnar onekligen över en sådan fräckhet; jag kan inte påminna mig att jag någonsin vare sig förut eller efteråt hört talas om något liknande.

Tittar man tillbaka på WSOP-historiens bad guys hittar man bland porrkungen Larry Flynt, grundare till ”herrtidningen” Hustler. Enligt flera samstämmiga vittnesmål försökte han rigga utgången av 1983 års Main Event så att han själv skulle vinna och därmed klå ett antal bookmakers på över fem miljoner dollar – det året låg förstapriset ”bara” på 580.000 dollar – i olika sidovad. På vägen försökte han därför muta flera olika motspelare att förlora viktiga potter mot honom, och lyckades med det i några fall. Turneringsledningen kom dock på honom, och Flynt tvingades helt enkelt lämna turneringen på 12:e plats.

Under en turnering i Riga för några år sedan fick jag av några svenskar höra att det tydligen förekommit flagrant fusk när en viss lokal spelare satt i cashgames där en viss dealer ”skötte” det hela. Varje gång denne lokale spelare var all-in med en draghand till en straight eller en flush, prickades den mirakulöst på rivern – så hundraprocentigt att inte bara de tillresta svenskarna fattade misstankar. Märkligt nog fungerade däremot matematikens lagar mera normalt när samme spelare satt med någon annan dealer.

Men OK, tillbaka till frågan ovan: var går egentligen gränsen för fusk i poker? Det är faktiskt en intressant samt motiverad fråga.

När jag i förrgår kom trea i en turnering på Caesars Palace inträffade att en spelare vid finalbordet flera gånger om gjort sig skyldig till ett otrevligt uppträdande, och sedan inte ville gå med på någon bubbeldeal. (Läs mera om det i inlägget ”The Art of the Deal” nedan.) Det resulterade i att han irriterade oss övriga fyra vid bordet, varför vi då började intressera oss mera för att få ut honom. Nej, det var inte frågan om något flagrant samarbete; snarare handlade det om att vi rörde oss lite mera in i pokerns gråzoner.

Här är en annan klassisk situation i turneringar – och jag garanterar att det inte finns någon spelare värd sitt salt som inte någon gång, i någon turnering, live som online, agerat så här speciellt när pengabubblan närmar sig:

Det finns en shortstack vid bordet, och när han eller hon till sist ställer in tar man bara en syn trots att man har kort som skulle kunna motivera en reraise för att isolera sig mot shortstacken; alternativt synar man med kort som rimligen i stället motiverat att man borde klivit av den given. Detta görs för att shortstacken i förlängningen ska vara uppe mot flera motspelare, och på så sätt reducera dennes chanser att hålla sig kvar i turneringen; dessutom checkar samtliga de övriga medvetet ned de kvarvarande satsningsrundorna, just för att garantera att shortstacken ska ha så mycket motstånd som möjligt i visningen. Det övergripande målet är alltså att få ut shortstacken, vilket resulterar i ett tyst ”samarbete”.

Fusk? Nja… eller kanske snarare njej. Jag har liksom alla andra turneringsspelare som varit med ett tag i svängen som sagt sett det ett antal gånger, deltagit i det ”samarbetet” ett antal gånger, och självklart också varit utsatt för det ett antal gånger.

Man kan dra paralleller till ”min” turnering på Caesars i förrgår; där inträffade det också några gånger – inte hela tiden, och inte konsekvent, men dock – att vi övriga ”höll igen” mot varandra i några situationer, för att den otrevlige amerikanen skulle bli förstahandsmålet.

Här är en annan klassisk livesituation, både i cashgames och i turneringar: en spelare förstör konsekvent hela stämningen vid bordet genom att vara full/otrevlig/hånfull mot övriga inklusive dig. Vad händer ofta då? Jo, flera av de övriga ingår en tyst överenskommelse där den otrevlige blir måltavlan, och man strävar efter att bli av med honom. Man kan jämföra med det bildande av olika pakter man kunnat se i allehanda tävlingsprogram: Expedition Robinson, Riket, Big Brother, Farmen, you name it.

Men är det fusk? Njej som sagt; vi rör oss i stället helt enkelt i pokerns gråzoner. Är det att beteckna som flagrant fusk om man talar sist och bara synar, snarare än höjer rejält för att tunna ut fältet, just för att man anser att det ligger i ens intresse att ha kvar ett brett fält som gör det svårare för en viss motståndare?

Knappast.

Handlar det om fiffel, eller om agerande på ett parallellt plan med andra målsättningar och som likafullt ingår i en temporärt modifierad huvudplan?

Det senare är snarare den korrekta beskrivningen.

Poker är helt enkelt det psykologiska och stundtals till synes irrationella spelet människor och personligheter emellan där det ALLTID kommer att finnas gråzoner, på grund av dess komplexa karaktär och strategier. Då är en syn i stället för en höjning, eller något liknande agerande, något vi alla helt enkelt måste lära oss att leva med, ibland måste anpassa oss till, och måste ha som vapen i arsenalen. Som USA:s president Harry S Truman en gång formulerade det: ”If you can’t stand the heat, get out of the kitchen.”

Eftersom just nu gissningsvis 20 000 eller 30 000 pokerspelare är här i Las Vegas för världens största pokerfestival, vill förstås många av de övriga kasinona också försöka roffa åt sig en bit av $$$-kakan och erbjuder allt från cashgames till dagliga småturneringar till hela turneringsserier. Kanske främst bland dessa i den sistnämnda ligan är The Venetian, som under perioden 22 maj – 15 juli kör sin ”Deepstack Extravaganza III” med hela 71 (!) event vilken avslutas med en $5000 NLH. Lägsta inköpet jag hittar när jag skummar igenom deras eventlista är 400 dollar.

En annan attraktion men återkommande då och då i pokerrummet på The Venetian är deras $1100 Ironman Tournament, med 15K i startmarker, startmörkar på 50-100 och halvtimmesnivåer. Bara en (1) enda paus görs i hela turneringen, nämligen en på trettio minuter mellan nivå nio och tio – i övrigt körs den från start till mål utan hänsyn till övriga behov i form av rökning, näringsintag och toalettbesök hos deltagarna. Låter faktiskt lite smått utmanande…

På Wynn kör man sin Wynn Summer Classic i deras pokerrum:

Den serien sträcker sig från 19 juni t.o.m. 12 juli med ett tjog event, från 270 + 30 dollar i inköp och upp till deras NLH Championship med inköpet 1500 + 100 dollar. Självklart kör man också satelliter till den senare.

Kasinot The Mirage – liksom The Venetian ett av de ytterligt få kasinona i Vegas där den bestämda artikeln faktiskt ingår i namnet på fasaden – har ett av de mest välrenommerade pokerrummen i staden, och erbjuder ingen serie men väl dagliga turneringar: klockan 11.00 ($60), 14.00 ($50), 19.00 ($65) och 22.00 ($50), förutom ”specials” på fredagar ($100) och lördagar ($110). I synnerhet den senare, med 50K startstapel (!) och 30-minutersnivåer, sägs vara ”value for money”. The Mirage kör dessutom en Lose-with-Pocket-Aces-Promotion: Sitter du med i ett hold’em cashgame mellan 08.00 och 14.00, det är minst fyra spelare vid bordet, du hänger med hela vägen till rivern, det ligger minst 20 dollar i potten just då, ingen diskussion om handen har förekommit och lite andra villkor är uppfyllda – man tycker sig ana amerikanska advokater prassla med papperen här – och fortfarande förlorar potten, så är 100 dollar dina.

På Harrah’s – det enda pokerrummet i Las Vegas med en väggklocka – har man också dagliga turar: klockan 10.00 ($60) och 15.00 ($60), och så 20.00 en bountyturnering med $100 i inköp och $25 bounty för varje spelare du bustar. Där är startstapeln 10K! Tyvärr har de dock tagit bort min gamla favorit, kvälls/natturneringen med start 22.00 och inköp 125/150 dollar. Hade en viss förkärlek för den, och har vunnit den fyra gånger under årens lopp…

Flamingo, gangstern Bugsy Siegels gamla ställe, kör fem dagliga turneringar: 10.00, 14.00, 18.00, 21.00 och 00.30, alla med $50 i inköp och 5K startstapel.

Bellagio, ett av de största pokerrummen i staden, har sin Summer High Roller Series samt Bellagio Cup X Poker Tournament:

… förutom sina cashgames, givetvis:

Borta på Treasure Island hittar man ett lite annorlunda turneringskoncept: deras ”Everyone Cashes”-tävling klockan 11.00 samt 19.00, med $50 i inköp (varav dock bara $35 går in i prispoolen – ganska hög rake!!), 7K startstapel och 20-minutersnivåer. Efter den sjunde nivån avbryts turneringen, och alla de spelare som är kvar just då delar (nästan) lika på pengarna oavsett markerstapel! En mindre avrundning per man görs nedåt, och spelaren med största stapeln får det överskottet. Kanske värt att prova i kompisgänget eller på klubben? Jag kan som tips lägga till att nivån på mörkarna under de sju nivåerna är 25-50, 50-100, 75-150, 100-200, 150-300, 200-400 och 250-500. Därutöver kör Treasure Island en daglig 10K-turnering (syftande på startstapeln) klockan 14.00 och 22.00, med $65 i inköp varav $50 går till prispoolen.

Klassiska Binion’s, numera en sorglig skugga av sitt forna jag – och i slutet av 1940-talet det första stället i Downtown som installerade heltäckningsmattor i stället för sågspån på golvet, those were the days – har i sitt lilla pokerrum ett mindre utbud av dagliga turneringar:

En 60-dollars klockan 10.00, en till klockan 20.00, söndag-fredag en 80-dollars klockan 14.00, och så på lördagar klockan 14.00 en 140-dollars med djupstackad struktur, 20K i startmörkar och 30-minutersnivåer.

Tyvärr har dock det en gång så kända pokerrummet på Four Queens helt försvunnit, även om skylten utanför försöker påstå något annat…

Golden Nugget däremot passar 4 juni – 3 juli och parallellt med WSOP på att köra sin årliga Grand Poker Series, då hela balsalen packas med bord och dealers.

När jag kom förbi i går pågick just då dag 2 av slut- och höjdpunkten $1000 Grand Finale NLH Two-Day Event, där startstacken var 30K och nivåerna var 60 minuter långa. Tydligen startade över 500 deltagare, eftersom man hade 55 prisplatser enligt monitorerna och nu är nere i lite över 80 kvarvarande spelare.

Som sagt, ett litet axplock ur pokerutbudet här i Vegas just nu!

Det har blivit några nya svenska pokercashar i WSOP sedan sist. I event nr 58, $1500 NLH Mixed Max med 1475 deltagare, kom Jonas Hagström på 138:e plats för 2708 dollar och Diana Svensk på 153:e plats för 2489 dollar. I event nr 59, $3000 Omaha Hi-Lo Split-8 or Better med 457 deltagare, kom Fredrick Andersson på 46:e plats för 4828 dollar; och i event nr 60, $1500 NLH med 2563 deltagare, kom Johannes Englundh 43:a för 11694 dollar, Simon Mattsson 48:a för 9688 dollar, Andreas Corneliusson 59:a för 8096 dollar, Oscar Johansson 147:a för 3460 dollar och Joakim Rydberg 265:a för 2802 dollar.

Det medför en smärre förändring i den blågula topplistan över cashar hittills här i år (femsiffrigt och uppåt), som i skrivande stund fått följande utseende:

ETTA: Robert Gustafsson, 10:a i event nr 51, 99 981 dollar

TVÅA: Martin Jacobson, 7:a i event nr 32, 66 382 dollar

TREA: Jonathan Anderö, 11:a i event nr 55, 33 219 dollar

FYRA: Christian Jeppsson, 18:e i event nr 39, 20 418 dollar

FEMMA: Mikael Tureniec, 44:a i event nr 49, 15 211 dollar

SEXA: Johannes Englundh, 43:a i event nr 60, 11 694 dollar

SJUA: Hans Christer Laudius, 27:a i event nr 56, 11 544 dollar

Har jag missat någon, så hör av dig via kommentarsfältet! Just nu pågår event nr 62, $1111 Little One for One Drop med en rad svenskar i startfältet – så några nya blågula cashar till ska det nog hinna bli, innan Main Event drar igång i övermorgon!