Det var häromveckan man kunde läsa om en ”gamblingskandal” i amerikanska media – polisen i den lilla fridfulla staden Altamonte Springs i Florida hade slagit till mot en lokal i ett hyreshus, för att spränga den grupp som enligt ett inkommet tips ägnade sig åt illegalt hasardspel där.
Vad polisen fann när de stormade lokalen? Cigarrökande gangsters och korrupta politiker sysselsatta med höglimitpoker? En underjordisk vadhållningsorganisation som bedrev sin skumma verksamhet över nätet?
Nej, i stället var det fyra damer i åldrarna 87 till 95 år som spelade mahjong om tjugofemöringar.
Det hindrade inte konstaplarna från att ögonblickligen sätta stopp för partiet, att strängt informera dessa skräckslagna farmödrar om att från och med nu var det stopp för dylika lagöverträdelser, och att för säkerhets skull komma förbi lokalen ytterligare ett antal gånger under de följande två veckorna för att kontrollera att inte verksamheten återupptogs.
Sedan, när historien på allvar nådde media, började några mera lagkunniga personer att intressera sig för saken… och fann att paragraf 849.085 i Floridas gamblinglagar specifikt framhåller att privata ”penny-ante games” inte utgör ett brott, vare sig det gäller ”poker, pinochle, bridge, rummy, canasta, hjärter, domino eller mahjong”. Som gräns för vad insatserna då får gälla nämns i lagen 10 dollar – vilket kvartetten damer galant klarade sig undan, eftersom de hade en daglig förlustgräns för var och en om 4 dollar. Floridalagarnas krav på att deltagarna dessutom ska ha fyllt 18 år uppfyllde de med råge.
De pensionerade damerna, av vilka tre ses på bilden ovan, kunde alltså gå tillbaka till sin kära favoritfritidssysselsättning i samma lokal samtidigt som polisen nu började ligga lågt och vägrade kommentera fallet. Tänk vad lite förnuftigt spelande kan glädja människor och hålla sinnena unga, och hur idiotiskt andra kan uppföra sig när de inte stannar upp och tänker efter före…
Denna dag, den 4 december, är det National Dice Day i USA: en högst inofficiell nationell ”tärningens dag” som det påminns lite godmodigt om i TV-kanalerna, på radio och i pressen, och föranleder en del att fira med att ta sig just ett tärningsparti ihop med släkt och goda vänner.
Dessutom brukar man i amerikanska skolor ta tillfället i akt att på just denna dag under matematiklektionerna låta eleverna spela några olika tärningsspel, som samtidigt ”analyseras” i pedagogiskt syfte. Här är ett enklare sådant, för yngre deltagare:
Och här är ett annat:
I handeln finns också mera avancerade ”matematiska tärningsspel” att inhandla för den hågade:
Men för att fira tärningens dag på hemmaplan ska du få två tärningsspel av mig! Det första, ”Tänk till 1000”, är uppfunnet av vännen och kollegan Haim Shafir från Israel och lämpar sig utmärkt för att en hel klass ska kunna delta samtidigt – tipsa gärna en lärare i din omgivning!
Alla eleverna tar fram papper och penna, och ritar upp en kvadrat och delar in den i 3×3 rutor. Läraren tar fram en vanlig sexsidig tärning, slår med den och säger högt resultatet. Nu måste ALLA skriva in den siffran i valfri ledig ruta på sitt papper (inget sneglande på bänkgrannen!). Därefter slår läraren med tärningen igen, och den nya siffran skrivs av alla eleverna in i en annan valfri ruta – och så vidare, tills läraren slagit nio gånger med tärningen och alla eleverna skrivit in de nio talen i sina respektive rutmönster, med de placeringar de själva valt under spelet.
Nu adderar alla sina tre tresiffriga horisontella tal, och skriver in summan längst ned. Se exemplet på bilden ovan! Den som kommer närmast 1000 utan att överskrida det talet har vunnit.
Variant med poängberäkning: Man får 1 minuspoäng för varje ”siffra” från 1000 när man kommit under (resultatet 992 ger alltså -8 poäng), respektive 2 minuspoäng när man kommit över (resultatet 1013 ovan hade alltså gett -26 poäng). Spela då lämpligen tre eller fem omgångar, och den som efter det har sammanlagt minst antal minuspoäng har förstås vunnit.
Och så ska jag bjuda på ett tärningsspel för vuxna, om ni är en större grupp (lämpligen 5-8 deltagare). Ni spelar yatzy, men med en viktig extraregel: varje kategori ”stängs” så snart alla deltagare utom en fyllt i den!
Om ni till exempel är fem deltagare, och fyra av er har skrivit in trissen, får den femte deltagaren inte sedan anteckna en triss – kategorin stängs nämligen ögonblickligen efter den fjärde noteringen där! Samma regel gäller givetvis tvåor, fyrtal, chans och alla de andra kategorierna med: den siste spelaren i varje kategori får automatiskt ett streck där, efter att de övriga fyllt i.
Jag kan därmed garantera ett betydligt rappare yatzyspel än det du är van vid, med den här piskan på ryggen… så passa på att fira National Dice Day i dag och ha en trevlig helg, alla ludofiler, chartister och aleatorer! 🙂
Just i dag är det 20 år sedan Sveriges första dödsannons innehållande spelkort publicerades:
Det var för övrigt i Ystads Allehanda som denna ”premiär” skedde lite diskret. Numera ser man alla möjliga symboler – fåglar, hjärtan, teddybjörnar, frimurarsymboler, modellflygplan, blommor, golfklubbor osv – förekomma i dylika annonser i Sverige, men spelkort hade aldrig någonsin figurerat före den 4 december 1995. Måhända är det inte heller att undra på, med deras många kopplingar under århundradena till lättsinniga ting, frivoliteter och rentav synd; men tiderna förändras, som bekant.
Om du är inbiten spelare, och vill bli ihågkommen så en gång i framtiden efter ditt frånfälle, så kanske det är dags att fundera på annonsen över just dig en vacker dag – och hur den ska utformas i så fall? Markerstaplar? Ett travekipage? Rentav ett roulettehjul? Tål att tänka på, när du formulerar ditt testamente…
Det blev en helt nederländsk topptrio i turneringen – efter att Hans Sybrandi åkte ut som trea möttes Paul Vergeer och Mateusz Moolhuizen heads-up…
… där Moolhuizen efter en mer än två timmar lång duell till sist drog det längsta strået och kunde ta emot äran, pokalen och segerchecken på 71.000 euro:
Det kan tilläggas att det var Moolhuizens andra seger i ett Unibet Open-event – sin förra tog han på Malta 2011! Så här såg för övrigt markerställningen på finalbordet ut när det började…
… Och så här blev slutresultatet:
Bäste svensk blev alltså som synes Micael Emanuelsson…
… som självklart gratuleras till en stark prestation bland dessa 321 deltagare! Och så här såg det ut i livestreamen från finalbordet, vid ett tillfälle när Micael i en av många givar var uppe mot Moolhuizen:
Ett stort tack till alla inblandade – och nästa års Unibet Open-turneringar kommer att bland annat arrangeras på Malta och i Köpenhamn, så kolla in sajten http://unibetopen.com/ för att hålla dig uppdaterad!
Efter att dag 2 avverkades i går återstår nu bara 15 deltagare, av de ursprungliga 321, och i ledningen med 1.625.000 är belgaren och hemmasonen Alexander Beeckx:
Markerställningen just nu inför finaldagen ter sig därmed så här, med bara en enda svensk kvar – Micael Emanuelsson som för stunden ligger på 4:e plats med 770.000:
Och här en bild på Micael och hans ”fighting face”:
Fem andra svenskar kom också i pengarna men fick lämna sällskapet under gårdagskvällen, nämligen dessa som också får hedras för goda prestationer:
(17:e) Håkan Wingskog, 3550 euro
(18:e) Morgan Wald, 3550 euro
(20:e) Ruben Hellberg, 3100 euro
(21:a) Markku Tammisto, 3100 Euro
(32:a) Jonny Domstedt, 2100 euro
Den ende kvarvarande tidigare Unibet Open-vinnaren är nederländaren Mateusz Moolhuizen, som för stunden ligger på andra plats:
… ska han kunna ta hem sin andra segerpokal, nämligen den här?
Men det fanns också gott om annan dramatik under the side action i går, där flera andra turneringar försiggick i lokalen:
Vi övriga svenskar som inte var med och stred vid borden bestods med den trevliga traditionella middagen från Unibets sida:
… och för alla kvalare och andra deltagare samt deras entourage var det sedan fest inpå småtimmarna på klubben Roxy:
Under eftermiddagen i går hann jag med ännu en promenad i den tilltalande staden Antwerpen, och hittade bland annat denna fina om än måhända samtidigt något kitschiga markerlåda i ett skyltfönster:
… och inne i den mäktiga katedralen vid torget…
… fanns i deras souvenirbutik faktiskt ”bönetärningar”, som till exempel kunde slumpa fram vilken bordsbön man ska be inför måltiden!
Tämligen oskyldig religiös ”gambling”, men ändå… 🙂
Det går inte här i Antwerpen att komma undan känslan av att man är i ett Belgien där det på grund av terroristhotet rycker nervöst i nationens kollektiva avtryckarfinger. Överallt på kvällarna ser man inte bara polisbilar med blåljusen påslagna…
… utan också rena militärfordon stå parkerade. Den som i något shoppingcenter, nere i tunnelbanan eller inne på centralstationen skulle komma på vansinnesidén att ropa ”Allahu akbar!” skulle omgående drabbas av brådstörtade hälsoproblem, där akut blyförgiftning ingick i diagnosen…
Ändå lyckas dag 1B här i årets avslutande Unibet Open dra hela 196 startande, vilket tillsammans med siffran för dag 1A resulterar i ett fält om sammanlagt 321 deltagare:
Därmed kommer det att bli 36 betalande platser, från 2100 euro och upp till förstapriset på 71.260 euro. Kommentatorerna följer uppmärksamt livestreamingen på Twitch och unibetopen.com…
… Unibets klassiska intervjufåtöljer är på plats nära featurebordet…
… och där ordnas också en satellit till morgondagens High Roller-event:
Själv köper jag in mig i en liten €110 sit-and-go där vi är sex svenskar bland de tio deltagarna:
Med bara 12-minutersnivåer och 5K i startstapel är det pangpangpoker direkt från starten, och jag får ett sällsynt bra kortsnitt – men inte lika mycket tur med brädorna. Jag hittar tämligen omgående A-K och re-re-raisar all-in, får efter lite tvekan syn av belgiskan mittemot med 10-10, och utan vare sig ess eller kung på brädan åkar jag ned till 450. Efter det får jag K-K och tripplar upp till 1450, hittar så 9-9 som står mot 7-7 och tar mig upp till 3K, men först K-K ännu en gång som är uppe mot en shortstack med J-J varpå det faller en tredje J på turn, och sedan A-Q som blir utdragen av 8-9 när en 8:a faller på turn, förpassar mig ut på 7:e plats. Det kortsnittet under den halvtimmen, minus några av brädorna, hade jag tacksamt tagit emot under gårdagen i Main Event…
Av de 196 startande i denna dag 1B klarar sig 65 till dag 2; i dag kommer alltså exakt 100 överlevare att mötas. Britten Ian Simpson är chipleader efter dag 1B med 292.800…
… följd av holländaren Mateusz Moolhuizen med 274.900 och tysken David Janssen med 202.400. Några notabla namn som också gick vidare var ”den flygande holländaren”, Marcel Luske (25:a) med lite över 100K…
… och hans landsman Rolf Slotboom (37:a) med ca 65K:
Dessvärre gick det betydligt sämre för svenskarna: av de tio som ställde upp dag 1B överlevde bara två, nämligen Kristoffer Arwin (26:a) med 99.000, och Markku Tammisto (29:a) med 95.800. De åtta som i stället slogs ut blev dessa, i turordning: Paul Kristoffersson, Jimmy Östensson, Jakob Karlsson, Jan Palmgren, Magnus Wiberg, Henrik Tellving, Michael Fogelqvist och Tommy Westerlund.
Under kvällen hann jag med ännu en promenad i Antwerpen, bland annat förbi Grootmarkt (”Stortorget”) med dess magnifika byggnadsverk…
… kunde på en affischtavla konstatera att det statliga belgiska Lottobolaget sponsrar en ”vinterrevy”…
… och såg en fin markerlåda från anno dazumal i ett skyltfönster, där dock kortlekarna saknades:
Nio svenskar kvar, alltså – och dag 2 är igång när dessa rader skrivs!
Just i dag har Lotteriinspektionens generaldirektör Håkan Hallstedt (bilden ovan) för Sveriges räkning undertecknat en överenskommelse (MoU, Memorandum of Understanding) som ska gälla mellan spelmyndigheterna i EU:s medlemsstater. Överenskommelsen är avsedd att utgöra ännu ett steg mot en sundare och säkrare spelmarknad inom EU – och jag citerar ur LI:s färska pressrelease:
Överenskommelsen behandlar fyra huvudområden: (a) ett ordnat utbyte av information om speloperatörer, (b) skyddet av konsumenten, skyddet av minderåriga och att säkerställa integriteten i allt spel om pengar. (c) Vidare ska onödig administration minimeras, samt till sist (d) ska det ske ett utbyte av bästa praxis och erfarenheter kring spelarskydd, tekniska verktyg för effektiv tillsyn och spelansvarsåtgärder.
”Jag ser positivt på denna överenskommelse då den stimulerar de europeiska myndigheterna att utvecklas mot mer enhetliga bedömningar. Trots olika nationella regelverk har myndigheterna gemensamma mål. Dessa mål blir nu enklare att uppnå” säger Håkan Hallstedt, generaldirektör på Lotteriinspektionen.
Kanske vi om ett årtionde eller så faktiskt kan få se en europeisk spelmarknad med gemensamma regler som gynnar konsumenterna och främjar mångfalden?
Det är trist att behöva konstatera vilka oroliga tider vi lever i: på Arlanda patrullerar poliser med automatvapen, på Schiphol i Amsterdam är de ännu flera, men det i sin tur är ett intet mot när jag åker sista biten hit med tåg och det vimlar av tungt beväpnad säkerhetspersonal inne på Antwerpens centralstation, gissningsvis 75-100 män och kvinnor. Även utanför ses de överallt; jag behöver bara titta ut genom fönstret från mitt rum här på Radisson Blu för att se hur bistra militärer med automatkarbiner vaktar närmaste tunnelbanenedgång femtio meter bort:
Och av en taxichaufför jag åker med i förrgår får jag höra att det i sin tur är ändå inget mot situationen i Bryssel: ”Där är det tio gånger så många man som patrullerar i huvudstaden.”
Det är ingen tvekan om att terroristhotet i Västeuropa förutom allt annat elände även har tullat på deltagarantalet här i årets avslutande Unibet Open i Antwerpen: av många här får jag höra berättelser om vänner, kollegor och bekanta som nu valt bort dels Belgien, dels överhuvudtaget platser där folk samlas i större mängder. Säkert är det minst 10-20% bortfall, av vittnesmålen att döma. Det är förvisso en smärre detalj i den prekära säkerhetssituation som råder, men ändå.
Som tröst har jag från mitt hotellrum tvärsöver torget även utsikt över Antwerpen Central, måhända Europas arkitektoniskt mest pampiga järnvägsstation…
… och lite till höger ligger ”Hotell Biljardpalatset”, onekligen ett ovanligt namn:
Vi deltagare hämtas i Unibets inhyrda partybuss utanför hotellet:
… vilken inuti har en bar och lite andra bekvämligheter…
… och baktill kan bli så här elegant, enligt bussföretagets reklamfoton:
Själva spellokalen är inhyst i nattklubben De Shop en liten bit bort, där vi fick köa för att bli kroppsvisiterade och få kassar och handväskor genomsökta, enligt de bestämmelser som just nu råder i Belgien:
För att uppfylla juridikens spetsfundigheter genomförs evenemanget ihop med ett regelrätt kasino, Blankenberge som ligger en bit utanför Antwerpen, och vilket lite diskret gör sig påmint med hjälp av diverse rekvisita:
Ovanför spelargolvet finns en ”player lounge”…
… som inuti ser ut så här:
Givetvis hade Unibet sin Welcome Desk på plats:
Och här skedde spelarregistreringen:
Denna dag 1A blev det totalt 125 deltagare, varav 14 svenskar, som gav sig in i stridens larm:
Vi fick även sällskap av Belgiens stolthet just nu, Pierre Neuville som nyligen satt på finalbordet i Main Event i WSOP och som – om jag är rätt informerad – startar dag 1B:
Själv hamnade jag på featurebordet och därmed i livestreamingen med tidigare EPT-vinnaren Pieter de Korver till vänster om mig…
… och lyckades skrämma honom till läggning med Q-Q på en J-hög bräda när jag själv satt med A-J, genom ett tungt och resolut satsande både efter floppen och efter turn. Eftersom det ändå skulle visas på TV en halvtimme senare avslöjade vi våra händer muntligen direkt efter given; han blev faktiskt lite tiltad! Kanske rättvisa då att det är han som så småningom under kvällen eliminerar mig: en föregående spelare rutinhöjer, jag är kortstaplad och hittar A-7 som jag resolut ställer med och bedömer att jag få denne att vika, men bakom mig har de Korver J-J och tar syn på mig och den förste spelaren lägger sig. Jag floppar ett ess, men de Korver floppar samtidigt en tredje knekt, end of story… totalt är vi sju svenskar som får bita i gräset denna dag 1A, och det är i turordning Sören Björkman, Fritz Nygren, Markus Heikkilä, Anders Ostrowski, Niklas Borg, jag själv och Tomas Martinsson.
Av de 35 spelare som överlever till dag 2 är ryssen Niko Koop chipleader, med omänskliga 385.000…
… följd av ukrainaren Maksim Lavrov med 191.000, och på tredje plats svenske Morgan Wald som avslutade med 173.600:
Sex andra svenskar gick också vidare till dag 2: Jonny Domstedt (133.900), Ruben Hellberg (112.700), Micael Emanuelsson (107.600), Håkan Wingskog (78.600), Daniel Ulvrell (63.000) och Stefan Mattsson (22.600).
Jag bjuder dessutom på en titt på en del av den side action som finns här, utöver cashgames och sit-and-gos:
Och givetvis arrangerade Unibet under kvällen sitt sedvanliga välkomstparty med fria (inom rimliga gränser) drinkar:
I förrgår, på kvällspromenad, hittade jag en butik som sålde spel – inte mycket längre än ett stenkast från Radisson Blu:
Då håller vi tummarna för de svenskar som nu klivit in i elden under dag 1B! Och du kan följa händelseförloppet via http://unibetopen.com/ som vanligt!
Då och då brukar jag här i Superbloggen bjuda på en summering av ”gamblingläget” i Asien samt i några andra hörn av världen med. Dags igen för det, och nu med en specialtitt på Ryssland!
Efter att Ryssland för flera år sedan stängde ned alla kasinon och kortklubbar – Moskva var faktiskt i början av 2000-talet Europas kasinotätaste stad – med den inte oberättigade hänvisningen till en ”laglös affärskultur” i form av diverse maffiaklaners inflytande på detta affärsområde, förklarade myndigheterna att i framtiden skulle enbart fyra ”speciella områden” komma på förslag vad gällde spelandet. Av dessa var ett tänkt att ligga i distriktet Primorskij vid kusten nära Vladivostok i östligaste Sibirien, ett i Altai nära gränserna mot Kina och Mongoliet, ett vid staden Azov i Krasnodar i södra Ryssland, och så det fjärde och sista i Kaliningrad, en liten ryskägd enklav mellan Litauen och Polen. (Som synes var planen att samtliga skulle finnas på behörigt avstånd från storstäderna.)
Den ryska gamblingindustrin hade svårt att hämta sig efter chocken vad gällde ”omorganiseringen”, och ställde sig inledningsvis kallsinnig. Sedan öppnades dock Rysslands första legala kasino, Oracul, år 2010 i staden Azov i södra delen av regionen Krasnodar:
Bakom Oracul stod konsortiet Royal Time Group. Det etablissemanget följdes snart av två kasinon till i Azov: Shambala och Nirvana. Trion hann bli till en lönsam affär – såväl 2013 som 2014 drog de tre kasinona tillsammans över en kvarts miljon besökare till staden Azov med omnejd…
… och i november 2014 förkunnade RTG att de nu skulle bygga till ett hotell, liksom ett ”konsert- och nöjeskomplex”:
Sedan dess har två dråpslag kommit. Det första delades ut när nyhetsbyrån TASS den 31 januari i år meddelade att den ryska regeringen beslutat sig för att stänga ned Azov som ”speciellt område” samt dra in licenserna för de tre kasinona, från och med den 1 april. I stället skulle Azov ersättas av ett annat område, nära Sotji där vinter-OS hölls häromåret. Det andra drabbade investmentföretaget Adaptas, som 2013 undertecknat ett avtal med lokalregeringen i Krasnodar om att bygga ett fjärde kasinokomplex vid Svarta havet nära Azov och investera 16 miljarder rubler i det. Nu tvingades Adaptas avbryta hela projektet, och till råga på allt betala 94 miljoner rubler som en form av ”avgift” till Krasnodars ministerium för strategisk utveckling.
Därmed finns i skrivande stund bara ett legalt kasino i Ryssland: Tigre de Cristal utanför Vladivostok i distriktet Primorskij i östraste Sibirien, och som hade sin stora invigningsceremoni den 11 november, alltså för två veckor sedan:
Majoritetsägare är det Macaubaserade Summit Ascent Holdings. Det säger dock en del om projektet, och om placeringen i Sibirien…
… att just nu i vad kasinots ledning optimistiskt kallar ”fas I”, har etablissemanget bara 121 rum i sin hotellavdelning; trösten är dock att de faktiskt också har två pokerbord, bägge för Texas hold’em. När hela komplexet ska stå färdigt år 2022 är planerna att där ska finnas 700 hotellrum, 1300 spelautomater och 135 spelbord.
Ett halvdussin andra kasinon är dessutom redan planerade i Primorskij: av Royal Time Group, av Diamond Fortune Holdings, och av det Kambodjabaserade NagaCorp med flera, varav två enligt planerna kommer att öppna under 2017:
Vad det i förlängningen blir av Ryssland som kasinodestination är för tidigt att säga; Inget av vikt har hänt i Altai, Sotji eller Kaliningrad, och den nyckfulla ryska regeringen skulle mycket väl kunna tänkas att över natten stänga ned även Primorskij som gamblingzon och i stället öppna en i Murmansk vid Ishavet, eller whatever. Och just Vladivostok, dit man kan ta sig via en stormig färjeöverfart från Yokohama i Japan, eller via en vecka på Transsibiriska järnvägen från Moskva, eller med flygbolaget Aeroflot om vilket det sagts att man är säkrare på gatorna i Bagdad än i en stol i turistklass där, känns för stunden knappast som en seriös konkurrent till Las Vegas.
Å andra sidan ska man som bekant aldrig säga aldrig. Ett Unibet Open Vladivostok hade onekligen varit en berikande upplevelse – kanske år 2025 eller så?
