I Unibetkrönikan som du kan läsa på

https://se.unibet.com/poker/blog/dan-glimnes-pokerblogg-1.16424/rapport-fran-spelakademin-2013-dag-2-a-1.472217

summerar jag även dragningen vi deltagare fick av Erik Thedéen, som är statssekreterare åt finansmarknadsminister Peter Norman under vars domvärjo spelfrågorna hanteras här i Sverige. Ett tidigare uttalande av Norman har jag haft med här i Superbloggen på

https://bloggar.aftonbladet.se/superbloggen/2013/06/licenssystem-for-spelmarknaden-fortfarande-pa-hold/

Men vad hade då Thedéen att säga på Spelakademin? Inte oväntat kan man summera hans föredrag under rubriken ”vänta och se” samt med underrubriken ”vi låter oss styras av försiktighetsprincipen”. Läs gärna min summering på Unibet – regeringens och riksdagens åsikter om spelpolitiken angår ju alla oss spelare, i högsta grad. Men här kommer ett urval PowerPoint-bilder som Thedéen hade att visa upp, och som belyser hur den svenska spelmarknaden kan komma att se ut i framtiden! Först Thedéen själv:

Thedéen aviserade att det blir ingen ny stor spelutredning, men väl en ”intern granskning” samt ett studium av situationen i andra länder under de kommande 1-2 åren, varefter resultatet ska läggas fram; och så här ser regeringens utgångspunkter ut vad gäller denna granskning och detta studium:

Utvecklingen av marknadsandelar och nettospelintäkter ser ut så här:

Och här är marknadsutvecklingen:

Utvecklingen av antalet spelare 2006-2011, varenda liten Trisslottköpare inräknad, ser ut så här enligt Svenska Spels årliga undersökningar:

Så här har medieinvesteringarna på den svenska spelmarknaden utvecklats under åren 2000-2012:

Är ett licenssystem lösningen för den svenska spelmarknaden? Här är regeringens synpunkter på saken:

Regeringen avser att noga följa utvecklingen i omvärlden, Danmark inkluderat:

Dessa åtgärder vill regeringen se:

… och dessa slutsatser drar regeringen och finansmarknadsministern just nu:

Vad kan regeringen då tänkas landa i så småningom? Och hur skulle ett eventuellt regeringsbyte påverka den politiska synen på spelmarknaden? Spelfrågan blir högst sannolikt en icke-fråga under nästa års valrörelse – det finns självfallet långt viktigare samhällsfrågor att debattera – men hade jag satt pengar, så hade det blivit på en omreglering och licensiering av den svenska marknaden enligt dansk modell, under mandatperioden 2014-2018, oavsett vilken regering vi får. Framtiden får utvisa om det är rätt eller fel…

I den Unibetkrönika som jag lade upp i går, och som du hittar på

https://se.unibet.com/poker/blog/dan-glimnes-pokerblogg-1.16424/rapport-fran-spelakademin-2013-dag-2-a-1.472217

rapporterar jag från det föredrag som Birgitte Sand, direktör för Spillemyndigheden, gav och i vilket hon redogjorde för resultaten hittills av att den danska spelmarknaden liberaliserats och ett antal licenser delats ut. Och här nedan följer nu som belysande material ett bildsvep från hennes PowerPoint-presentation! Det skadar inte att ta del av den – den danska spelmarknadens utveckling hårdbevakas av svenska politiker och myndigheter, och kan komma att visa vägen för framtiden i Sverige. Först Birgitte Sand själv:

Här är skälen till att politiker och myndigheter ville modernisera och liberalisera spelmarknaden i Danmark, och under stor enighet:

Så här beskrev hon huvuddragen i den processen:

Och så här såg det rådande politiska perspektivet ut:

Målsättningarna för hela arbetet kunde sammanfattas så här…

… och så här…

… och så här; notera att omsorgen av spelarna hade den högsta prioriteten!

Här redovisas de olika stegen, spelmässigt, i liberaliseringen:

Framgång eller fiasko? Det var huvudfrågan…

Och eftersom statsmakten alltid vad det gäller spelmarknaden ängsligt sneglar på skatteintäkterna, visade Birgitte Sand denna bild som en indikation (GGR = Gross Gaming Revenue = bruttoavkastning från spelandet):

Sammanlagt har liberaliseringen och licensieringen i Danmark fallit väl ut och alla parter utom de olicensierade aktörerna är nöjda – kommer de erfarenheterna att möjligen visa vägen för Sverige?? Men läs också gärna via länken ovan mera i min krönika om Sands föredrag för att få en fylligare bild! Dessutom vet jag numera att Superbloggen har en del läsare bland politiker, myndigheter och departementstjänstemän som har med spelfrågan att göra, så informationen från Danmark skadar nog inte… Och mera material från den händelserika Spelakademin kommer både här och i mina Unibetkrönikor, och där jag bland annat ska ta upp vad som diskuterades om ”fixade” matcher!

När det gått relativt dåligt en längre tid eller åtminstonde under en sju helvetes massa händer är det lätt att tänka många negativa tankar om spelet poker. Men nu sitter man ju faktiskt i Barcelona, förvisso nybustad men fortfarande i goda vänners lag. För det är faktiskt så att man träffar en sjujäkla massa roligt och trevligt folk ute på den sk ”touren”. Det är lätt att ta sådana saker förgivet men med lite perspektiv är det ganska speciellt att ett 20-tal killar möts upp 250mil hemifrån. Vi gör vårt jobb i den mån de går (man bustar ju faktiskt ibland), sedan finns mycket dötid att njuta av destinationen vi faktiskt befinner oss på där och då.

En kort historia om hur uppochnervänt det kan vara ibland är då jag träffa ”Micke” i min hemstad. Micke har varit på väldigt många stopp runt om i världen där även jag sprungit in i honom till och från. Jag träffade honom en månad i Budapest för att månaden efter springa på honom i Austrailen. Inget konstigt med det, tyckte jag. Däremot den dagen jag springer på Micke i min hemstad, då det visar sig att han faktiskt bor där, visar på hur lite man egentligen vet om var och en. Dessa ”var och en” du litar väldigt mycket på i många sammanhang. Man skulle utan tvekan låna ut en relativit stor summa pengar till en pokerspelare som man ”känner”. 99,9% av fallen kommer du också få tillbaka dina pengar, däremot vet du kanske inte ens vad personen i fråga heter i efternamn…

Å ja, nybustad som sagt, jag har fått tillbringa en heldag med min bloggkollega dybban vid borden. Vi har idag tillsammans med väääldigt många andra spelat dag 1b av Estrella main event. Dag 1a drog cirka 650 deltagare, dag 1b fylldes på hela tiden då någon ny bustade. En ny var på plats lika fort som seaten blev tom och 1000€ adderades in i prispoolen. De gissade på att dag 1b skulle landa på 1200 deltagare. Detta ger en massiv prispool som både jag och Simon var högst sugna på att få en del av. De såg relativt stabilt ut för oss båda även fast det var Simon som iklädde sig rollen som bordets Steven Gerrard merparten av tiden. Simon åkte tyvärr på en cooler där det åkte in med tvåpar mot högre tvåpar.

När han sedan överlämnade kaptensbindeln satt jag och skämdes med 13bb. Jag tittar ner på något sådant mäktigt som Ess och Kung från utg. All-in annonserar jag och får även en trekantig all-in symbol kastad framför mig. Detta är något som Simons baneman eller som vi ville kalla honom superfiskspanjoren missat helt. Han kastar in 1200 och får syn på hela min hög med marker som skjutits över linjen. Snabbt som ögat försöker han ta tillbaka sina 1200. Det är inget som dealern hade tänkt gå med på, problemet är att den sk superfiskspanjoren inte förstår ett ord engelska. Jag sitter med en nöthand och mer eller mindre hoppas han ska få för sig att syna. Han pustar och frustar och efter en lång dialog på engelska/spanska/pokeriska kastar han in resterande 6800 för en syn. Alla foldar fram till BB där vi båda möts omgående med en ny all-in. Samma scenario upprepar sig förutom språkbarriären, och efter många om och men synar superfiskspanjorenidiotjävlen. Jag sitter fort ganska nöjd och bör kunna få in det i en flip och trippla. Fallet var annorlunda, då BB hittat kungar. Våran spanska vän däremot, han har tack vare sitt missklick pre, lyckats tala in sig att få in 20k pre med pocket 33 vilket är nästan 35bb genom att syna sig all-in 2ggr!! Att det sedan kom en 3a på floppen var föga förvånande…

Det blir nya tag, troligvis redan på lördag då Estrella erbjuder en highroller turre som egentligen inte alls är så high som de låter. Efter det blir det main event i EPT som drar igång på söndag. Någon vecka efter det väntar Unibet Open nere i Cannes som jag lyckades kvala mig in till förra helgen. Förhoppningsvis väntar nya möten med nya människor långt hemifrån! För er som vill följa min väg igenom turneringarna uppdateras det ganska frekvent (ibland mycket dravel) på twitter: @MRJimmy87

Nu har jag bland mina Unibetkrönikor lagt upp en rapport från det högintressanta segmentet dag 2 om den svenska, danska och europeiska spelmarknaderna, på

https://se.unibet.com/poker/blog/dan-glimnes-pokerblogg-1.16424/rapport-fran-spelakademin-2013-dag-2-a-1.472217

och nedan följer ett urval bilder från föredraget av Martin Oelbermann från MECN, om liberaliseringens effekter runtom i Europa:

Mera material kommer så snart jag hinner, både här och bland mina Unibetkrönikor!

Det är när en annan deltagare i årets Spelakademi i Visby – en stad som troget bjuder oss närvarande på strålande vackert sensommarväder, varje gång – i en paus frågar mig ”Varför är du inte lika vass, frågvis och satirisk som förr?” som jag inser svaret: därför att tillställningen gradvis blivit mer verklighetsanpassad.

Jag har besökt Spelakademin i sjutton år i sträck nu, vilket gjorde mig till en de tre eller fyra verkliga veteranerna bland de nästan exakt 100 deltagarna i år. Och tänker jag tillbaka, minns jag den enorma intellektuella, politiska, åsiktsmässiga och teknologiska klyftan som skiljer Spelakademin 1997 från Spelakademin 2013. Då var ”hotet” från Internet ännu något formlöst vid horisonten, och ingen förmådde lyfta blicken; i stället var ”det officiella Spelsverige” – statliga, delstatliga och allmännyttiga spelbolag, friidrottsförbundet, välgörenhetsorganisationer med statsbidrag, några politiker, ett mindre antal tjänstemän från olika departement och så Lotteriinspektionen – på plats för att självbelåtet diskutera styckningsschemat för intäkterna från de svenska spelarna, som ju då inte hade några påtagliga alternativ utöver tyska klasslotterier som förmedlades brevledes, eller att på ett mera professionellt plan ge upp och flytta utomlands som till exempel Chris Björin.

I dag finns en helt annan insikt, och en begynnande ödmjukhet. Konkurrensen från professionella aktörer med sitt huvudkontor och sina servrar på andra håll i Europa, och tillgängligheten via nätet, har framtvingat en verklighetsanpassning från – nästan – alla håll. Nu finns det andra statliga regleringsmodeller som jämförelse, och som visar att det s.k. spelmonopolet har klara brister; Danmark är bara ett exempel.

Årets Spelakademi hade temat ”Den omtänksamma spelmarknaden”, och åtminstone några programpunkter sköt in sig på detta. Du hittar en rapport från dag 1 i min senaste Unibetkrönika på

https://se.unibet.com/poker/blog/dan-glimnes-pokerblogg-1.16424/rapport-fran-spelakademin-2013-dag-1-1.472090

och här följer ett litet urval bilder! De flesta av oss tog flyget från antingen Bromma eller Arlanda till Visby:

Moderator för andra året i rad var Katarina Hultling (i blått, vid podiet i mitten):

Petra Forsström, kanslichef vid spelbranschens etiska råd SPER, gav oss en dragning om oetisk reklam och fördelningen av de två miljarder kronor som årligen satsas i Sverige av spelbolagen:

Professor Hans de Geer höll i en exposé över svensk spelreklam genom tiderna, om människan som spelande varelse och om spelens utveckling:

Jessika Svensson, utredare vid Statens Folkhälsoinstitut, talade om genus och reklam samt spelreklamens roll när det gäller förebyggande av spelproblem:

Här en paneldebatt på scenen, med fr.v. Johan Lindvall, varumärkeschef för Svenska Spel; Nils Ekmark, varumärkeschef för ATG; Adam Svanell, journalist på SvD och medförfattare till boken ”Spela Lagom”; Kim Grahn, ordförande i Spelberoendes Riksförbund; Per Hultengård, vd för Tidningsutgivarna; och Gustaf Hoffstedt (M), den ende närvarande av våra 349 riksdagsledamöter:

Här en av ”omröstningarna” bland deltagarna, som skedde genom att hålla upp lappar: SAMTLIGA ansåg att nuvarande spelpolitik behöver ändras:

Och som avrundning en bild på det skickliga reggaebandet Safari, som underhöll oss under middagen den första kvällen:

Rapport från dag 2 kommer i mina Unibetkrönikor, så fort jag hinner!

Jag tycker det är mer intressant att prata med människor som är olika mig än tvärtom. Hur ska man annars få nya insikter och förståelse för det man inte riktigt förstår?

Inom pokermedia tror jag att minimedia är den största kontrasten till hur jag själv skulle bedriva pokerjournalistik. Det känns som att de ofta har varit mer intresserade av klick än innehåll och koncentrerat sig på upphetsande ”sjuka” rubriker.

De har fått mycket skit för det. En del med rätta, en del för att det alltid är lätt att fortsätta kasta skit där den alltid blivit kastad.

Men om jag skulle prata pokerjournalistik med någon så skulle jag välja en person som ser på saken med andra ögon än jag själv. Så i min och Mattias senaste podcast bjöd vi in David Tanentsapf som är ansvarig för Pokersidan på Aftonbladet/Minimedia. En kille som alltid bjuder på sig själv och inte har några problem att stå upp för sina åsikter. En underhållande man.

Han berättar hur han ser på sitt skrivande om poker. Varför Minimedia inte skriver ”som pokernördarna vill” och jämför Viktor Blom med Zlatan. Ni hittar podden på Itunes här och vill man lyssna direkt på webben kan man göra det här.

I övrigt läste jag en artikel igår om att highstakesspelaren Justin Smith och välkända pokerspelaren Bill Edler har anklagats för illegala spelaffärer och ser ut att åka dit ordentligt. De har redan erkänt och riskerar fem års fängelse.

På Pokerlistings skriver man så här om det inträffade:

”Justin Smith och Bill Edler har erkänt och bekräftat att båda är skyldiga till brottet. Herrarna riskerar nu ett fängelsestraff på fem år. Det är dock inte Smith och Edler som har den största oturen på sin sida.

De andra som har haft starkare kopplingar till den ryska maffian riskerar ett ännu högre fängelsestraff. Pokereliten Arthur Azen är en av dem som riskerar ett straff på 115 fängelseår.”

I poker kan man prata om otur. I livet kan man prata om otur.

”Det är dock inte Smith och Edler som har den största OTUREN på sin sida.” Men det finns väl en gräns även för vad man kan kalla otur?

Jag råkade planera ett bankrån och utföra det. Sen åkte jag fast. Otur…

Antingen har jag och författaren inte riktigt samma uppfattning om vad otur är. Eller så hade han just otur när han skrev artikeln…

Hur som helst, i dag bär det av till Barcelona. En härlig stad. Särskilt de två kommande veckorna då det kommer finnas oändligt med action vid pokerborden när EPT-cirkusen är på plats.

Imorgon ska jag spela dag 1B av Estrella Poker Tour. Efter det får vi se vad som händer.

Förhoppningsvis kommer jag få chansen att träffa på många av er där. Jag antar att vi inte kommer ägna tid åt att diskutera svensk pokerjournalistik? Men gör det gärna här. Vad fattas? Vad är bra?

Håller ni med David om att den måste bli roligare? Och är ”en full tjej, som inte blivit straffad av Gud och gillar att krascha bilar och vinner en massa” den ultimata nya svenska storstjärnan om ni får bestämma?

På återseende!

Det blåser alltid hårdast på toppen var det någon som kommenterade. Agree. Men det är fortfarande skillnad på sak och ting i debatten som nu uppstått kring näthat. Vad är näthat? Var går gränsen?

För mig var gränsen nådd häromdagen. Jag hade fått nog av påhopp. Det var inget specifikt som jag kan säga att just precis den där meningen var näthat. Det var allt tillsammans. Läser man Lappens blogg om plockepinnförbundet så kan väl den i sig anses som underhållande. Men tillsammans med en massa påhopp i sin blogg och kommentarer så blev det för mycket. Han förlöjligar något som han inte har en aning om. Han påstår att mitt privatliv skulle ha någon som helst inverkan på min yrkesroll. Det är inte bara förnedrande utan även förtal. Tillsammans med sina påhejare och elaka kommentarer mot mig som person här i bloggen och på diverse forum så var det ett helt uppslagsverk för vad man idag kallar för näthat. Att påstå att det inte alls handlar om att jag är kvinna är bara löjligt. Klart att det spelar in. Jag tror inte att jag hade fått så mycket idiotförklaringar om jag hade haft en penis. Att påstå att jag gör detta till en genusdebatt är bara ett sätt att försöka ursäkta sig på. Men faktum kvarstår att näthat mot just gruppen kvinnor är väldigt utbredd. Så till den punkt att Uppdrag Granskning gjorde en helt hårresande dokumentär som varit väldigt uppmärksammad (se den HÄR). Vad ger någon rätten att kritisera min yrkesroll för att jag varit frikostig med mitt privatliv? Äger inte jag rätten att få hålla de isär så länge jag visar att det är just det jag gör? Har jag någonsin blandat ihop dessa två? Ska jag behöva vara en doldis för att göra ett bra jobb? Kan jag inte göra det ändå? Har inte konstellationen i styrelsen bevisat att det funkar väldigt bra att skilja på privat och yrke?

Hur som så är jag väldigt tacksam över de kommentarer jag fått och att inte bara jag utan alla superbloggare fått höra att det vi gör är uppskattat. Som ni vet så är det väldigt sällan som de positiva läsarna gör sig hörda.

Nu är bollen servad och jag gör som kungen och vänder blad. Jag har satt ner foten och visat var min gräns går. Mer än så kan jag inte göra. Jag vill hitta tillbaka till skrivarglädjen som jag haft och jag hoppas att slippa påhoppen i kommentarerna som får denna att fullkomligt dö. Ha åsikter, debattera gärna men idiotförklaringarna kan ni ta på annat håll för de kommer inte att släppas igenom ändå. För vet ni? Om det är något jag vet om mig själv så är det att jag inte är korkad eller okunnig. Jag må ha åsikter som inte alltid överensstämmer med dina men som sagt jag är öppen för debatt. Sandlådefasonerna däremot, de överlåter jag till bloggarna där de hör hemma.

På lördag morgon tar jag mitt pick och pack och drar ner till Barcelona för EPT-premiären. Kommer att vara flitig med att blogga här då och inte bara på Starsbloggen vilket jag hoppas kommer att vara uppskattat!

Hörs snart!

Jag fortsätter min resa runt Sverige där jag flyttar in hos mer och mindre kända pokerspelare.

Under årets WSOP var det Robin Ylitalo som, förutom Martin Jacobson, imponerade mest på mig med ett finalbord i ett 1500-event och en djup placering i Main.

Då han dessutom är skoj som person så var det kul att bli hembjuden till en förvånansvärt mysig lägenhet i Göteborg. Det resulterade i det längsta Dybban flyttar in någonsin då vi krossar halvtimma-intervallen.

Förutom snack om poker och livet, och en hård femkamp, så får vi även träffa på några av landets hårdaste nätspelare då vi besöker Sveriges bästa poker-kontor med Christian Jeppsson som övervakande kung inne i ett hörn.

Kanske kan det sporra till fler poker-kontor runt om i landet? För de verkar onekligen ge resultat…

Håll till godo!

Ja jag är tjej. Jag har blont hår, blåa ögon och en positiv syn på världen. Jag tror det bästa om människor tills dess att de bevisat motsatsen och jag tror på att ge folk en andra chans här i livet. Detta gör mig dock inte naiv eller godtrogen. Uppväxt i spelvärlden är jag snarare cynisk än något annat men jag har haft turen att alltid omgett mig med människor som haft hjärtat på rätta stället och jag tror helt ärligt inte att människor är födda onda. Jag tror det finns en anledning till det mesta vi gör och alla kan göra fel. Det är när man vet att man upprepar något som är fel som gränsen går för mig.

Jag har sedan jag började skriva om poker 2005 sett genom fingrarna så många gånger. Jag har tänkt att ”de vet inte bättre” eller att mångas kommentarer varit bestått av oerfarenhet. Framförallt hade de nog inte fått chansen att träffa så många smarta och duktiga kvinnor som jag haft genom hela mitt liv och dömer därefter. Inskränkthet och oerfarenhet står bakom de allra flesta fördomar. Precis som rasism och annat förtryck så handlar det om förutfattade meningar. Jag antar att jag tagit så lätt på det eftersom jag alltid blivit stöttad och pushad av människor som jag ser som starka och duktiga individer. Det har tagit mig långt och även mina gränser för vad jag orkat ta.

Men så en dag rinner bägaren över. Någon kliver över gränsen och jag får nog. Jag har tröttnat på kommentarer som ”du är så dum i huvudet” eller ”shit va du är korkad”. Förut ignorerade jag, nu spyr jag lite galla tillbaka. Framförallt så är jag vansinnigt trött på all skit som skrivs om mig bakom alias. Stå för det du säger så kan vi snacka! Ja jag har haft mina duster offentligt genom åren men vet ni? Det finns inget jag skrivit som jag inte stått för. Jag har valt att hålla debatter öppet istället för att gömma mig. Jag har även varit den som erkänt om jag haft fel. Dessutom så är ni jäkligt många som läst det jag skrivit under åren. Jag tror knappast jag hade varit en av Sveriges mest lästa pokerbloggare om jag varit helt ointressant och obegåvad.

Och så kom Lapproffe Erkinatti. Hans senaste alster är så mycket över gränsen att jag saknar mål i mun. Han har ingen jävla aning om hur min verklighet ser ut. Han har ingen aning om vem det är han ger sig på. Jag önskar han fick uppleva det jag gått igenom under min livstid under bara en månad så tror jag han hade varit lite mera ödmjuk mot livet och människor i största allmänhet. Eller så hade han gett upp och tagit livet av sig. Det han har gjort är att ge sig på en av de som fortfarande har (eller hade) energi att faktiskt försöka göra skillnad genom att jobba ideellt med pokerförbundet. Jag vet hur svårt det varit att hitta EN ersättare efter Mauritz klev. Ingen har lust eller tid att göra det så hur i helskotta är man funtad när man hackar på de som vill? Saken är den att om nuvarande personer i styrelsen skulle hoppa av så ser jag ingen framtid med Svepof. Inte för att jag inte tror någon annan har kunskapen men drivet däremot. Men jag förstår dom. Mer otacksamt jobb får man nästan ta och leta efter. Ett oavlönat jobb dessutom. Nästan skrattretande att vi ens vill göra det men som sagt. Idealister som ändå vill försöka påverka framtiden.

Åter till dig Lappen. Att ge sig på någons privatliv är så sjukt lågt att jag inte finner ord. Ha en diskussion om mig i min yrkesroll men när du tar steget och går på mig privat så har du gått på tok för långt det ska du ha väldigt klart för dig. Speciellt när du inte har en aning om vad jag gått igenom. Du drar slutsatser som är så långt ifrån sanningen att man häpnar. Det värsta är dock inte din sjukt förvridna verklighet utan det faktum att vissa läser och tror på skiten. Ja, ungefär som Se&Hör. Men jag antar att det säger mer om er än om de som läser och tror…

Så jag har fått nog. Jag är så nära att säga upp mig som ordförande, lägga bloggandet på hyllan och säga tack för mig och bege mig tillbaka till anonymiteten där folk insåg mitt värde och hade vett att ta tillvara på min kunskap och mitt driv. Jag har inte haft en enda uppdragsgivare i pokervärlden som inte tyckt jag gjort ett bra jobb. Jag vet att jag har mycket att falla tillbaka på även om jag lämnar offentligheten och på många sätt är det väldigt lockande. Men så var det ju det där med att ha chansen att påverka sin framtid…

Jag tänker ge det ett sista försök men det är också allt. En sista gång tänker jag välja att tro på att okunskap får folk att bete sig illa. En sista gång väljer jag att tro på att ge folk en andra chans. Take it or leave it. Det är bara upp till er inte till mig.

Tack för ordet!

Snart stundar de sista chanserna att kvala in till nästa Unibet Open, i Cannes nere på franska Rivieran! Klockan 20.30 i kväll inleds söndagsfinalen, på Unibets pokerklient. Mera om hur du kvalar till UO Cannes, inklusive via frirullar eller satelliter med inköp så låga som 2,20 euro, kan du läsa på

http://www.unibetopen.com/qualify/satellites/

… där du också ser att sista söndagsfinalen går den 8 september. Lycka till, så ses vi nere vid Medelhavet borta från det kommande svenska höstrusket!