En serie är aldrig bättre än sina huvudpersoner.
”Brottsplats Edinburgh” har en av de starkaste just nu.

Allt handlar förstås om personer. Om människor. Att om ett drama, en berättelse, ska beröra oss eller bara tilltala oss så måste det kännas som att den handlar om människor. Du kan ha den mest dramatiska storyline med hisnande kast mellan hopp och förtvivlan. Men om huvudpersonerna inte känns som människor – jag tror att äkta är ordet jag söker här – så spelar det ingen roll. Varför skulle jag bry mig om någon som rör sig och talar som en pappdocka? De allra mest lyckade fallen (jag tar gärna ”Sopranos”, ”The shield” och danska ”Borgen” som exempel) har karaktärer så levande att de är omöjliga att skilja från serien. Man tror, man bryr sig, man vill se mer.
Riktigt den nivån av trovärdighet har kanske inte ”Brottsplats Edinburgh” (SVT1) i sina personporträtt. Men den är uppfriskande och hoppingivande att se ett kriminaldrama som lagt tonvikten på människorna och inte på kriminaliteten. Jason Isaacs håller exceptionellt hög klass som den av livet tilltufsade privatdetektiven Jackson Brodie. Storvuxen, tystlåten men med ett minspel som avslöjar allt som replikerna lämnar ute är han trovärdig in i minsta detalj. Man tror, man bryr sig, man vill se mer.
Det är på samma vis med den högklassiga BBC-versionen av ”Wallander” (aktuell på TV4).
Kenneth Branagh gör ett så glödande trovärdigt porträtt av den svenske snuten att alla andra insatser fullkomligt bleknar vid hans sida. Fokus har också lagts på det mänskliga. På människan Kurt Wallander. Branagh gör honom äkta och nära och just därför tar man honom till sig på ett sätt som ingen av de svenska filmerna lyckats med.
”Brottsplats Edinburgh” får ett extra plus för sina vackra, dramatiska miljöer och för greppet att hålla de brott som utreds på en nästan trivialt trovärdig vardagsnivå. Det är inga fantasiligor med egna arméer och planer på världsherravälde. Utan mer kidnappade barn och märkliga hästolyckor. Nära, mänskligt, trovärdigt.

Söndag 18 augusti tittar jag på ”Inception” (TV4). Christopher Nolans riktiga mästerverk, om ni frågar mig.