Sveriges enda rikstäckande jämförelse av äldreboenden innehåller omfattande felaktigheter.
Det visar Aftonbladets granskning av Socialstyrelsens äldreguide:
– Vi jobbar på att fram så pålitliga svar som möjligt, men det blir alldeles uppenbart fel ändå, säger utredaren Marianne Lidbrink på Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen skickar varje år ut frågor till landets äldreboenden, korttidsboenden, hemtjänster och dagverksamheter, så att man ska kunna jämföra hur bra de är på olika områden.
Äldreboendena och de andra enheterna får själva svara på 16 frågor om allt från personaltäthet till hur många gamla som har eget rum.
Men när Aftonbladet försöker räkna fram vilka äldreboenden som är bäst och sämst i landet, visar det sig att många svar inte är korrekta. Utredaren Marianne Lidbrink ber oss då att ta bort siffrorna om personaltäthet, eftersom de innehåller felaktigheter.
När vi utesluter dem och räknar samman värdena för sex kriterier — andel yrkesutbildad personal, personalomsättning, andel som har eget rum, andel som har fått en läkemedelsgenomgång och andel som har riskbedömts för trycksår respektive undernäring — får fram vi en rankinglista för hela landet.
De tre sämsta boendena uppger samtliga att flera värden inte stämmer. På Backahus äldreboende i Göteborg har till exempel alla äldre eget rum enligt enhetschefen Maria Dreyer. Enligt äldreguiden saknar samtliga eget rum på boendet.
På Trygghetsboendet Lasarettsgatan i Motala är uppgifterna om personalomsättning felaktiga:
– Det är helt felaktigt att personalomsättningen är över 80 procent. Vi har bara en som har slutat, säger enhetschefen Helen Engarås.
Hon konstaterar att det har blivit fel när enkäten besvarades:
– Vissa siffror är felaktigt besvarade. Självklart måste vi vara mer noggranna med enkäterna, säger Engarås.
Utredaren Marianne Lidbrink på Socialstyrelsen säger:
– När vi har fått in svaren gör vi nyckeltal av dem, som vi skickar ut till påseende till alla enheter. De får reagera på uppgifterna, det är vårt sätt att kvalitetssäkra dem. Vi vill givetvis att kommunerna ska känna igen sig i sina uppgifter, det är därför vi skickar dem för kontroll.
Men är det någon vits att göra undersökningen om det blir så mycket fel?
– Visst kan man fråga sig om det är någon nytta med detta. Men vi har inte tagit fram uppgifterna för att göra en rankning, utan vi gör det för att bidra med information om vården och omsorgen till allmänheten och dessutom för att stimulera till förbättringar i verksamheterna.
Är frågorna för krångliga?
– Folk ringer och frågar om saker som står i enkäten. Det är svårigheten med så stora undersökningar. Bara att ta sig in i en elektronisk enkät kan vara en utmaning, säger Lidbrink.
Har ni gjort några förändringar i årets enkät?
– Vi motiverar varje fråga och beskriver exakt vad vi ska använda svaren till. En del frågor har vi också tagit bort. Syftet är att förenkla och förtydliga. Det har medfört att färre personer hör av sig om frågor om innehållet i år, säger Marianne Lidbrink.
Uppgifterna i ett tidigare blogginlägg där vi rankat Sveriges äldreboenden måste vi sätta ett stort frågetecken för, med anledning av att uppgifterna i Socialstyrelsens äldreguide är så osäkra.