Partierna har grävt ner sig i skyttegravar när det gäller vinster i välfärden.
Mitt emellan står väljarna.
Aftonbladets riksdagsenkät och TNS Sifos opinionsundersökning blottläger stora skillnader mellan partierna och deras väljare i synen på privat vård, skola och omsorg.

58 procent av svenskarna tycker det är ett mycket bra eller ganska bra förslag att inte tillåta vinstutdelning inom skattefinansierad vård, skola och omsorg, enligt opinionsinstiutet TNS Sifos undersökning, genomförd på uppdrag av Aftonbladet. Bara 33 procent av riksdagsledamöterna håller med, enligt Aftonbladet enkät.

Skillnaderna är ännu större mellan vad olika partiers sympatisörer och deras riksdagsmän tycker. Inom Alliansen tycker 0 procent av riksdagsledamöterna för C, FP och KD och 3 procent av M:s riksdagsledamöter att vinstutdelning inte ska tillåtas.
Samtidigt tycker deras sympatisörer helt annorlunda, enligt TNS Sifo. 46 procent av M-väljarna, 47 procent av C-väljarna, 50 procent av FP-väljarna och 56 procent av KD-väljarna tycker att vinstutdelning inte ska tillåtas.

Riksdagsledamoten Desirée Pethrus (KD) säger:
– Vinst behövs för att investera i verksamheten. Men det är stötande när det enbart används för att gynna ägaren personligen.

På den rödgröna kanten är skillnaderna också stora mellan riksdagsledamöterna och deras väljare. Men medan V- och MP-riksdagsledamöterna drar åt samma håll som sina väljare, så gäller det inte alls S-riksdagsledamöterna och deras väljare.

68 procent av de socialdemokratiska sympatisörerna tycker att vinstutdelning inte ska tillåtas inom skattefinansierad vård, skola och omsorg. Bland S-riksdagsledamöterna är det bara 31 procent som håller med. Så många som 51 procent av S-riksdagsledamöterna tycker i stället att det är ett dåligt förslag att inte tillåta vinstutdelning.

– Så länge vi har fler huvudmän än offentliga så kan vi inte förbjuda vinster, men däremot ha ett bra regelverk som ser till att det är kvalitet och personaltäthet, säger S-riksdagsledamoten Helene Petersson.
Vänsterpartiets riksdagsledamöter och väljare går däremot i takt i frågan om att inte tillåta vinstutdelning. 100 procent av riksdagsledamöterna håller med och 94 procent av väljarna. Inom Miljöpartiet är likformigheten inte lika stor, här håller 94 procent av riksdagsledamöterna med, liksom 66 procent av väljarna.

I frågan om kommunerna ska se till att det finns privata skattefinansierade alternativ inom vård, skola och omsorg ligger de borgerliga riksdagsledamöterna nära sina väljare. Då är skillnaderna större mellan vänsterväljarna och deras företrädare i riksdagen.
92 procent av S-ledamöterna, 94 procent av MP-riksdagsledamöterna och 100 procent av V-ledamöterna tycker att det är ett dåligt förslag att kommunerna ska se till att det finns privata skattefinansierade alternativ. Bara 54 procent av S-väljarna, 28 procent av MP-väljarna och 54 procent av V-väljarna håller med.

Så här kan det låta när en riksdagsledamot — i detta fall S-märkta Cecilia Dalman Eek — motsätter sig sådana krav på kommunerna:
– Jag är helt emot att kommunerna ska tvångsanslutas till vårdvalssystem.
I synen på hur bra de privata skattefinansierade alternativen inom sjukvård, skola och äldreomsorg fungerar finns också stora skillnader mellan partierna och deras väljare.

Mellan 93 och 100 procent av M-, C- och KD-riksdagsledamöterna tycker att de privata alternativen fungerar bra inom sjukvård, skola, barnomsorg och äldreomsorg. Bara mellan 15 och 50 procent av deras väljare håller med. Störst är skillnaden när det gäller äldreomsorgen. Där tycker 24 procent av M-väljarna att de fungerar bra, 17 procent av KD-väljarna och bara 15 procent av C-väljarna. Bland M-ledamöterna anser 97 procent att det fungerar bra med privat äldreomsorg, 100 procent av C-ledamöterna och 100 procent av KD-riksdagsledamöterna.

Centerpartisten Fredrick Federley är mycket tydlig i sin åsikt att privat sjukvård, skola, barnomsorg och äldreomsorg fungerar bra:
– Jag inte bara tycker – jag vet, säger han.
FP-riksdagsledamöterna ligger lite närmare sina väljare. Mellan 67 och 78 procent av dem tycker att sjukvård, skola, barnomsorg och äldreomsorg fungerar bra. Mellan 15 och 41 procent av väljarna håller med. Sämst tycker FP-väljarna att den privata barnomsorgen fungerar, bara 15 procent anser att den är bra.

Inom S+V+MP-blocket ligger väljarna lite närmare sina riksdagsledamöter. Bara mellan 0 och 8 procent av riksdagsledamöterna inom S, V och MP tycker att privat sjukvård, skola, barnomsorg och äldreomsorg fungerar bra. Motsvarande siffror bland väljarna är mellan 4 och 31 procent. Vänsterväljarna ligger närmast V-riksdagsledamöterna. Störst är skillnaden mellan MP-väljarna och MP-ledamöterna. Till exempel tycker 0 procent av MP-ledamöterna att privat sjukvård fungerar bra, medan 31 procent av MP-väljarna tycker det.

Samtidigt är tveksamheten stor bland MP- och S-riksdagsledamöterna när det gäller de privata alternativen. Så många som 82 procent av de S-märkta riksdagsledamötena och 89 procent av MP-ledamöterna är tveksamma till om privat sjukvård, skola, barnomsorg och äldreomsorg fungerar bra.
– Det finns goda privata utförare inom alla sektor likväl som det finns urusla. Därför krävs det skarpa regler om kvalitet och likvärdighet för att se till att vi har god välfärd inom alla områden, anser S-ledamoten Ann-Kristine Johansson.

Bara tre SD-riksdagsledamöter har svarat på Aftonbladets enkät. Därför är det svårt att dra några statistiska slutsatser av deras svar.
Totalt svarade 152 av 349 riksdagsledamöter på Aftonbladets enkät. TNS Sifo har intervjuat 1000 svenskar under perioden 25 till 31 mars.