Sitter på flygplatsen i Lissabon och väntar på kärran hem.

Jobb och nöje i en salig blandning. Fyra nätter i den här stan tar på krafterna kan jag säga.

Hade fem timmar att slå ihjäl här i dag, men uppkopplingen tillät inga streamade fotbollsmatcher, så det fick bli Åtvidaberg-IFK Göteborg via Sveriges Radio i stället.

Blåvitt fortsätter att imponera stort, åtminstone resultatmässigt (och det är ju allt som räknas). 2-1-seger på Kopparvallen efter en bra andra halvlek.

Fem spelade matcher. Fyra segrar och ett kryss. Nio gjorda mål och ett insläppt. 13 poäng och serieledning.

De båvita fansen måste tro att de drömmer. Och då finns det fortfarande en hel del att förbättra, framför allt i offensiven. Det kommer naturligtvis att komma svackor, men de här inspelade poängen kan betyda mycket i höst. Väldigt mycket.

John Alvbåge jättebra i dag igen, tydligen. Trist att han inte fick hålla nollan ännu en gång bara. Å andra sidan slipper han det snacket framöver, om nu det är något man vill slippa.

Jakob Johansson drog på sig sitt tredje gula kort och är avstängd i den tidiga seriefinalen mot Malmö FF på torsdag. Antar att Nordin Gerzic ersätter honom och att Emil Salomonsson går in till höger på mittfältet. Men varför inte testa Joel Allansson?

Ska bli intressant att se hur laget klarar sig utan JJ. Det kan tyvärr bli väldigt kännbart. Men det kanske är lika bra att vänja sig vid det. Skulle inte förvåna mig ett dugg om han blir såld i sommar.

Philip Haglund slog till igen. De skyttekungsegenskaperna har han allt dolt bra genom åren.

Lyckade byten på nytt av Stahre. Det är inte bara spelarna som går från klarhet till klarhet.

””””””””””””””

Ni kommenterade intressant (och mycket!) efter mitt inlägg om Blåvitts usla publiksiffra mot Syrianska. Tack för det.

På torsdag kommer alltså Malmö FF till Gamla Ullevi. Hur många åskådare orkar masa sig dit då? Vågar vi tro på hela TIO TUSEN?

Äh, allt annat än fullsatt då är ett fiasko. Tycker jag. Men det finns säkert tusen anledningar att stanna hemma.

Elfsborg-Djurgården på mitt schema i morgon.

Upp på hästen igen bara.

7 677.

Det är en sanslöst dålig publiksiffra, speciellt med tanke på IFK Göteborgs inledning av allsvenskan. Två segrar, ett kryss och chansen att gå upp i serieledning vid vinst mot Syrianska hemma.

Då SKA det komma fler än 7 677 till Gamla Ullevi. Spelar ingen roll att det tydligen var Boråsväder i Göteborg. Mellan 12 000 och 15 000 hade varit rimligt.

Min gamle barndomspolare Fredrik Risp twittrar från Cypern:

”Pinsamt dålig publiksiffra på Gamla Ullevi… kul med allsvensk premiär, men när det blir vardagslunk då håller sig folk hemma.”

Vad kräver folk egentligen, förutom bättre väder? Räcker det inte att Blåvitt levererar resultat? Tydligen inte.

Är det för dyrt? För dålig arenaupplevelse, som det ju så fint heter? Gör marknadsavdelningen något fel?

Någon klok människa får gärna upplysa mig.

I ärlighetens namn måste jag ju säga att jag själv inte var på plats för ovanlighetens skull. Jag skulle egentligen jobbat på matchen, men fick förhinder. En liten tripp till Lissabon kom emellan.

I stället såg jag IFK Göteborg-Syrianska på teve här nere i Portugal. De 7 677 som var på Gamla Ullevi hördes i alla fall och det ska de ha kredd för.

De som stannade hemma och inte glodde på burken missade Hyséns ketchupeffekt (tack för tipset om det ordet, Tok-Johan, verkligen), en ny nolla för John Alvbåge och en stabil trepoängare som innebär att Blåvitt åter toppar tabellen.

Syrianska var dock långt ifrån ofarligt. Felics nick, Rajalaksos ribbskott (när ska han komma med i landslaget egentligen???), och ”Sulans” fina möjlighet på en inläggsfrispark. Men efter fyra matcher har laget inte gjort ett enda mål. Med det är de till och med sämre än Djurgården (fast de är före i tabellen)

– De borde skjuta mer stolpe in, det är de svåraste skotten för målvakten, sa min vän Bankdirektören spontant och jag vet inte vad man ska säga om det, men helt klart är att de skotten är svåra, det får man allt ge honom.

Blåvitt har det rätta flytet, och nu har även Tobias Hysén vaknat. Två fina mål i dag. Det första ska han främst tacka Skenderovic för, det andra Dyrestam och DMK.

Överlägset bäst på planen? Jakob Johansson. Det börjar bli en vana, det där. Drar han i sommar?

Nordin Gerzic tog inte chansen. Synd, kan jag tycka.

IFK Göteborg leder allsvenskan efter fyra omgångar, och det känns faktiskt som att laget har ännu mer att ge.

Blåvitt har något stort på gång

Kan någon upplysa klubbens anhängare som inte var på matchen i dag om det?

Kul att Hysén tog ett brottargrepp på Gerzic och hystade iväg honom efter målet. Som ett kaxigt svar på Jonas Therns utspel.

Lissabon by night.

Vem vet, det kanske kan vara något.

Ledig i dag trots stormatch i Borås.

Och har snart fyraårige sonen barngympa och jag Crossfit så har vi. Det ruckar man inte på i första taget.

Därför missade jag första halvlek. Men den var tydligen ändå inte mycket att skriva hem om, förutom Bestefars jättechans med skallen och att Sam Larsson och Mikael Dyrestam gjorde det så bra bakåt att Stefan Ishizaki bytte kant efter paus.

Elfsborg höjde sig i andra, men skapade väldigt få målchanser. Och när laget väl hotade på allvar var John Alvbåge hur säker som helst. Känns som att han är klassen bättre i år.

Tobbe Hysén blev blåst på två frilägen då linjedomaren (så har det alltid hetat och kommer alltid att heta oavsett vad förbundet säger) felaktigt flaggade av honom för offside.

Hysén såg otajmad ut vid flera tillfällen, men höjde sig i slutet och kanske är formen på gång.

Blåvitt ser oerhört stabilt ut bakåt. Tre raka nollor i allsvenskan och även mot Helsingborg i cupen imponerar onekligen. En tjurig jävel från Jönköping är den kanske enskilt största anledningen till det, även om mittfältet är mycket bättre balanserat i år och naturligtvis bidrar stort i defensiven. Men Mattias Bjärsmyr, han är helt ovärderlig för IFK Göteborg.

Nordin Gerzic inhopp lovade gott. Han kan göra mycket nytta framöver.

Och Mikael Stahres matchplaner och coachning  från sidlinjen fungerar i stort sett klockrent så här långt.

0-0 mot Elfsborg i Borås. Jag vet att det jublas högt internt åt den poängen. Sju pinnar på de tre inledande matcherna och serieledning. IFK Göteborg har helt klart något på gång den här säsongen.

Jag har skrivit det förut och skriver det igen: Dagens upplaga påminner om det gänget som vann SM-guld 2007. Ett (det heter faktiskt ett, inte en) slags vägra-vika-ner-sig-mentalitet som kan betyda så mycket i det långa loppet.

Men det är ju några matcher kvar. 27 stycken närmare bestämt.

Elfsborg? Trubbigt och stundtals slarvigt, men ändå gediget. Tom Söderberg gjorde det mesta rätt och det syntes inte att han precis kommit tillbaka från skada. Bangura så klart farlig emellanåt.

Spelet flöt på hyggligt i andra, men vid straffområdeslinjen tog det stopp.

De regerande mästarna har tre raka kryss, men det kommer förstås att lossna förr eller senare. Elfsborg är med om det när när det drar ihop sig i höst och Lennarts pokal ska delas ut.

Till sist: veckans citat måste väl ha kommit från Mikael Stahres mun.

– Det ser ut som att du slickar på ett sugrör, Nordin!

Tydligen sagt i fotbollssammanhang, faktiskt.  Under en bollövning där man skulle brösta bollen till varandra, enligt Söndagsmackans blogg.

Mycket märkligt hur som helst.

Nästan värt att ta en gång till.

– Det ser ut som att du slickar på ett sugrör, Nordin!

Ja, jösses, alltså.

Nu har målfabriken puttrat igång på Hisingen.

Efter 0-3 mot Blåvitt och 0-0 mot Kalmar tryckte BK Häcken dit Djurgården med 4-0.

Klasskillnad förstås och en nyttig självförtroendeboost.

Moestafa El Kabir ville tydligen inte prata med GP tidigare i veckan för att ”det varit så jäkla mycket den senaste tiden”. Det kan vara bra om någon upplyser anfallaren om att han inte spelar i Real Madrid.

Men efter de båda målen i dag är han säkert väldigt pratsugen.

Den här segern var precis vad BK Häcken behövde. Ett kvitto på att kvalitet finns och att grundspelet sitter. Som jag ser det finns det ingen anledning att ändra på mitt guldtips: Gerhardsson och gänget tar hem det till slut.

Dessutom är Oscar Lewicki snart tillbaka och han är en av lagets viktigaste spelare. Som han saknades mot Blåvitt i premiären.

Blir Magnus Pehrsson förste tränaren som ryker i år? Ingenting stämmer för Djurgården. Och han har haft gott om tid att bygga upp ”sitt” lag nu, Pehrsson. Han har ingenting att skylla på, trots några skador.

””””””””

Jag gissar att Mikael Stahre kör samma elva i morgon som mot Häcken och BP. Men han kanske vill ha en mer defensiv vänsterytter än Sam Larsson för att få stopp på Stefan Ishizaki? Eller räcker det med formtoppade Mikael Dyrestam ett snäpp ner i banan?

Nej, jag tror inte att Nordin Gerzic går in från start.

Backlinjen är ju hur given som helst och detsamma gäller de centrala mittfältarna. Och med Elfsborg som det förväntade spelförande laget finns det ju absolut ingen anledning att ändra på duon och topp. Hysén och DMK är ju rätt bra att ha i omställningsspelet.

Tror att det kan bli en målrik tillställning.

Hoppas hinna slänga iväg en matigare blogg under dagen i morgon.

Den ena är förstås Tobias Hyséns uteblivna målproduktion. Straffen i dag slog han högt över, precis som mot Kalmar i cupen.

– Två missar räcker. Nu får någon annan ta nästa, säger han.

Mot Helsingborg brände han två frilägen, i dag kom han inte till speciellt många avslut.

Men jag tror inte att han själv är speciellt orolig. Målen kommer att komma och, det viktigaste av allt, IFK Göteborg vinner ju matcherna ändå. Det är bara att skaka av sig straffmissen och hoppa upp på hästen igen.

Kul för David Moberg Karlsson att han äntligen fick göra sitt första mål i allsvenskan. Som han har längtat efter det.

– Är man född 1994 och startspelare i IFK Göteborg har man en oerhört stor potential. Han kan gå riktigt långt, säger Mikael Stahre efter 2-0-segern mot BP.

Den andra saken som oroar?

Pontus Farneruds fysiska status. Han är visserligen med i matchtruppen, men det är bara för syns skull. Han skulle inte ens kunna göra ett kortare inhopp, han har för ont. Men skåningen är viktig som pådrivare vid sidan av planen.

Jag tror inte att han kan spela än på flera veckor tyvärr. Det är bara att hoppas att de nya kortisonsprutorna som han tog i veckan hjälper.

Annars… nej, jag vill inte ens spekulera i det.

Kul att både Gerzic och Söder fick speltid i dag efter skadorna.

– Det kändes väldigt bra, säger Robin.

Matchen i övrigt?

Stabil seger utan att glänsa. Philip Haglund har vuxit ut till en nyckelspelare och har dessutom blivit en pålitlig målskytt. Dyrestam vass som vänsterback. Jakob Johansson en gigant i match efter match och Stahre kallade honom för allsvenskans ”kanske just nu bästa spelare”.

Samtidigt tycker jag att IFK Göteborg har en bra bit kvar till maxform. Och då har man alltså ändå slagit BK Häcken, Helsingborg (cupen) och Brommapojkarna.

Jag får lite 2007-vibbar av den här säsongsinledningen.

Nästa måndag väntar Elfsborg på bortaplan.

Det kan bli hur häftigt som helst.

Hektisk arbetsvecka med blandade uppdrag. Först det här på Olympia och sedan det här när kungen var på Gekås i Ullared av alla ställen på denna jord.

Och i går var jag på Blåvitts träning på Ullevi och det resulterade i den här intervjun med Sam Larsson.

Han är snabb i käften, den grabben. Ständigt med glimten i ögat ska sägas.

Ett hundratal supportrar följde förmiddagsträningen. De flesta var nyktra, andra var det inte. Någon frågade Håkan Mild om när han trodde att supportrarna hade börjat festa på morgonen.

– Börjat? De har nog inte slutat, svarade Håkan.

Sedan drog ett gäng igång klassikern ”Alla vill ha sex med Håkan Mild”.

Jag frågade honom för några år sedan vad han tyckte om ramsans innehåll.

– Det är ju så det är, svarade Mild kort och ryckte på axlarna.

Sedan gick livet vidare precis som vanligt.

Nåväl, i dag är det dags för hemmapremiär på Gamla Ullevi. Cirka 12 000 åskådare väntas och gräsmattan sägs vara kanonbra.

Det ska bli intressant att se hur IFK Göteborg klarar av att vara det spelförande laget, för jag kan inte tänka mig något annat än att BP backar hem och satsar på kontringar.

Startelvan då. Jag hör att det finns två frågetecken; Mikael Dyrestam och Sam Larsson. Annars blir laget som BK Häcken i premiären. Jag hoppas kunna dra loss startelvan innan den blir officiell vid 14-tiden.

Följer ni mig på Twitter @markuswulcan så missar ni den inte.

Häng gärna med i vår tevesändning. Det är visst fokus på någon match i Stockholm, men jag och Den goe killen från Jonsered kommer att dyka upp i rutan inför avspark och snacka upp Blåvitt-BP.

Då säger vi så så länge.

Wow! Den såg jag inte komma.

3-0 för IFK Göteborg mot min guldkandidat BK Häcken i premiären.

Hemmalaget kom ingenstans och rullade boll alldeles för långsamt.

Philip Haglund gjorde sin bästa match hittills i den blåvita tröjan och tillsammans med Jakob Johansson vann han i stort sett allt på det centrala mittfältet.

Blåvitt var kompakt, stängde ytor och ställde om snabbt samtidigt som man utnyttjade fasta situationer. Och laget var oerhört aggressivt och släppte knappt till en målchans. Mikael Stahre hade gjort sin hemläxa.

Och så Sam Larsson. Han blandade och gav i första halvlek och tappade boll genant lätt vid flera tillfällen, dessutom i farliga lägen. Det ska vi komma ihåg. Men vilken lirare han är. Ett klassmål och två assist. Fräck, företagsam och till synes helt utan nerver. Den grabben kan gå långt, riktigt långt. Modigt av Stahre att ge 19-åringen chansen från start i premiären.

Där bak styrde Mattias Bjärsmyr (sicket nickmål, tur att man har honom i Drömtolvan) försvaret med järnhand. Klass rakt igenom. Oerhört viktigt att Håkan Mild lyckas förlänga hans kontrakt.

BK Häcken gjorde en blek insats men kommer ändå att bli att räkna med, var så säkra. Och nu har Christoffer Källqvist redan gjort sin tavla för säsongen.

Det finns ingen anledning till oro, men Peter Gerhardsson behöver hitta ett sätt att få igång El Kabir, som inte fick många vettiga bollar att jobba med.

Till sist: Biljettkaoset. Hade inte Got Event räknat med att det skulle komma folk till Ullevi i dag? Pinsamt att tusentals åskådare inte kom in i tid, om de ens kom in. Många struntade i matchen och gick hem på grund av strulet.

Nu ska jag ner och göra intervjuer. Häng med på sajten.

Vår älskade lilla skitserie är tillbaka.

Så mycket positiv energi, så mycket förväntan i luften.

Alla allsvenska tränare hävdar som vanligt att laget är ”längre fram nu än vid samma tidpunkt i fjol”.

Men om bara några omgångar pratas det redan om kris och misslyckande kring några klubbar. Så funkar branschen.

Men nu ska vi vara glada och allsvenskan inleds med ett häftigt Göteborgsderby på Ullevi (inte nya, inte stora, bara Ullevi).

Gräsmattan sägs vara som en golfgreen och precis som varje dag väntas solen skina över den här stan.

Jag ägnade förmiddagen åt att besöka IFK Göteborgs träning i Härlanda Park (eller säger man på Härlanda Park? Prepositioner är lurigt som satan nu för tiden har jag märkt).

Aftonbladet hade en stark styrka på plats med fotograf Deros, Uddevallas Finest, Bank och Den goe killen från Jonsered. Den sistnämnde kom stolt körandes i sin flådiga Robmobil och det pratades knappt om annat än hästkrafter, dieselförbrukning (både blandad körning och landsvägsdito), dammiga motorvägar, underredsbehandling (extra viktigt på japanska kärror, tydligen) och hur man bäst gör en handbromsvändning på Avenyn.

Vi kändes som ett piggt och starkt gäng där i blåsten.

Men när jag kom hem och läste Barabens träningsrapport så kallades vi där för ”trött AB-folk”.

Det är bara att tugga i sig.

Träningen då. Logi Valgardsson av alla människor smackade tydligen in två rackarrökare (jag missade båda), och jag måste säga att han dolt det skottet bra under sin tid i klubben.

Hysén och Stiller såg vassa ut i boxen och Stahre mörkade startelvan mot BK Häcken så gott han kunde, bland annat genom att sätta Emil Salomonsson på vänsterkanten.

Men mig lurar han inte (det är det bara hans chef som gör). Jag kan inte tänka mig annat än att det blir följande elva i premiären:

Alvbåge

Adam Bestefar Bjärsa Dyre

Salo JJ Haglund Sam

Hysén DMK

Noterbart är att Pontus Farnerud är uttagen i matchtruppen efter blott två riktiga träningar i kroppen. Jag snackar by the way en del om honom och hans status i laget, plus mycket annat Blåvitt- och BK Häcken-relaterat, i Svenska Fans podcast här .

Det dröjer inte många omgångar innan Farnerud är en startman, det kan vi vara rätt säkra på. Jag vet dock att han inte är helt besvärsfri än efter operationen.

Nyförvärvet Adam Johansson går precis som väntat rätt in i startelvan. Ett styrkebesked.

Ska jag tippa matchen också? Okej, det blir 2-2. Men jag håller BK Häcken som knapp favorit.

Det är inte bara spelarna som (väl?) är nervösa inför morgondagen på Ullevi. Jag ska försöka mig på något nytt. Det är nya tider nu. Räknar kallt med dunderfiasko.

Bank studerade taktiska detaljer, djupt koncentrerad. Den goe killen från Jonsered letade efter häftiga Qashqai-appar och satte sig in i hur det här med trängselskatt fungerar i landets andra stad.

Ganska mycket folk på plats. Då valde jag att ta en närbild på konkurrentens plåtis. Blev allt bra, tycker jag.

Fick under morgonen indikationer från flera håll på att Adam Johansson både skulle träffa Håkan Mild och göra sin första träning med laget.

Sånt där går jag igång på som fan, ska ni veta.

Man är ju inte skjutjärnsreporter (nåja) för inte och laddad till tusen satte jag mig i bilen och körde upp till Kamratgården. Här skulle det AVSLÖJAS saker och ting så det stod härliga till. Det var nästan så att jag funderade på att ta på mig spionglasögon, en rejäl rock och hatt.

Jag dagdrömde om att kunna ta en egen bild på Adam och Håkan mitt under pågående möte, gärna lite suddig så det framgår hur HEMLIGT och MYSTISKT allt är.

”HÄR SLUTFÖRHANDLAR BLÅVITT MED LANDSLAGSSTJÄRNAN”, var rubriken jag såg framför mig. Håhåjaja, vad gott att vara först igen! tänkte jag nöjt.

Det är ju viktigt att vara det, först, i den här ankdammen, även om det bara handlar om minuter eller för all del sekunder.

Väl på plats fick jag snabbt bekräftat att mina uppgifter stämde. Jag hade förberett en artikel och en tweet, men ville ge Håkan chansen att kommentera först innan jag jag tryckte på sändknappen.

Jag sprang på Håkan ganska omgående och sa att jag ville byta några ord.

Det brukar aldrig vara några problem och det var det inte nu heller.

– Om du kan vänta en kvart. Jag ska bara bort och snacka med Stahre lite grann och fixa några saker snabbt, sa Håkan.

Inga problem, sa jag och kände hur det kliade i sändfingret.

Hm, den där fiskarpojken från Lysekil verkar ha fått korn på något, tänkte säkert Håkan och pep iväg.

Efter en kvart var han punktligt tillbaka och frågade om jag ville ha kaffe. Om det är något jag inte gör här i livet så är det att tacka nej till kaffe.

Han hänvisade mig till sitt kontor och bad mig vänta där medan han roddade med drickat.

– Men du ger fan i att röra några papper, skojade han (fast han menade allvar).

Efter ytterligare några minuter var han tillbaka med två koppar gott kaffe.

Då skulle han bara skicka iväg ett kvickt mejl innan han var redo, men det gick bra att ställa frågor under tiden.

* Jo, började jag, jag har uppgifter som gör gällande att Adam Johansson kan bli klar i dag.

Håkan tittade förvånat upp från mejlandet.

– Adam? Det blev klart nyss. Vi lade upp det på vår hemsida för knappt en minut sedan, sa sportchefen med ett leende.

Här kan jag ha svarat något i stil med ”vad fan, du visste ju det var därför jag var här”, samtidigt som jag tryckte iväg den färdigskrivna tweeten så fort det bara gick.

Sensmoral: Kolla aldrig en bra story, det är sen gammalt.

Håkan Mild har gjort det till en sport att ingenting, INGENTING, ska läcka ut till media innan det är officiellt på hemsidan.

Men vänta bara, hämnden är ljuv.

Nåväl, det är som det är och vi har så klart olika agendor, jag och Håkan.

Sedan hade vi en trevlig pratstund innan jag åkte iväg till Härlanda och kollade på Adam Johanssons första träning med IFK Göteborg.

Jag får trösta mig med att jag var ganska först i alla fall.

Man kan ju tycka att en högerback inte var precis vad Blåvitt behövde. Där hade de redan Emil Salomonsson, Mikael Dyrestam och Erik Lund.

Men får man chansen att värva hem en landslagsmässig högerback som dessutom varit lagkapten så tar man den. Och det gjorde Håkan Mild.

Sportchefen agerade snabbt. Han fick en förfrågan för någon vecka sedan och i dag skrevs ett fyraårsavtal under.

Jag tror att Adam Johansson spelar från start redan i premiären mot BK Häcken på söndag. Dyrestam spelar väl till vänster i Augustinssons frånvaro och Salomonsson tar platsen till höger på mittfältet. Eller ska Dyre vara mittback och då går Logi går in till vänster? Stahre har lite att fundera på om man säger så.

Hade inte Mild och Adam kommit överens så snabbt hade spelaren förmodligen hamnat i något annat MLS-lag. Eller i BK Häcken.

Men om jag förstår det rätt så var Blåvitt förstaalternativet hela tiden.

Egentligen hade IFK Göteborg förstås behövt en anfallare, men det får vänta till sommaren. Om det behövs då. Robin Söder är tillbaka om någon månad.

Sitter och kollar på Adams första träning i detta nu. Han ser pigg ut.

Jag är övertygad om att han kommer att tillföra väldigt mycket omgående. Inte minst som ledare.

Såg att någon tyckte att det är märkligt att skriva ett fyraårskontrakt med en 30-åring som inte platsade i Seattle.

För det första: 30 år är inte mycket i dagens fotboll. Adam kan hålla på i sju-åtta år till om han får vara skadefri. Minst. Och MLS är en jävligt mycket bättre liga än allsvenskan, det ska vi ha klart för oss.

När det gäller konkurrenssituationen på högerbacken tror jag följande:

Mild räknar med att Dyrestam säljs i sommar. Och Salomonsson har gjort väldigt bra ifrån sig som högerytter och kan fortsätta där.

Adam Johansson är det givna förstavalet.

Erik Lund får väldigt svårt att få speltid den här säsongen, men är en okej backup.

Jag uppdaterar bloggen liten senare i dag och då ska jag berätta om hur Håkan Mild blåste mig på Adam-scoopet.